[Camel]

Sverige har världens tredje högsta skattetryck. Att i det sammanhanget klaga på den absolutnivåförändring som jobbskatteavdragen medfört är tecken på verklighetsfrånvaro. Men fördelningspolitiken kan alltid ifrågasättas. Att göra förändringar i ett starkt proggressivt skattesystem som i Sverige är dock inte det enklaste. Varje ändring medför även förbättringar för de som tjänar mest om inte progressiviteten ska öka ytterligare. Att öka progressiviteten ytterligare medför också stora nackdelar för t.ex. innovation och utvecklingsverksamheter.

Min uppfattning är att människors behov ska komma i första hand och materiell standard i andra hand. I princip alla gör egna val efter plånboken. Det billigaste bränslet väljs oavsett miljöeffekter. Bilisterna mjölkas på extra avgifter som går till bl.a. den "gröna" omställningen t.ex. med favorisering av anordningar för kollektivtrafik och cyklister. Kollektivtrafiken går med förlust i många städer och cyklisterna betalar inga avgifter i trafiken vad jag vet. Dessutom förstörs ofta i omställningar fullt fungerande infrastruktur med stor kapitalförstöring som följd. Man kan tycka vad man vill om detta. Det som är ett problem för mig är det odemokratiska sätt som omställningen verkställs på. Ingen konsensus mellan berörda parter i frågan finns och därmed blir det inte fullt deltagande.

Alltså: trots att vi bor i ett rikt land med förhållandevis hög bnp och har världens tredje högsta skattetryck är det för mig en gåta att det fattas pengar. Jobbskatteavdragen är inte problemet. Att gömma sig bakom skattespöket är som att stoppa huvudet i sanden. Att ha ett konkurrenskraftigt skattetryck är extremt viktigt i dagens globaliserade värld. Sverige är visserligen en ankdamm i många avseenden men vi kan inte stå utanför med högt skattetryck och tro att vi samtidigt ska kunna exportera och skapa arbetstillfällen. Alla måste inse att skattehöjningar från Sveriges nuvarande nivå är skadligt för Sverige i en globaliserad värld. Det stora problemet är fördelningspolitiken. Lösningen är inte att höja skattetrycket. Det måste tvärtom sänkas ytterligare. Det ställer i sin tur ohört högre krav på fördelningspolitiken.

Om vi nu ändå är inne på vad som ska beskattas så är min åsikt att skatten på arbete är för hög i Sverige. Om nu jobbskatteavdragen väcker ont blod kan man ju delvis kompensera dessa med att t.ex. avskaffa miljöbilsdefinitionerna. Varför inte börja med dieselbilar? Det finns inga miljövänliga bilar. Bara mer eller mindre miljöovänliga bilar. Sedan kan man t.ex. gå vidare med att avskaffa alla subventionerade nöjesresor med flyg. Man skulle t.o.m. få lite bättre miljö på köpet. Men det kanske inte är så viktigt.

Att diesel blir dyrare än bensin ser jag som naturligt. Fast totalt sett är inget av dessa bränslen ändå inte så dyra relativt sett.

Jag är för ett konkurrenskraftigt skattetryck i kombination med fördelningspolitik som verkligen straffar det som samhället vill ha mindre av. Och lägre skatt på det samhället vill ha mer av. Det totala nödvändiga skattetrycket ska beräknas utifrån människors nödvändiga behov. Skattetrycket ska inte beräknas för att finansiera politikernas lekstuga.

[joel80]

Sverige har världens tredje högsta skattetryck. Att i det sammanhanget klaga på den absolutnivåförändring som jobbskatteavdragen medfört är tecken på verklighetsfrånvaro.

Min mening var inte att göra det här till en skattedebatt, men måste ändå bemöta just det ovan. Bara för att jag tycker annorlunda och gärna betalar hög skatt för att vi ska ha en rättvisare fördelning av resurser gör mig inte till verklighetsfrånvänd! Spara på personliga påhoppen tack! Jag anser mig ha bra koll på vad som händer med våra skattepengar och hur mycket som försvunnit och vilken total katastrof det innebär för det som en gång var ett av europas bästa välfärd.

Att vi sen också är ett utspritt land gör att vi inte kan "tävla" på samma villkor som t.ex Tyskland om vi vill ha samma kvalité på samhällstjänster. Allt från vägar till vårdplatser blir lite dyrare p.g.a att vi inte är så många. Men vi har råd med det, med en vettig skattepolitik som fördelar resurserna. Inte som nu där den absolut största delen i antal kronor går direkt till de som redan tjänar väldigt bra. Bort med jobbskatteavdragen och sänk istället skatten ordentligt för de som tjänar minst, inklusive pensioner, sjukpenning och a-kassa så får du ha kvar din totala skattenivå bara det att pengarna fördelas rätt.
Det är vad jag tycker, och blev lite off topic, även om skatter och drivmedel hör nära ihop.

[erikn]

+1

[MartinS]

Inte som nu där den absolut största delen i antal kronor går direkt till de som redan tjänar väldigt bra.

Tankevurpa eller blev det bara fel? Skulle höginkomsttagare få mer tillbaka av staten, tillåt mig tvivla.

[*pettson*]

Pengar finns alltid konstigt nog, bara vi medborgare inte efterlyser dom. Vi hade råd att höja politikerlöner och att förlora miljarder på spekulationer av människor som aldrig gjort större affärer än att handla på maxi. I vanlig ordning kan man alltid ruska på huvudet och säga att *det var inte jag.. jag visste inget.* För vi är lite lama se.. vi låter sånt gå oss förbi. jobbskatteavdrag ja, fint med mera pengar i plånboken och samtidigt är det egentligen höjning av allt sammantaget runtomkring dej som är statligt så. Tja det blir en nollsumma, iallafall här. Du får mer i plånboken och får mer utgift på grund av höjningar. Med andra ord skippa tillägget i plånboken och skippa höjningen så blir det noll från början. Men det å andra sidan låter inte lika fint. Att man sen satte en ganska hög gräns för när avdraget maxar och ovanpå detta är ytterst noggrann med att verkligen se till när det inte gäller så tja återigen är det aldrig tänkt för den som behöver det mest. Vi ser ju idag lite floskler om hur det stödjer, vi ser samtidigt att det är 80% av din lön i sjuklön om du råkar bli sjuk. Sanningen är inte riktigt så. Sanningen var ju den att den dagen/dagarna du blev sjuk fick du inget jobbskatteavdrag, av det du då har i lön, har du förhoppningsvis 80% på. Det ger inte några stora smällar om du inte råkar behöva vara hemma i 30 dagar av någon värre åkomma. Då blev du av med hela jobbskatteavdraget samt en karensdag och 20% av din lön. Det är förmodligen inte tänkt till den svage det heller. Så visst går det att fördela och jag håller starkt med om att det bör fördelas till sånt som är ett behov istället för nöjen och rekreation med mera.

Sen är det som du säger, man kan undra lite hur fördelningen ser ut? Varför subventionera nöjesflyget? Låt dom bära sina kostnader. Det gör vi bilister oavsett om vi kör för nöje eller till och från arbete. Man beskattar lastbilstrafiken hårt oavsett om det är din plasmatv eller din mat som kommer med den. Men alltså inte när du ska flyga till kreta.
Järnväg, ja... den ligger långt långt efter i utvecklingen då det tar lång tid att bygga sträckor. Nu blir det ännu långsammare då staten inte längre kan köra över markägarna med spottstyverbud. Nu har även en markägare rättigheter och staten får betala för sej. Så då blev det genast långsammare utveckling på en redan långsam process.
Kollektivtrafiken är ett skämt här. Ett rått sådant så fort man kommer ut lite längre ifrån storstäderna. Jag bor utanför motala, mittemellan motala och vadstena för att vara exakt. Här finns 1000 långtradare men i stort sett ingen buss alls. Alla som ska åka och jobba får vackert ta bilen för om du inte börjar jobba på väldigt udda tider så kan du glömma det hela.

Med dubbelspåret blev det en pendel, den utgår ifrån mjölby och linköping via motala och är det så att den mot förmodan faktiskt går att åka med tidsmässigt, ja man priorieterade inte tiderna på det sättet i turlistan så är det en mil till pendeln som det inte går någon lokaltrafik för min del och mera mil för andra, och den som inte är självmordsbenägen cyklar inte sträckan för miljöns skull.
Bussen trots allt? tja.. den glömde man planera in så den stämmer med pendeln.
Ser vi till hur trafiken är finansierad så börjar det bli frågeteckan. Det är landstinget östergötland som står för busstrafiken i östergötland på ett eller annat sätt utanför stadsgränsen och kommunen får då skjuta till pengar för trafiken innanför stadsgränsen. Resultatet är att landstinget blöder pengar på sin i övrigt märkliga verksamhet. Ja man har råd att satsa några hundra miljoner då och då på t.ex us i linköping *inför framtiden* samtidigt så råkar man inte ha råd med att bussen stannar på alla hållplatser, man skippar därför 75% av dom, då det är för få resande. Här inser man då att det blir inte fler resande av att bussen inte stannar på hållplatserna längs rutten. Men å andra sidan är jag inte utbildad i statistik heller. Bussbolagen tror på fullaste allvar att det ska bli fler resande av att man helt enkelt inte stannar på hållplatserna längs rutten. Kanske dags att byta statistiker?

Allt det här sker i kulisserna och finansieras i stora delar med dom påslag vi betalar för drivmedelsutveckling och miljö.
Så nej.. bränslepriserna kommer åka rally man kommer aldrig att låta kassakon vila spenarna..

[joel80]

Jag menar vad jag skrev.. av dde miljarder jobbskatteavdraget kostar staten i uteblivna skatteintäkter går merparten till höginkomsttagare. Det är ju utformat så. Inga av de ekonomiskt utsatta grupperna får ta del av en krona. Inget går tiöö sjuka, arbetslösa eller pensionärer. Sverige är ett av de länderna i västvärlden med sämst ersättning till dessa grupper. Från att på 80-talet legat i topp är vi nu bland de sämsta på de områdena. Det har också visat sig att folk av nån konstig anledning inte blir friska eller mindre arbetslösa p.g.a fattigdom.

[joel80]

Sverige har världens tredje högsta skattetryck. Att i det sammanhanget klaga på den absolutnivåförändring som jobbskatteavdragen medfört är tecken på verklighetsfrånvaro.

Min mening var inte att göra det här till en skattedebatt, men måste ändå bemöta just det ovan. Bara för att jag tycker annorlunda och gärna betalar hög skatt för att vi ska ha en rättvisare fördelning av resurser gör mig inte till verklighetsfrånvänd! Spara på personliga påhoppen tack! Jag anser mig ha bra koll på vad som händer med våra skattepengar och hur mycket som försvunnit och vilken total katastrof det innebär för det som en gång var ett av europas bästa välfärd.

Att vi sen också är ett utspritt land gör att vi inte kan "tävla" på samma villkor som t.ex Tyskland om vi vill ha samma kvalité på samhällstjänster. Allt från vägar till vårdplatser blir lite dyrare p.g.a att vi inte är så många. Men vi har råd med det, med en vettig skattepolitik som fördelar resurserna. Inte som nu där den absolut största delen i antal kronor går direkt till de som redan tjänar väldigt bra. Bort med jobbskatteavdragen och sänk istället skatten ordentligt för de som tjänar minst, inklusive pensioner, sjukpenning och a-kassa så får du ha kvar din totala skattenivå bara det att pengarna fördelas rätt.
Det är vad jag tycker, och blev lite off topic, även om skatter och drivmedel hör nära ihop.

Jag menar vad jag skrev.. av de miljarder jobbskatteavdraget kostar staten i uteblivna skatteintäkter går merparten till folk som har det rätt bra förspänt. Det är ju utformat så. Inga av de ekonomiskt utsatta grupperna får ta del av en krona. Inget går tiöö sjuka, arbetslösa eller pensionärer. Sverige är ett av de länderna i västvärlden med sämst ersättning till dessa grupper. Från att på 80-talet legat i topp är vi nu bland de sämsta på de områdena. Det har också visat sig att folk av nån konstig anledning inte blir friska eller mindre arbetslösa p.g.a fattigdom.

[Camel]

Bara för att jag tycker annorlunda och gärna betalar hög skatt för att vi ska ha en rättvisare fördelning av resurser gör mig inte till verklighetsfrånvänd! Spara på personliga påhoppen tack!

Det var absolut inte min mening att det skulle vara ett personligt påhopp! Förstår inte att du uppfattar det så. Jag står fast vid att ensidigt bejakande av högre beskattning i ett läge när skattetrycket är världens tredje högsta inte direkt tyder på insikt om hur olika drivkrafter, både ekonomiska och personliga, spelar in i ekonomin. I debatten gömmer man sig bakom de så förhatliga jobbskatteavdragen. Man glömmer helt bort den absoluta beskattningsnivån och progressivitetens betydelse. Personligen betalar jag mycket skatt och är nöjd med det bortsett från hur våra politiker använder pengarna. Detta oavsett färg. Jag skulle önska att mer gick till människors behov. Inte till materiell standard för oss som redan har. Det fattas inte pengar totalt sett. Och det är absolut inget alternativ att höja totala skattetrycket eller progressiviteten. Välfärd för mig är inte att jag billigt kan nöjesresa med flyg. Inte heller att politiker eller verk enväldigt, utan samordning och demokratiskt fattade beslut, i förtid river upp/ändrar fullt fungerande infrastruktur med hänsyn till "grön" omställning med stor kapitalförstöring som följd. Eller dyra satsningar/subventioner på alternativa bränslen och laddhybrider/elbilar utan att ens ha en energiöverenskommelse. Många exempel kan räknas upp. Politiker finansierar sina egna lekstugor och använder våra skattemedel till annat än det som jag anser de är avsedda för.

Bort med jobbskatteavdragen och sänk istället skatten ordentligt för de som tjänar minst, inklusive pensioner, sjukpenning och a-kassa så får du ha kvar din totala skattenivå bara det att pengarna fördelas rätt.

Som sagt. Totala skatten på arbete är alldeles för hög i Sverige i en globaliserad värld. Problemet med den starkt progressiva beskattning av arbete som har i Sverige gör att sänkningar för de som tjänar minst ökar progressiviteten ännu mera om man inte samtidigt sänker beskattningen på höga inkomster. Detta vållar stor huvudvärk för politiker oavsett politiskt läger. Progressiviteten är drivkraftshämmande och skapar trösklar. Samma sänkning i % ger olika utfall i kronor beroende på inkomst. Jag håller med om att jobbskatteavdragen som vi hittills har haft varit klumpigt utformade rent pedogogiskt. Men man får inte bortse från det faktum att progressivitet i beskattning påverkar drivkrafter samt tröskeleffekter i den enskildes ansträngning för att motivera sig till högre utbildning eller för verksamheter att behålla innovation och utveckling inom landets gränser. Klimatet för detta idag är inte dåligt i Sverige och det har förbättrats relativt sett med bl.a. jobbskatteavdragen. Men den enskilde röstar med den egna plånboken och ser inte sammanhangen. Inte lätt för seriösa politiker. Men man kan givetvis välja att förneka att människor behöver motivation för att drivkraft ska uppstå. Den motivationen kan se olika ut för olika människor. Men de allra flesta utgår från sin egna plånbok. Det är den krassa verkligheten. Ett tecken på detta är den stora uppmärksamhet i debatten som jobbskatteavdragen fått.

[MartinS]

För mig är det skillnad på att få något och att slippa betala så mycket av något, men det kanske bara är jag...

[Camel]

Inte som nu där den absolut största delen i antal kronor går direkt till de som redan tjänar väldigt bra.

Tankevurpa eller blev det bara fel? Skulle höginkomsttagare få mer tillbaka av staten, tillåt mig tvivla.

Det var inte jag som påstod det.