- mån 23 sep 2013, 08:42
#789602
Sverige har världens tredje högsta skattetryck. Att i det sammanhanget klaga på den absolutnivåförändring som jobbskatteavdragen medfört är tecken på verklighetsfrånvaro. Men fördelningspolitiken kan alltid ifrågasättas. Att göra förändringar i ett starkt proggressivt skattesystem som i Sverige är dock inte det enklaste. Varje ändring medför även förbättringar för de som tjänar mest om inte progressiviteten ska öka ytterligare. Att öka progressiviteten ytterligare medför också stora nackdelar för t.ex. innovation och utvecklingsverksamheter.
Min uppfattning är att människors behov ska komma i första hand och materiell standard i andra hand. I princip alla gör egna val efter plånboken. Det billigaste bränslet väljs oavsett miljöeffekter. Bilisterna mjölkas på extra avgifter som går till bl.a. den "gröna" omställningen t.ex. med favorisering av anordningar för kollektivtrafik och cyklister. Kollektivtrafiken går med förlust i många städer och cyklisterna betalar inga avgifter i trafiken vad jag vet. Dessutom förstörs ofta i omställningar fullt fungerande infrastruktur med stor kapitalförstöring som följd. Man kan tycka vad man vill om detta. Det som är ett problem för mig är det odemokratiska sätt som omställningen verkställs på. Ingen konsensus mellan berörda parter i frågan finns och därmed blir det inte fullt deltagande.
Alltså: trots att vi bor i ett rikt land med förhållandevis hög bnp och har världens tredje högsta skattetryck är det för mig en gåta att det fattas pengar. Jobbskatteavdragen är inte problemet. Att gömma sig bakom skattespöket är som att stoppa huvudet i sanden. Att ha ett konkurrenskraftigt skattetryck är extremt viktigt i dagens globaliserade värld. Sverige är visserligen en ankdamm i många avseenden men vi kan inte stå utanför med högt skattetryck och tro att vi samtidigt ska kunna exportera och skapa arbetstillfällen. Alla måste inse att skattehöjningar från Sveriges nuvarande nivå är skadligt för Sverige i en globaliserad värld. Det stora problemet är fördelningspolitiken. Lösningen är inte att höja skattetrycket. Det måste tvärtom sänkas ytterligare. Det ställer i sin tur ohört högre krav på fördelningspolitiken.
Om vi nu ändå är inne på vad som ska beskattas så är min åsikt att skatten på arbete är för hög i Sverige. Om nu jobbskatteavdragen väcker ont blod kan man ju delvis kompensera dessa med att t.ex. avskaffa miljöbilsdefinitionerna. Varför inte börja med dieselbilar? Det finns inga miljövänliga bilar. Bara mer eller mindre miljöovänliga bilar. Sedan kan man t.ex. gå vidare med att avskaffa alla subventionerade nöjesresor med flyg. Man skulle t.o.m. få lite bättre miljö på köpet. Men det kanske inte är så viktigt.
Att diesel blir dyrare än bensin ser jag som naturligt. Fast totalt sett är inget av dessa bränslen ändå inte så dyra relativt sett.
Jag är för ett konkurrenskraftigt skattetryck i kombination med fördelningspolitik som verkligen straffar det som samhället vill ha mindre av. Och lägre skatt på det samhället vill ha mer av. Det totala nödvändiga skattetrycket ska beräknas utifrån människors nödvändiga behov. Skattetrycket ska inte beräknas för att finansiera politikernas lekstuga.
Min uppfattning är att människors behov ska komma i första hand och materiell standard i andra hand. I princip alla gör egna val efter plånboken. Det billigaste bränslet väljs oavsett miljöeffekter. Bilisterna mjölkas på extra avgifter som går till bl.a. den "gröna" omställningen t.ex. med favorisering av anordningar för kollektivtrafik och cyklister. Kollektivtrafiken går med förlust i många städer och cyklisterna betalar inga avgifter i trafiken vad jag vet. Dessutom förstörs ofta i omställningar fullt fungerande infrastruktur med stor kapitalförstöring som följd. Man kan tycka vad man vill om detta. Det som är ett problem för mig är det odemokratiska sätt som omställningen verkställs på. Ingen konsensus mellan berörda parter i frågan finns och därmed blir det inte fullt deltagande.
Alltså: trots att vi bor i ett rikt land med förhållandevis hög bnp och har världens tredje högsta skattetryck är det för mig en gåta att det fattas pengar. Jobbskatteavdragen är inte problemet. Att gömma sig bakom skattespöket är som att stoppa huvudet i sanden. Att ha ett konkurrenskraftigt skattetryck är extremt viktigt i dagens globaliserade värld. Sverige är visserligen en ankdamm i många avseenden men vi kan inte stå utanför med högt skattetryck och tro att vi samtidigt ska kunna exportera och skapa arbetstillfällen. Alla måste inse att skattehöjningar från Sveriges nuvarande nivå är skadligt för Sverige i en globaliserad värld. Det stora problemet är fördelningspolitiken. Lösningen är inte att höja skattetrycket. Det måste tvärtom sänkas ytterligare. Det ställer i sin tur ohört högre krav på fördelningspolitiken.
Om vi nu ändå är inne på vad som ska beskattas så är min åsikt att skatten på arbete är för hög i Sverige. Om nu jobbskatteavdragen väcker ont blod kan man ju delvis kompensera dessa med att t.ex. avskaffa miljöbilsdefinitionerna. Varför inte börja med dieselbilar? Det finns inga miljövänliga bilar. Bara mer eller mindre miljöovänliga bilar. Sedan kan man t.ex. gå vidare med att avskaffa alla subventionerade nöjesresor med flyg. Man skulle t.o.m. få lite bättre miljö på köpet. Men det kanske inte är så viktigt.
Att diesel blir dyrare än bensin ser jag som naturligt. Fast totalt sett är inget av dessa bränslen ändå inte så dyra relativt sett.
Jag är för ett konkurrenskraftigt skattetryck i kombination med fördelningspolitik som verkligen straffar det som samhället vill ha mindre av. Och lägre skatt på det samhället vill ha mer av. Det totala nödvändiga skattetrycket ska beräknas utifrån människors nödvändiga behov. Skattetrycket ska inte beräknas för att finansiera politikernas lekstuga.
낙타 S90 T4P MY20 + XC40 T2 MA MY21 + Versys 1000 MY22
"What one learns one might forget. What one has understood one never forgets."
"What one learns one might forget. What one has understood one never forgets."