[Camel]

Men hallå..... just den regeln har väl skrivits för att någon expert, just för att man har kommit fram till att en glapp eller lös krängninghämmare är just farlig, t.o.m farligare än om man plockar bort den helt och hållet.

Jag delar din uppfattning. Bakgrunden till innehållet i de olika kontrollprogrammen är precis den du anger. Innehållet bygger på den fordonslagstiftning som finns samt expertbedömningar och riskanalyser både från fordonstillverkare och myndigheter vilka avvikelser som kan medföra att fordonet inte är trafiksäkert.

På själva kontrollbesiktningen ska besiktningsaförrättaren kontrollera och bedömma fordonet efter vad som står i kontrollprogrammet och då inte själv nödvändigtvis behöva ha en egen åsikt om något är farligt eller inte så att bedömningen blir så lika som möjligt mellan olika besiktningsförrättare om inte det är alldeles uppenbart att något är farligt. Bakgrunden till en del saker som står i kontrollprogrammen är dessutom mycket svåra att själv komma fram till för den enskilde besiktningsförrättaren. Man kan inte avkräva total kunskap om hela fordonslagstiftningen i detalj och förmåga till komplett riskanalys av den enskilde besiktningsförrättaren under tiden kontrollbesiktningen utförs på ett fordon. Därav kontrollprogrammen.

[*pettson*]

Normalt sett ger glapp på krängningshämmaren en anmärkning som bra att veta och ett mycket kraftigt glapp med risk för att funktionen uteblir ger en tvåa. Tvåan blir för att komponenten bedöms inte kunna utföra sitt jobb.

Men det har fortfarande inget med säkerheten att göra när vi pratar om en krängningshämmare bak eftersom modellen finns med och utan. Och en glappande krängningshämmare kan inte på nåt sätt någonsin ställa till det så att någonting händer, inte ens om den går av och hänger där bara kan någonting allvarligt hända med fordonet eller köregenskaperna.

Skulle någonting ha konsekvensbedömningar i deras provning så vore det bussningarna som håller ihop triangellänkarna bak. Dom får vara så dåliga att dom riskerar att lossna när som helst utan att sbp reagerar, reagerar dom får dom flesta bra att veta. Ytterst få får 2:or
DÄR är konsekvensen att bilens bakvagn kan styra åt det håll den önskar när en eller bägge bussningarna brister. Det är där man ställer TOE på bakvagnen och därför blir konsekvensen densamma som om man plockar bort styrstagen fram och försöker åka. Som tur är har inte bakhjulen samma utslag utan är mer begränsade i rörelserna. Men det blir en fin överraskning för föraren om/när det inträffar. Personligen vet jag folk som råkat ut för det i 100km/h två veckor efter besiktning och det resulterade i 4 dagar på sjukhus efter det att bilen gått av motorvägen och voltat. Han säger sej inte haft en chans när bakvagnen styrde iväg utåt för att ge krabbgång åt bilen plötsligt.

Vill man veta exakt och fråga med egna ord och vinklingar så kan man själv kan ringa bilprovningens tekniska tjänst och få fråga dom som faktiskt är dom som bedömer fall till fall utifrån dom regler som finns. Teknisk tjänst är dom som ska kunna reglerna och exakt varför och hur dom ska bedömas. Jag har själv haft mycket med dom att göra inför ett antal projekt jag varit med och byggt. Dom har alltid plockat fram regelverket och gjort en mycket förståelig förklaring på det som varit oklart så att vi är överens innan vi bygger för enkelhetens skull.

[VolvoB20]

Och en glappande krängningshämmare kan inte på nåt sätt någonsin ställa till det så att någonting händer, inte ens om den går av och hänger där bara kan någonting allvarligt hända med fordonet eller köregenskaperna.

Om den går av kan den ju hänga ned och fastna i sakerman kör över, och gör den det kan det ju resultera i att den tex tränger i i däcket och orsaka punktering på liknade vis som tex brustna fjädrar kan göra.

[Sparkz]

Ett stag skulle ju kunna ramla ut i fälgen och riva med sig bromsslang mm...

Jag fick anmärkning på belägg bak, och blev lite fundersam när jag fick ur dem. Var tvungen att hämta nya och mäta lite. Mitt tunnaste belägg hade 56% av materialet kvar. Dom gick två år till...

Efter lite problem med tändsystemet hade jag inte kåpan över stiften på när jag besiktade. Anmärkning på oljeläckage... :roll: Jag skulle säga att minst 70% av alla gamla 850 har olja liggande i groparna på toppen. Men utan kåpa syns det...
Jaja, kåpa på, annan station, klart.

[matzen10]

Jag hade ett fungerande dimljus men det andra var trasigt. Besiktningsmannen sa att ifall jag kopplar bort strömmen (tog ur kontakten) på det som fungerade så slapp jag anmärkning. Vilket jag givetvis gjorde.

Så det stämmer enligt SBP:s logik...

[Camel]

Att dimljusen inte behöver fungera även om de finns är helt enligt reglerna. Om däremot ditt ena halvljus inte hade fungerat så hade det inte hjälpt att koppla ur det som fungerade...

[*pettson*]

Och en glappande krängningshämmare kan inte på nåt sätt någonsin ställa till det så att någonting händer, inte ens om den går av och hänger där bara kan någonting allvarligt hända med fordonet eller köregenskaperna.

Om den går av kan den ju hänga ned och fastna i sakerman kör över, och gör den det kan det ju resultera i att den tex tränger i i däcket och orsaka punktering på liknade vis som tex brustna fjädrar kan göra.

Brusten fjäder ger allt emellan en anmärkning som bra att veta och ett körförbud. Beroende på hur konstruktionen av fjädertalrikarna ser ut.
Kan fjädern hamna ur läge utan vidare är det körförbud. Om den kan hamna ur läge med milt våld är det en tvåa och kan den inte hamna ur läge är det bra att veta.
Alltså graderat efter risken. Med andra ord ger får olika bilar olika poäng för samma sak. En brusten fjäder på en 850 fram är en tvåa. Motsvarande på en opel astra runt 96-97 är ett bra att veta. Går fjädern av bak på volvo blir det också en tvåa. Går fjädern av bak på samma opel som nyss är det bra att veta. Det för att dom säkrat att fjädern stannar på plats på ett helt annat sätt.

Håller absolut inte med om krängningshämmaren och dess risk. För att den ska tränga in i ett däck så krävs det så mycket våld att annat i hjulupphängningen gett upp först.
När det gäller parallellstag som förbinder krängningshämmaren med fjäderbenet, vilket är en helt annan sak än en krängningshämmare. Så håller jag med. Dom kan falla ur och orsaka stor skada. Jag vet också bilar där dom brustit med skador som följd.

När sbp gör anmärkning på beläggen så går dom efter vad dom ser. Ser dom inte hela beläggytan eftersom den är försjunken in i skivan (sliten skiva med kant) så dömer dom ut helt fel utan att tveka. Tillverkaren på bilen har sina mått som gäller (brukar vara 3mm beläggmaterial kvar som gräns). Men man ser lika ofta åt andra hållet. Bilar som åker nästintill på järnet och kommer in och just varit i sbp utan anmärkningar.

[Camel]

Brusten fjäder ger allt emellan en anmärkning som bra att veta och ett körförbud. Beroende på hur konstruktionen av fjädertalrikarna ser ut.
Kan fjädern hamna ur läge utan vidare är det körförbud. Om den kan hamna ur läge med milt våld är det en tvåa och kan den inte hamna ur läge är det bra att veta.
Alltså graderat efter risken.

Ungefär så är det.

Följande skrivs i kontrollplanen för fjädrar i fjädersystem:

_______________________________________________________________________

2.2 FJÄDERSYSTEM

Kontroll
Funktion, fastsättning, skador, glapp, täthet.

Metod
Funktionskontroll sker genom att okulärt bedöma fjäderväg och olikheter mellan höger och vänster sida samt genom kontroll vid enkel provkörning.
Vid kontroll och bedömning av fjädringsväg gäller följande:
- Vid tjänstevikt ska fjädringsväg finnas såväl uppåt som nedåt.
- När fordonet lyfts i karossen ska fjädrarna stå kvar på sin plats utan risk att komma ur läge.

Bedömning
Grund för bedömning (2.2 Fjädersystem)
Fjäder:
- mycket utmattad = 2
- skadad/ändrad så att funktionen påtagligt försämrats = 2
- ur läge (risk för följdfel) = 2
- ur funktion, mycket kärv = 2
Brist som medför risk för haveri = 3