[isak]

helt rätt! var dit jag ville komma tidigare.
GOTT NYTT ÅR MINA VÄNNER
Isak

[*pettson*]

Men snälla..Jag ska hålla texten kort.
vill man inte förstå så förstår man inte så enkelt är det. 300amp under 15sek är en hög långsam ström.. 40amp över en sekund är en lägre men snabbare dito, du tar inte hänsyn ens lite grand till dom olika typerna av batteri, håller samma ståndpunkt. I sak är det inte fel, det har kapacitiv förmåga, men inte tillräckligt och framförallt inte vid urladdning.
Elläran visar dej exakt samma sak om du vill lägga in alla inblandade parametrar och inte låsa dej vid en enda, det kräver ett större tänkande, framförallt inte att man försöker briljera i teori genom att kunna processa 1 av 10 variabler. Visserligen är det 21år sen jag tog examen ifrån el tele och drygt 15 år sedan jag tog examen i fordonsel så mycket har hänt, men inte med teorin, den kvarstår och den blir svårare ju mer man vill ha reda på samtidigt.
Resten är det som varierat, olika nya produkter, batterityper, koppartyper,relätyper och olika nya tillvägagångssätt på grund av detta. Skulle jag fastnat i 1989års praktik så skulle jag bli utskrattad fullständigt var o varannan dag. Ett av räkneexemplen vi gjorde var att bygga just en 1 farads kondensator för 24 volt. Nu blev det en omöjlighet, teorin berättade att den skulle bli lika stor som rummet vi satt i med dåtidens material. I praktiken 2010 har var och varannan en 1 farads kondensator i bagaget just på grund av nya material och användningsområden. Som tur är har jag varit inblandad i fordonsel på problemnivå i stort sett alena på den yrkesverksamma tiden, på fritiden en del stereobyggen på beställning (elsystemet) och totala nybyggnationer av elsystem i custombilar (ren kaross och börja rita elpiskor för byggnation), så att jag hunnit se problematiken i praktiken. Därav att jag förmodligen inte är så trångsynt utan tar med mer i beräkningen. Det säger naturligtvis inte att jag inte kan missa heller.
Precis som Amarace säger så berättar alltid praktiken om teorin är rätt oavsett om man vill eller inte. Praktiken säger att problem uppstår. Då hjälper det inte att ha som ett mantra att upprepa saker..
Det som hjälper är att antingen lyssna och ändra, eller räkna med allt.. och sen ändra iallafall.
Praktiken är det enda där alla variabler finns samtidigt om man inte orkar räkna stort.
Var och en gör naturligtvis som han eller hon vill. Verkligheten visar sej och då får man iallafall göra om ifall man inte gjorde rätt ifrån början. Så enkelt är det.
Gott nytt år..

[svedan]

kemisk lagring = batteri, Elektrostatisk lagring = kondensator. Båda lagrar energi. blixten i kameran är en kondensator som lagrar energi. Så oavsett tidigare utbildning är bilbatteriet en kondensator. Ingen kan ändra på detta.
Sedan håller jag med amarace att ett relä till slut pajar. Men kvaliten spelar roll. Tråden började med påståendet att extralyserna hade startström som man skulle kompensera med dubbelt så stort relä. Detta är fel oavsett vad man tycker då ljus inte genererar startström. ett relä kan paja av flera orsaker, så inte lätt att veta varför.
Påssar på att önska ett gott nytt år.
(Och plötsligt blir min bil ett år äldre)

[Amarace]

Men herregud, varför haka upp dig på ett formuleringsfel, jag skrev startström för att det är enklast att förstå, det är en liiiten strömspik som uppstår där och bränner kontakterna. Om man istället för teorin går ut och praktiserar lite verklighet med lite olika relän utan hölje och belastningar ser man t.om gnistbildningen rätt ofta på ett relä som ligger för nära belastningen.
Dom relän som jag varit med om som hänger sig o.s.v. har väldigt brända kontaktytor, så det har inte varit något tvivel om varför dom gått sönder. Och när detta hänt har det aldrig varit nåt problem då man tagit ett relä som klarar högre belastning istället. Sen håller jag med om att märkesrelä håller bättre.
Till 90% av dom jag fixat är det relän som hängt sig så att extraljusen ligger på hela tiden.

Men det är Min erfarenhet som säger det, inte nån teori som backar upp det alls. Så med detta lämnar jag diskussionen då jag är en praktiker mer än teoretiker (även om teorin är roligt det med och ett tvång om man vill förstå saker).

[CalleV70]

Vitsen med ett forum är ju att lära sig saker. Samt att inte lära ut fel. Att kritisera den som har kunskapen är väl inte juste. Att kalla det formuleringsfel är att ta i när det är fel i sak. Det är ju helt rätt som svedan skriver.
Enligt mig så har en motor en startström ( så store 3-fasare har ju Y/D-koppling) som är kanske 6 ggr. Innebär att en 5 A motor drar ca 30 i start.
En lampa är ju en typ av kortslutning i tändögonblicket (glödtråd) så strömmen ökar inte men spänningen sjunker en kort stund. Den drar alltså inte 30 A när den tänds. Ju högre effekt, desto viktigare (som skrivits) att ha rätt area för att hålla spänningen uppe. Viktigare att öka arean ett steg än att öka till större relä?
Gnistor och transienter (spikar) är spänningar. Det krävs hög spänning för att det ska gnistra (ca 1 mm /1000V). Därav hög spänning på tändspolen. När reläet släpper, får man en liten gnista beroende på hur stark returfjädern är. Likspänningens gnista släcks av avståndet (hemma med växelspänning släcks den av just växlingen)
Varför bränner då ett relä om det inte är för hög ström? Arean styr, och om kontaktytan är liten på reläblecken, så är detta en svag punkt. Men störst fel (enligt mig) är flatstiften och jordanslutningarna (som i ditt system är fler än en). Korrosion och dålig anslutning gör att man får spänningsfall och då (hör och häpna) ökar strömmen då glödlampan strävar att ta ut effekten ( 65 W). Nu testas hela kedjan från batteri till lampa. Svagaste länken styr (och det brukar vara jordningen) och denna försämras med tiden. Så då spelar till slut kabelarean inte så stor roll då andra bekymmer kommit in. Men att kompensera detta med ett ”överdimensionerat” relä är inte heller för mig rätt väg. Sedan om det skiljer 20:- kan man ju ta ett större ”för säkerhets skull”.
Gott nytt år på er
//Calle

[erikn]

En lampa är ju en typ av kortslutning i tändögonblicket (glödtråd) så strömmen ökar inte men spänningen sjunker en kort stund. Den drar alltså inte 30 A när den tänds.

Men snälla nån (ursäkta språkvalet), logiskt tänkande måste väl ändå göra att ni förstår att det blir en strömrusning (strömspik) om man ansluter något som är kortslutning. Det är ju strömrusningen som gör att den börjar glöda, stor ström=mycket värme.

Här ser ni en som har gjort en mätning, en lampa verkar dra ca 6 ggr märkström i starten. Dock under väldigt kort tid, men ändock.

http://www.citroenakuten.com/viewtopic. ... =0#p271859

[CalleV70]

den visar att under några hundradels sekund drar den mer. Men det är inte det vi pratar om. Under denna tid händer inget (och man titar på lampan utan tillhörande kablage?). Som skriv i tråden är det area och jordanslutningar som är viktiga, och som jag skrev, anslutningar. Trådskaparen hittade bekymret i säkringshållaren. Därför ska man ha flatsäkring i stället för rörsäkring som har ibland väldigt liten anliggningsyta = spänningsfall = högre ström=värme. Och brända kontaktytor sker när man öppnar, inte sluter relät. Detta är nackdelen med likspänning.