- tis 14 jul 2015, 15:55
#989169
Jag har en 940 2.3 SE 135 hk Sedan 1997 som var tilltänkt som övningskörningsbil. Den verkar dock otursförföljd, eller något
På pappret är den jättefin. Gått 17 000 mil, haft 1 ägare före oss. Med oss (pappa) inte ens gått 50 mil sen vi köpte den vid valborg i år. Köpt för en i sammanhanget ganska ansenlig summa tydligen (strax under 20 000 kr). Visserligen har den lite rost på alla dörrar och skärmar, samt några bucklor. Men det påverkar ju inte körförmågan. Kan också tillägga och förtydliga att den var besiktigad i typ april i år med helt blanka papper och utan minsta konstigheter. Nu är den fullkomligt skrotfärdig
Vi visste redan när vi köpte den att den aldrig varit servad (fanns inte heller någon servicebok och väldigt knapp historik!), och att kamremmen var bytt vid typ 5 000 mil/15 år sedan. Även att däcken var blankslitna visste vi. Men det här skulle inte vara några som helsta konstigheter enligt pappa, som haft körkort i 40 år och enorm erfarenhet av bilar. Visst, lite fix, men jorden skulle inte gå under för det så att säga. Problemet är att problemen bara ramlat in ett efter ett nu. Och då har han ändå kört lugnt och försiktigt kanske 10 gånger á 5 mil vardera, om ens det (vi har inte heller velat köra för mycket med den innan vi fixat kamremmen!). Redan 2:a gången "knäppade" styrledsningställningen fram till sig, så bilen gick vingligt, "fladdrigt". Sen efter ytterligare något tag har han insett att ABS:en inte funkar, inte heller lampan som varnar för att ABS:en är trasig. Och nu senast idag (8-9:e turen typ) så varnar den för att bromskretsarna är ur funktion. Tack och bock för det.
Då det varit semester och så, har inte pappa hunnit serva och fixa kamremmen på bilen, utan han tänkte fixa alla grejer vi visste om i augusti typ. Inga konstigheter. Men redan efter typ 40-45 mil så har ju problemen bara bokstavligen rasat in. Och han säger att den dels inte är värd det vi gav för den, och dels så överstiger reparationskostnaderna vad bilen egentligen är värd. (Visst att det som nämns ovan ändå är fel osv. men det kan väl knappast kosta mer än kanske 5 000 kr att fixa allt, eller? Och den måste väl trots det ändå vara värd minst 15 000 kr?). Så han vill sälja den. Visserligen billigt, kanske för 1-2 000 kr, inte vet jag. Men ändå. Jag tycker att man antingen ska fixa den, så att jag kan börja övningsköra med den, eller om det nu är så illa, skrota den. För ingen kan väl vilja ha ett sånt här vrak, ens för 1 000 kr? Ok, det kan vara jag som är lite sentimental för att det är min första bil, men åtminstone jag skulle inte vilja köpa en bil, ens för 1 000 kr, som inte funkade som den skulle...
Kära Volvospecialister, vad skulle ni göra? Fixa? Sälja för 1 000 kr? Skrota?
På pappret är den jättefin. Gått 17 000 mil, haft 1 ägare före oss. Med oss (pappa) inte ens gått 50 mil sen vi köpte den vid valborg i år. Köpt för en i sammanhanget ganska ansenlig summa tydligen (strax under 20 000 kr). Visserligen har den lite rost på alla dörrar och skärmar, samt några bucklor. Men det påverkar ju inte körförmågan. Kan också tillägga och förtydliga att den var besiktigad i typ april i år med helt blanka papper och utan minsta konstigheter. Nu är den fullkomligt skrotfärdig

Vi visste redan när vi köpte den att den aldrig varit servad (fanns inte heller någon servicebok och väldigt knapp historik!), och att kamremmen var bytt vid typ 5 000 mil/15 år sedan. Även att däcken var blankslitna visste vi. Men det här skulle inte vara några som helsta konstigheter enligt pappa, som haft körkort i 40 år och enorm erfarenhet av bilar. Visst, lite fix, men jorden skulle inte gå under för det så att säga. Problemet är att problemen bara ramlat in ett efter ett nu. Och då har han ändå kört lugnt och försiktigt kanske 10 gånger á 5 mil vardera, om ens det (vi har inte heller velat köra för mycket med den innan vi fixat kamremmen!). Redan 2:a gången "knäppade" styrledsningställningen fram till sig, så bilen gick vingligt, "fladdrigt". Sen efter ytterligare något tag har han insett att ABS:en inte funkar, inte heller lampan som varnar för att ABS:en är trasig. Och nu senast idag (8-9:e turen typ) så varnar den för att bromskretsarna är ur funktion. Tack och bock för det.
Då det varit semester och så, har inte pappa hunnit serva och fixa kamremmen på bilen, utan han tänkte fixa alla grejer vi visste om i augusti typ. Inga konstigheter. Men redan efter typ 40-45 mil så har ju problemen bara bokstavligen rasat in. Och han säger att den dels inte är värd det vi gav för den, och dels så överstiger reparationskostnaderna vad bilen egentligen är värd. (Visst att det som nämns ovan ändå är fel osv. men det kan väl knappast kosta mer än kanske 5 000 kr att fixa allt, eller? Och den måste väl trots det ändå vara värd minst 15 000 kr?). Så han vill sälja den. Visserligen billigt, kanske för 1-2 000 kr, inte vet jag. Men ändå. Jag tycker att man antingen ska fixa den, så att jag kan börja övningsköra med den, eller om det nu är så illa, skrota den. För ingen kan väl vilja ha ett sånt här vrak, ens för 1 000 kr? Ok, det kan vara jag som är lite sentimental för att det är min första bil, men åtminstone jag skulle inte vilja köpa en bil, ens för 1 000 kr, som inte funkade som den skulle...
Kära Volvospecialister, vad skulle ni göra? Fixa? Sälja för 1 000 kr? Skrota?

- By Okalettos