- fre 06 mar 2015, 13:11
#955049
Kort svar, som endast är min gissning: JA.
Utvikning nedan, men det är en amatörbedömning av rättsläget så som jag känner till det, hoppas du får fler svar.
Detta är en del av det nya kontantlösa samhället som många strävar mot (och andra emot) och det är ganska oprövad mark rättsligt sett. Det finns ett par domar från hovrätt och förvaltningsrätt mot ett par landsting som slog fast att de ÄR skyldiga att acceptera kontant betalning för besök i sjukvården. Motsvarande gäller dock inte för privata verksamheter. Det var ståhej medialt och blev anmält om en toalett på en järnvägsstation i Lidköping där man endast kunde betala med en smartphone. Detta räknades INTE som offentlig verksamhet. Jämför att man i många städer numera inte kan betala med kontanter ombord på bussen, denna inskränkning är laglig (eller har i vart fall inte befunnits vara olaglig). Konsumenter brukar invända att busstrafiken är offentlig eller i vart fall skattefinansierad och monopoliserad (det finns ju inget annan bussbolag att åka med i stället), men det drevs som en arbetsmiljöfråga och då trumfade säkerhetsaspekten för personalen.
Men vad säger lagen då? Jo, om inget annat har avtalats, så har man i Sverige enligt lag rätt att betala en skuld i reda pengar. Om en vara kostar 10 kronor, eller du har en skuld på 10 kronor, så ska du kunna betala med tio stycken enkronor (säljaren kan inte säga "Men jag vill hellre ha betalt i morötter"). Lagen är dock dispositiv, vilket innebär att parterna kan avtala om annat. Det är det som är den fria marknaden. Ni är avtalsparter och ska träffa ett avtal tillsammans. Avtalet börjar att ingås när du kliver ombord på bussen, ställer dig i kassan för att betala maten, eller som i ditt fall lämnar din bil på parkeringen.
I bankexemplet gäller att om din bank inte vill hantera dina kontanter, får du byta bank.
Överfört till ditt fall, om du vill parkera men inte har telefon, får du parkera någon annanstans, det vill säga vägra ingå avtalet om telefon-tvång. Skillnaden är att marknaden för parkeringsplatser är annorlunda (tillgången är sämre).
Relevanta frågor för mig blir, är det privat mark (tomtmark)? Eller allmän gatumark?
Och hur stor andel av parkeringsplatserna i den aktuella staden/kommun kräver telefon för betalning?
Alla parkörer har kanske inte någon telefon, eller den kan vara trasig/oladdad/utan täckning/ha 0 i saldo etc.