- tis 15 okt 2013, 12:56
#796092
Vi var två personer som skulle köra upp från samma körskola och fick veta av vår bilskolelärare strax före uppkörningen att inspektören som vi skulle få nästan aldrig underkände någon. Den andra personen som skulle köra upp fick köra upp först och kom tillbaka efter jättekort tid och jag fick veta att hon hade blivit underkänd för att hon inte hade kunnat hantera bilen (vinglat och haft problem med växlingen). Jag var toknervös innan och det blev inte bättre av att höra detta.
Vi åkte fram mot en korsning där det var högerregeln som gällde och jag såg en bil längre in på vägen som jag skulle lämna företräde åt, men den var så pass långt ifrån korsningen så jag tänkte att om jag gasar på nu så slipper jag krångla med högerregeln. (Här i stan fungerar tillämpandet av högerregeln väldigt dåligt).
Så åkte vi runt ett tag bland stoppmärken och enkelriktat i stadskärnan, letade parkering och sedan ut ur stadskärnan och sedan åkte vi tillbaka till högerregelskorsningen igen. Jag såg inte till någon annan bil i högerregelskorsningen och tänkte igen att om jag gasar förbi nu så kommer ingen bil att hinna dyka upp och jag slipper krångla med högerregeln.
Inspektören motiverade kuggandet med att jag inte hade visat att jag förstått hur man anpassar farten till omständigheterna. Jag hade tydligen också kört i 40 på en 70-väg, men det var helt OK, men vid högerregelskorsningen borde jag ha saktat in. Han sa också att vi hade återvänt till högerregelskorsningen för att jag skulle få en andra chans, men jag hade inte visat någon tendens att intressera mig för högerregeln. Inte mycket att orda om. Trots att min avsikt var att inte krångla med högerregeln, så var det precis det som jag gjort.
Andra uppkörningen fick jag en inspektör som var ökänd för att kugga folk, men inspektören från första uppkörningen satt med i baksätet.
Vi åkte direkt till samma högerregelskorsning och jag ser en bil som kommer från höger. Precis som vid förra uppkörningen är den så pass långt borta att man skulle kunna gasa sig förbi, men istället för att göra det så säger jag till inspektören att "här är det högerregeln som gäller så jag kommer att sakta in så får vi se om de andra bilisterna också har förstått det". Knappt har jag sagt det förrän jag blir omkörd av bilen bakom mig och bilen som kommer från höger som har förkörsrätt måste stanna. Så jag stannar också, för att tillämpa högerregeln. Bilen med förkörsrätt kör dock inte ut i korsningen utan står kvar. Jag står också stilla och bakom mig börjar det bli en kö med bilar och jag tänker att snart börjar de väl tuta också. Till slut fattade bilisten med förkörsrätt att han skulle köra och efter att vi kört runt ett tag så fick jag mitt körkort.
Detta var på 90-talet, sedan har det gått bra, inga böter och jag har haft turen att slippa vara med om någon krock.
Här i stan tillämpas inte högerregeln i praktiken i någon större omfattning, utan det är nästan alltid den som kör på den största vägen som har företräde, och jag ser det inte som min uppgift att förändra detta. Men kör man i någon annan stad så får man väl tänka på högerregeln lite extra och ta seden dit man kommer.
Låt framrutan vara större än backspegeln!