matzen10 skrev:/.../ Volvon verkar vara minst bensindyr att framföra per kilo bil, av dessa tre i vart fall. Finns det alltid ett förhållande mellan kupéstorlek och förbrukning, alltså med hänsyn till att olika bilstorlekar har olika stor yta och vikt, givet att de har samma motor och används på samma sätt? Jag tänker mig att yta+vikt+motorns arbetsmoment alltid borde öka förbrukningen men måste det alltid vara så? /.../Att BMW:n drar förhållandevis lite har jag själv bevis för på min gamla 528 med automat. Dock en 6:a från 98 men med imponerande låg förbrukning på landsväg, och i motorvägsfart. Har ingen farthållare heller vilket underlättar snålkörning. Snittförbrukning i 110-120 km/h mellan Örebro-Mariestad ger ett snitt på 0,68 (mätt mååånga gånger vid pump). Har dock varit nere så lågt som 0,6 under mer än 1 kilometer i sträck (bildbevis finns i Brainys telefon :D ). I 70 km/h vill den dock ha 0,8 minst vilket är lite "bakvänt" i det här fallet då.
Intressant frågeställning som jag också funderat på. Vad gäller bilars storlek, vikt och motoreffekt är det relativt enkelt: I höga farter betyder effekten av luftmotståndet (bilens frontarea x luftmotståndskoefficient) allra mest. Detta motstånd ökar kubiskt med fartökningen. Effekten av rullmotståndet (bilens vikt x tyngdaccelerationen x rullmotståndskoefficient) ökar linjärt med fartökningen. Det betyder att i jämn låg fart betyder bilens vikt mest. I höga farter betyder bilens karossutformning mest. Vanligen är dessa två krafter lika i hastigheter kring 80-100 km/h. Bilar börjar i regel förbruka betydligt mer bränsle i hastigheter just över detta intervall.
När det gäller acceleration i låga farter betyder vikten i förhållande till tillgänglig motoreffekt (efter avdrag för transmissionsförluster) mest. Vid acceleration i riktigt höga farter, samt vilken toppfart som är möjlig, betyder effekten mest och vikten mycket lite när man jämför bilar eftersom luftmoståndet i höga farter betyder mycket mer än rullmotståndet och den kraft som åtgår för att accelerera massan.
När det kommer till bränsleförbrukning blir det mycket komplext. Det räcker inte att betrakta ovanstående dynamiska förhållandens påverkan. Kortfattat är det så att motorn har viss grundförbrukning pga interna förluster samt att hjälpaggregat (AC, generator, vattenpump, styrservo, etc.) också förbrukar bränsle. Hänsyn måste också tas till transmissionsförluster. Vissa förluster ökar med motorns varvtal. Andra ökar med belastningen. Vissa med både och. Eftersom en del förluster påverkas av motorn varvtal och belastning blir även utväxlingen en faktor som påverkar. Ökningen totalt sett är inte linjär men jag har ingen matematisk funktion för ökningen.
Det viktiga att ta till sig är att oavsett hur mycket bränsle som åtgår för bilens framdrivning så innebär mängden bränsle som förbrukas i interna förluster också en viss förbrukning per tid. Eftersom man hinner köra längre sträcka på en viss tid ju högre hastigheten är så blir bränsleförbrukning för vissa av bilens interna förluster lägre per sträcka i högre hastighet. Samtidigt kräver framdrivningen av bilen mer bränsle ju fortare man kör. Någonstans möts dessa två funktioner och oftast är det i hastigheten när motorn går på tomgång på den högsta växeln. Nu är det ytterst sällan det fungerar i verkligheten så det brukar i praktiken innebära hastigheten där motorn börjar leverera effekt tillräckligt för att bibehålla hastigheten på högsta växeln. På en vridmomentstark bil som är högt växlad kan detta bli en relativt hög hastighet. Den lägsta förbrukningen i jämn fart erhålls sannolikt inom 70-90 km/h med enormt stor spridning för olika bilmodeller. Din BMW verkade avvika något från detta mönster. 8)
I praktiken är förarens körsätt en viktig faktor för bränsleförbrukningen.
