[OptimusPrime]

Hej, jag har funderat på det här med strömbelastning - finns det någon gräns för hur många extraljus man kan/bör montera? Har en XC70-12 D5 aut. och har listat ut att där ska sitta ett 180 amp. batteri. Redan idag har jag två hella xenon (35w) i fronten samt xenon/xenon (halv/hel). Nu har jag beställt en xenonramp med 5 ballaster (Ålem-rampen). Det innebär att när jag tänder helljuset så ska 9 ballaster tändas upp samtidigt (plus de två som redan är tända för halvljuset).

Även om allt kopplas by the book - finns det risk att batteriet kan ta stryk? Eller något annat i bilens elsystem? Det innebär ju att 90 ampere (ca) ska ut till extraljusen i tändögonblicket. Det är ju hälften av batteriets kapacitet... (det finns ju annat i bilen som också vill ha ström)

[mikebike]

Äpplen och päron....

Jag tror att du blandar ihop Ah (Amperetimmar) och Ampere. Ett bilbatteri kan ge hundratals A en kort tid, t.ex. när man kör startmotorn.

Det som är intressant är snarare hur mycket ström generatorn ger, du vill ju inte förbruka mer ström än vad generatorn kan ge, då tar det snart slut i batteriet.



Behöver du verkligen 9 helljus, är du mörkrädd? ;-//

[Camel]

Batteriet i en XC70 MY12 är på mer än 180A, snarare 800A. Generatorn i en XC70 ger däremot max. 180A eller drygt 3 hk om man så vill.
Rent strömförsörjningsmässigt bör bilens elsystem räcka till. Men hänsyn till kupéfläkten, elbakruta, ljudanläggningen, sitsvärmare, PTC, samt div. hjälpsystem till motor/drivlina måste tas. Det kan faktiskt uppstå problem vid av- och påslag av denna stora last när generatorn laddar. Reaktionstiden i laddningsregulatorn är inte noll och du kan få ordentliga transienter. Det som talar för att det inte ska bli stora problem är att CEM vet om när helljuset används och kan förkompensera laddningsregulatorn. Men den funktionen är inte avpassad för din stora last.

[OptimusPrime]

Äpplen och päron....

Jag tror att du blandar ihop Ah (Amperetimmar) och Ampere. Ett bilbatteri kan ge hundratals A en kort tid, t.ex. när man kör startmotorn.

Det som är intressant är snarare hur mycket ström generatorn ger, du vill ju inte förbruka mer ström än vad generatorn kan ge, då tar det snart slut i batteriet.



Behöver du verkligen 9 helljus, är du mörkrädd? ;-//

Behöver och behöver - mycket ljus är ju alltid trevligt. Men inte till priset av problem med elsystemet... det var därför jag ställde frågan. Tack för ett bra svar Camel, jag får fundera på om jag vill ta risken och testa...

[Camel]

Jag redigerade precis mitt svar eftersom jag tror du behöver ta hänsyn till en del förbrukare när du använder helljuset.

[OptimusPrime]

Jag blev nyfiken på det du skrev om risken med att få "ordentliga transienter" så jag googlade på det. Så här skriver Wikipedia om transienter;

Transient (ytterst av latin transeo ’förgå’, ’förflyta’) är en signal av kort varaktighet. Ett exempel är trumljud, eller de kortlivade strömmar – förutom jämviktsströmmen – som uppstår i en elektrisk krets när en brytare sluts, denna del (den transienta delen) i ekvationen försvinner då tiden (t) går mot oändligheten efter att brytaren sluts, en vanlig ekvation för den transienta delen är K×e-t , som när t går mot oändligheten går mot noll.

Jag vet inte om jag har förstått vad en transient är :???: Camel (eller någon annan)?...pls.

[Rådlös]

Ibland säger man Spänningsspikar för samma sak. När man t.ex kopplar på något så blir det en spänningsrusning med en kraftig spänningsstöt. Om man har ett oscilloskop inkopplat i tex en mätövning kan man se detta som en spik som sticker upp till en rejäl höjd (hög spänning) utöver den vanliga systemspänningen i en bil, 12 volt. Den är visserligen mycket kortvarig, men dagens elektronik är väldigt känslig för sådant här. Man kan på en millisekund bränna ut t.ex ett datorchip, som det finns tämligen gott om i dagens bilar.
Förr i världen, på "stenåldern" när det fanns brytarspetsar i bilar och den mest avancerade "hightechen" satt i bilradion, kunde man koppla på lampor så som du vill göra. Dagens bilar är knappast konstruerade för sådant.

Spänningsspikar finns på många andra ställen inom elektronik. Lysrör är ökända för sådant när man tänder dom. Om man har en radio påkopplad och kommer in i en stor fabrikslokal med många lysrör i taket, så låter det värre än ett åskväder när alla rören tänds. Alltså inte åskmullret, utan störningar från blixtarna som hörs i radion. Där är det bara en blixt i taget, men med lysrör kan det vara 50 rör på en gång.

Det finns mycket mer att säga om spänningstransienter, men det är inte nyttigt för känslig elektronik.

[Camel]

Jag var lite slarvig när jag skrev transienter. Helt utan transienter blir du inte men det jag tänkte på var egentligen översläng och undersläng i laddningsregleringen.

Laddningsregulatorn på dagens Volvo är inte bara en spänningsregulator utan den kommunicerar med ECM (motorstyrenhet) via LIN och tar hänsyn till många parametrar som t.ex. last, temperatur, mm. På en del varianter av senare MY finns även en BMS (battery monitoring sensor) som komunicerar med CEM via LIN och som tillför ytterligare övervakningar av ström till/från batteriet, batterispänning och temperaturen.

Om generatorn laddar och fler förbrukare plötsligt kopplas in uppstår en liten spänningsdip eftersom svarstiden i laddningsregleringen är större än noll. Ganska snart har laddningsregleringen kompenserat för att generatorn måste ge mer kräm. Men det kan bli en översläng (spänningshöjning) innan regleringen stabiliserats på den nya nivån. Likaså kan en överspänning uppstå kortvarigt om belastningen plötsligt ändras nedåt innan laddningsregleringen kompenserat för att generatoreffekten måste minska. Det kan även bli en undersläng innan laddningsregleringen stabiliserats på den nya nivån. Eftersom det är svårt att förutsäga framtiden så kan inte svarstiden undvikas. Men man kan minska inflytandet av svarstiden genom en del smarta funktioner i mjukvaran. Eftersom nästan alla förbrukares status och förväntade strömförbrukning är känd av CEM så kan man i förväg ge order till generatorns laddningsreglering att anpassa sig till det nya läge som kommer. Dvs. när helljusspaken aktiveras av föraren kan CEM ge ordern till generatorn en liten stund innan eller samtidigt som CEM verkställer ordern att tända helljusen. Hur mycket av dessa möjligheter Volvo har använt vet jag inte då jag inte har tillgång till Volvos systemmjukvara. Men allmänt i bilvärlden används dessa möjligheter. Det finns exempel på att stora laster regleras med PWM (pulsbreddsmudulering) varvid lasten långsamt (men kort tid som inte märks) kopplas in och ur. Den viktigaste bufferten är dock batteriet. Det jämnar ut kortvariga strömrusningar vid tillslag av laster. Kablagets dragning blir därför viktigt när stora förbrukare kopplas in.

Men transienter kan du få genom att reläkontakten bryter och sluter kretsen till ballasterna med hög ström. Transienterna ger också överspänningar men de är mycket kortvariga jämfört med de överspänningar som erhålls pga svarstiden i laddningsregleringen. Men dessa transienter kan vara höga och skadliga. Särskilt om lasten som kopplas ur är induktiv (spole, motor, etc.).

[OptimusPrime]

Intressant (tack för kanonsvar båda två). Känns som att 9 (+2) ballaster blir lite väl mastigt att klicka igång samtidigt. Frågan är om det överhuvudtaget finns en lösning på mitt "problem" eller om jag borde tänka om helt (?)...dvs. fundera på Mikebikes högst relevanta fråga :) ...

[Camel]

Att man delar upp ljusen i t.ex. tre olika grupper och inför en kort (som knappt behöver märkas) tillslags- och frånslagsfördröjning som är olika för grupperna kan ju vara en ide.