Forum för ekonomiska frågor som rör volvoägandet, t.ex. försäkringar, garantier, trygghet, verkstäder, lån et.c.

Moderator: Moderatorer

av NCR
#193710
Brainded skrev:Matzen löste in och bytte bil 2006 nar han krockade :wink:
Ja jag tänkte en kort stund att "vaffan, har han krockat IGEN!?".

Skönt att så inte var fallet!
#217002
Long time, utan uppdatering..!
Har inte riktigt orkat ta i eländet... men är på G efter lite hackande..
Kan dock dela med mig om lite bitterhet apropå trafikolyckan och efterverkningarna. För att inte bli långrandig så spaltar jag upp det:

1. Bli påkörd. Få 2% invaliditet. Förövaren fälld i tingsrätt.
2. Få tinnitus ---> deprimerad ---> vänta på psykolog i 1,5 år (medicin hjälper inte och jag tål den inte i högre doser. Ingen av de 7 "lyckopillren" jag provat).
3. Hitta, och bekosta själv, 2 forskningsstudier; depression o tinnitus, i väntan på att landstingets psykologkö ska komma ner till din tur.
4. Träffa försäkringskassan och ta del av nya sjukreglerna som gäller från 1/1-2009. Fast egentligen börjar dom 1/10-2008.
5. Få reda på att man måste jobba heltid 1/10-31/12-2008 för att ha rätt till sjukpenning EFTER 1/1-2009. Oavsett åkomman och sjukintyg, väntan på psykolog o.s.v.
Om man inte klarar det kan man få sjukpenning fram till 31/12-2008. Därefter så har man ingen rätt till sjukpenning oavsett om jag bryter benet, får hjärtinfakt eller om blindtarmen spricker. En sorts "karens" alltså..
Mer vet jag inte i dagsläget..Är bara förvirrad och ska träffa FK på måndag igen..Finns tydligen något projekt man kan ingå i där jag ska få göra tester eller vad det var..Kan inte riktigt ta in allt.. Ja, just: för att delta i projektet måste jag visst säga upp min anställning oxå, om jag fattade det rätt ;-).
Handläggaren på FK är dock toppen!! Däremot är företagshälsovårdens läkare, han jobbar förresten även åt FK som s.k. försäkringsläkare, lite "oengagerad" kan jag väl säga. (vet inte om han läser här ju ;-) )
Man har ju olika läkare; en sjukskrivande läkare (via företagshälsovården) och sin behandlande läkare (den man går till för övrigt. Den "riktiga" läkaren, kallar jag det. Den som vill träffa patienten och känner patienten).
Nåja, lång historia..Men om någon hamnar i samma sits så kan jag guida lite! Bara att höra av er via pm så kan jag hjälpa till med begreppen, för det är/har varit rörigt.

Det ironiska är att jag, äntligen, får träffa psykolog i slutet på månaden och behandlingen beräknas ta 2 månader = 6-7 veckor över den magiska gränsen 1/10-2008.
Suck o stön. Synd att jag inte är född rik o kunde ha betalat mer själv..!

Återkommer ;-)

M V H
---> Matz
#217580
[måste jag visst säga upp min anställning oxå, om jag fattade det rätt ;-).
Handläggaren på FK är dock toppen!! Däremot är företagshälsovårdens läkare, han jobbar förresten även åt FK som s.k. försäkringsläkare, lite "oengagerad" kan jag väl säga. (vet inte om han läser här ju ;-) )
Man har ju olika läkare; en sjukskrivande läkare (via företagshälsovården) och sin behandlande läkare (den man går till för övrigt. Den "riktiga" läkaren, kallar jag det. Den som vill träffa patienten och känner patienten).
Nåja, lång historia..Men om någon hamnar i samma sits så kan jag guida lite! Bara att höra av er via pm så kan jag hjälpa till med begreppen, för det är/har varit rörigt.

Det ironiska är att jag, äntligen, får träffa psykolog i slutet på månaden och behandlingen beräknas ta 2 månader = 6-7 veckor över den magiska gränsen 1/10-2008.
Suck o stön. Synd att jag inte är född rik o kunde ha betalat mer själv..!

Återkommer ;-)

M V H
---> Matz[/quote]quote="matzen10"]Long time, utan uppdatering..!
Har inte riktigt orkat ta i eländet... men är på G efter lite hackande..
Kan dock dela med mig om lite bitterhet apropå trafikolyckan och efterverkningarna. För att inte bli långrandig så spaltar jag upp det:

1. Bli påkörd. Få 2% invaliditet. Förövaren fälld i tingsrätt.
2. Få tinnitus ---> deprimerad ---> vänta på psykolog i 1,5 år (medicin hjälper inte och jag tål den inte i högre doser. Ingen av de 7 "lyckopillren" jag provat).
3. Hitta, och bekosta själv, 2 forskningsstudier; depression o tinnitus, i väntan på att landstingets psykologkö ska komma ner till din tur.
4. Träffa försäkringskassan och ta del av nya sjukreglerna som gäller från 1/1-2009. Fast egentligen börjar dom 1/10-2008.
5. Få reda på att man måste jobba heltid 1/10-31/12-2008 för att ha rätt till sjukpenning EFTER 1/1-2009. Oavsett åkomman och sjukintyg, väntan på psykolog o.s.v.
Om man inte klarar det kan man få sjukpenning fram till 31/12-2008. Därefter så har man ingen rätt till sjukpenning oavsett om jag bryter benet, får hjärtinfakt eller om blindtarmen spricker. En sorts "karens" alltså..
Mer vet jag inte i dagsläget..Är bara förvirrad och ska träffa FK på måndag igen..Finns tydligen något projekt man kan ingå i där jag ska få göra tester eller vad det var..Kan inte riktigt ta in allt.. Ja, just: för att delta i projektet
Så är livet men man kan inte bara tycka synd om sig själv hela tiden,Har själv varit inblndad i en omfattande olycka tidigare och har 6% handikapp. Börja jobba ist för att gå hemma å snyfta det blir inte bättre . Du är väl inte ute efter pensinon(Finska Banken ) får man hoppas! :-O)
#217637
XC70-D5 skrev:Så är livet men man kan inte bara tycka synd om sig själv hela tiden,Har själv varit inblndad i en omfattande olycka tidigare och har 6% handikapp. Börja jobba ist för att gå hemma å snyfta det blir inte bättre . Du är väl inte ute efter pensinon(Finska Banken ) får man hoppas! :-O)
Nej då, jag har ingen ambition att bli pensionerad..! Tyckte det framgick att jag själv bekostat deltagande i forskningsstudier, i väntan på att vårdkön ska kapas.. Så jag har inte vilat på mina lagrar och väntat på att sjukersättningen/finska banken ska trilla in. Men fortfarande är det bittert när moment 22 & Murphys lagar slår till på samma vecka.
Antar att du menar att jag suttit i tvsoffan och petat naveln, i väntan på nästa utbetalning från sjukkassan, iom att du skriver "man kan inte bara tycka synd om sig själv hela tiden". Det stämmer inte riktigt ;-).

Har utmärkta referenser från alla mina arbetsgivare och vet att jag gör bra ifrån mig. Och det var/är ju ganska nära till 100% återgång; faller på 6-7 veckor iom nya lagar.
Nu har jag lite tur, trots allt, att jag (vi) kan leva på besparingar eftersom jag hade 2 jobb mellan 92-99. För bara inkomstförlusten, baserad på lönen jag hade då, är 90.000:-. Och det känns inte som en prio att ta tag i den biten för tillfället (orkar inte riktigt med det än), men räknar ändå med att, i slutänden, gå ekonomiskt skadeslös ur situationen. Men det får väl vara en ände på de egna utläggen i väntan på att få den vård man som medborgare behöver och dessutom är garanterad via skattsedeln?!

Så här vilar ingen pessimism, passivitet eller önskan om att bli försörjd av andra!

--> M10
#322388
Så nu är det dax för final i tråden!

Har bestämt mig för att ge upp försöken att få ersättning via Volvia för utebliven inkomst, under tiden jag var sjukskriven.

* Först sjukskriven för olyckan.
* Under den perioden fick min mamma besked om terminal cancer (lunga+hjärna) och max 4 månader kvar att leva. Bröt därför min sjukskrivning för att ta hand om henne under de 3 månader, som det visade sig att hon hade kvar. Det heter vård av anhörig på FK-språk och var rätt val att göra för att inte vara bidragsfuskare. En självklar prioritering så länge man kan stå upp, åtminstone för mig.
* När mamma "var klar" återgick jag till sjukskrivning p.g.a. trafikolyckan. Inga problem för vare sig FK eller läkarkåren.
* Här uppenbarar sig då ett problem för Volvia: att värdera om det var rimligt att vara sjukskriven med ett avbrott på drygt 3 månader, för att sedan återgå till sjukskrivning som är relaterad till att jag blev påkörd. Volvia tycker inte att de är skyldiga att betala ut någon som helst ersättning för förlorad arbetsinkomst eftersom jag under 3 månader "uppenbarligen inte uppbar sjukersättning till följd av trafikolyckan".

Cyniskt anser jag. För vem skulle inte bryta sin sjukskrivning för att ta hand om en närstående under en kort period i livet när denne går en för tidig död till mötes??
Alltså förutsatt att man kan prioritera bort sitt eget handikapp.
Självklart kunde jag ha fortsatt vara sjukskriven för trafikolyckan och ändå tagit hand om mamma. Men då hade jag gjort fel enligt socialförsäkringslagen och Riksförsäkringsverket och därmed gjort mig skyldig till bidragsfusk! Och jag ville inte bli ifrågasatt på något sätt under dåvarande period så jag gjorde rätt sak och skiftade om sjukersättningen mot vård av anhörig.
Synd bara att Volvia därmed ser sin chans att spara in drygt 140.000:- i utebliven arbetsinkomst, till mig.
Eller rejäl jävla otur att två fatala incidenter inträffar med några veckors mellanrum. Allt beror väl hur man ser saken antar jag. Själv är jag humanist. Volvia vet jag inte riktigt vad jag ska kalla..

Hittills har jag fått 3 stycken att omteckna sina bilförsäkringar från Volvia till annat bolag. Främst därför att min handläggare på Volvia knappt hör av sig ens på uppmaning via brev och dels för en genuin ovilja att hjälpa till med svåra frågor när man t.o.m. ber om det i både telefon och i brev..!
Ingen skugga ska falla på IF som äger Volvia.
What goes around, comes around.


Tur att Volvo är en så fin o trygg bil!
Så...nu bär alla vägar framåt och vidare, med ett stänk av bitterhet när ordet Volvia dyker upp i olika sammanhang.
Viktigast är ändå all stöttning som alla visat på vägen! Ni vet vilka ni är :-).

Over and out,
/M10
#322404
Tråkigt att höra Matzen... vi har också gett upp våra försök gentemot Volvia efter sambons olycka... dom tycker dels att hon ska bevisa att hon fortfarande har ont och även att hon ska bevisa att hon inte hade ont redan innan hon krockade. Detta har vi fått en månad på oss för, annars skriver dom av ärendet... Hur gör man det om inte ett läkarintyg anses som tillräckligt?

Volvia finns inte längre för mig, dom kommer inte få ett öre i premie av mig igen.
#322484
Japp, läste i din tråd Brainy och det var det som fick mig att komma på att uppdatera min egen ;-)

Jadu...När ett läkarintyg inte räcker för Volvia så kan man ju undra över deras kundpolicy när det gäller skadehantering.. Troligen är Volvia ett rejält kvacksalveriföretag som gärna annonserar om hur bra och omtänksamma dom är. Så länge man betalar sin premie och inte behöver hjälp.
Visst, det är naturligtvis bra att de kollar så att kunden inte försöker luras, det gynnar oss alla och rätt ska vara rätt. Men med de fakta de får till sig i form av samtliga journaler, läkarintyg och kundens egen berättelse så borde det vara lätt att inse orsakssamband till en given situation. Tyvärr så kan Volvia (i båda våra fall) oxå visa prov på hur enkelt det är att negligera sagda material för att undslippa att göra rätt för sig, ur ett humant perspektiv.
Att rutinmässigt misstänkliggöra en kund och lägga bevisbördan på denne enskilde individ är, enligt mig, ett utstuderat sätt att förhala och förneka kunden dennes rätt. Dessutom känns det ju en hel del nedvärderande och förvånande.
Nu vet jag dessutom att vi har olika handläggare, din fru och jag, så det handlar inte om en enskild individ på Volvia som beter sig som en idiot. Verkar så osannolikt att stöta på 2 rötägg på samma bolag. Snarare är det ett arbetssätt de har där.
Annars gillar jag göteborgare till sinnelaget och Volvo:sar med :-).

Men visst, inget mer Volvia för mig heller. Ska nog ta & skriva lite i bloggen om det där, när jag får tid. Information är alltid bra!

Det enda råd jag kan ge är att fortsätta så länge man tycker att energin räcker till utan att försaka alldeles för mycket annat i tillvaron.
Att anlita advokat blir kostsamt och i sanning så känns det som om det är en stor drake man fightas emot där utkomsten inte är given men insatsen är jävligt stor för en själv..! Både i tid, obehag & pengar. Juridiska långbänkar är ju inte ovanliga (enligt de hemsidor/bloggar jag läste förr, har inga länkar kvar tyvärr) och motparten har alltid bästa möjliga femma på planen; överläkare/professorer och ett koppel av specialutbildade jurister.
Lite som att spela schack där vi bara får ha bönder och de får ha hur många damer de vill.

Jag berättade väl om "min" företagsläkare? Han som dels alltså jobbade som företagsläkare OCH jobbade åt "min" lokala försäkringskassa som försäkringsläkare OCH som sakkunnig/konsult åt försäkringsbolag (Trygg Hansa tror jag det var).
Ibland så räcker inte stolarna till åt de som ska bedöma den enskilde individen åt alla instanser. Och vem ska den enskilde vända sig till, med förtroende?

Nåja, man ska inte önska olycka åt andra men en del verkar så oerhört befriade från medlidande/empati att inget ont eller oförskyllt kan ha drabbat dem så man nästan unnar dom att få smaka på en dos olycka.

Men, that's life! Som tur är vet jag att jag är en god medmänniska och ständigt förmedlar detta på så många olika sätt jag bara kan, förstår & orkar! Du med, Brainy! Och många andra av er kära läsare och forumister! Det är med våra intentioner och gärningar vi fostrar våra barn och visar vår omgivning vem man egentligen är. Det är arvet vi lämnar efter oss som betyder något för andra och ger dessa styrka, skratt, tro och en önskan om att, förhoppningsvis, ge ett lika gott (eller bättre ;-) ) intryck till sin omgivning!

Nu rullar vi vidare på livets väg och tar oss an utmaningar varesig det handlar om att rädda liv, skruva ihop växellådan eller förverkliga en mer långsiktig dröm!

M V H, er drömmare (eller var det drönare?) och humanist
---> Matzen10
  • 1
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17

Ja, men hade köpt någon av dessa. http[…]

Lammullstrissa käkar repor men är du ova[…]

Trasig Renault Scenic

Det gäller att börja i tid. […]

På min yttrade sig felet precis så att[…]