[Leopold]

Jag börjar med att konstatera att det är en väldig skillnad i hur man anger effekt på motorer i andra sammanhang.

Låt säga att jag ska köpa en motorsåg eller lövblås, jag hittar två till synes jämförbara modeller kring 2 kW. Den ene är eldriven och den andre är bensindriven.

När jag sedan jämför dessa modellers faktiska arbetsprestanda så upptäcker jag mycket snart att den eldrivna i praktiken bara har ungefär halva effekten av den bensindrivna varianten.

Anledningen är enkel: för elmotor-drivna prylar anges inmatad effekt från kraftkällan tex vägguttaget, en enkel effektmätare visar denna input. Minst hälften av denna input försvinner i förluster under omvandlingen till användbar arbetskapacitet, framför allt handlar det om generering av värme som del i processen.

För förbränningsmotordrivna prylar så anges effekten som motorn producerar, tex på utgående motoraxel eller som i fallen Dyno-mätningarpå bilar, effekten på drivhjulen dvs inklusive förluster i drivlinan.

Så min fråga är: vad är konventionen vad gäller att ange effekt på elmotorer i bilar, förekommer ju både i specar på hybridbilar och rena elbilar. Går man efter "Dyno-liknande" mätmetoder eller är det bara ren input-effekt för elmotorerna som redovisas?

Rätt avgörande att veta skulle jag säga för att bedöma vad det är för prestanda man kan vänta sig av div hybrid- eller eldrivna fordon! Kanske är den verkliga effekten i elmotordelen bara runt hälften av vad som redovisas, i bästa fall?

[frasse4]

En elmotor har generellt mycket högre verkningsgrad än 50 %. Beroende på motortyp runt 80-90 %. Även en bensindriven motorsåg eller lövblås kommer ange effekt på vevaxeln, sedan tillkommer förlust vid drivning.

[Leopold]

Din uppgift om 80 - 90% verkningsgrad på elmotorer kan jag inte verifiera mot källor jag har tillgång till. Uppgifter på 40 - 50 % är mer vanligt förekommande om man googlar runt litet (kan presentera länkar framöver om det upplevs besvärligt att hitta info).

Det jag vet är det jag redan sagt: för elmotordrivna prylar typ motorsågar och lövblåsar så anges den effekt som dras från kraftkällan dvs input-effekt, för förbränningsmotorer anges effekt för output. Så enkelt är det, bara att kolla själv och det förklarar fenomenet jag beskrev i mitt första inlägg: en eldriven motorsåg på 2 kW upplevs prestationsmässigt ungefär som motsvarande en bensindriven motorsåg på 1 kW. Faktisk prestation, självupplevt, inga papperssiffror.

Skulle verkningsgraden i elmotorer verkligen närma sig 100% som du påstår så blir det naturligtvis en försumbar skillnad i vad effektangivelserna betyder i vad aktuella motorer kan prestera i termer av kraft, men så är det definitivt inte i fallet motorsågar och lövblåsare.

Är verkningsgraden runt 50% så blir konsekvenserna vad jag beskrev: faktisk arbetsprestation från en elmotor som specats för, säg, 2 kW input, kommer i praktiken att vara liknande som en förbränningsmotor som specats för halva effekten dvs 1 kW output.

*Min fråga* gällde vilka mätmetoder som används för att ange effekt på elmotorer i fordon. Ett klart och tydligt svar borde finnas men jag har inte hittat detta ännu. Det är därför jag ställer frågan här på forumet.

[mikebike]

Ett annat "problem" är att man för hybridbilar oftast lägger ihop elmotorns och förbränningsmotorns respektive effekt.
Det stämmer ju bara om båda* motorerna har maxeffekt vid samma varvtal.
Vanligen är elmotorn/elmotorerna direktkopplade och då nås maxeffekt vid en viss hastighet, medans förbränningsmotorn når maxeffekt flera gånger mellan 0 och max hastighet.


*Vissa hybrider har fler än en elmotor, liksom vissa elbilar. Enligt uppgift har Teslor med dubbla motorer max effekt vid olika hastigheter, och då blir det ju helt fel att lägga ihop effekterna.

[mikebike]

Leupold, nu vet jag inte hur du har Googlat, men verkningsgraden på större elmotorer är i storleksordningen 90%. Hög verkningsgrad är ganska prioriterat när man utvecklar elektriska bilmotorer...

[Leopold]

Leupold, nu vet jag inte hur du har Googlat, men verkningsgraden på större elmotorer är i storleksordningen 90%. Hög verkningsgrad är ganska prioriterat när man utvecklar elektriska bilmotorer...

Jag är helt med på att jag valde ett medvetet provocerande exempel, de typer av elmotorer man hittar i motorsågar och lövblåsar är inte av de mest effektiva typerna.

Moderna induktionsmotorer etc kan nå lågt högre verkningsgrad, kanske uppåt 90 % (jag är ingen expert på detta men det är siffror som förekommer).

Men min fråga kvarstår. Eftersom vi inte vet vilken verkningsgrad som motorerna har i div elmotorförsedda fordon, vad är konventionen för att ange effekt på elmotordrivna fordon?

Är det som med lövblåsare och motorsågar att man anger inputeffekt, eller mäter man faktisk outputeffekt? Kan vara en jäkla skillnad som jag beskrivit beroende på verkningsgrad som ju typiskt vi inte har någon aning om eftersom det inte redovisas.

[mikebike]

Nej, jag vet inte om det är ingående eller utgående effekt som anges, men skillnaden är inte speciellt stor.
Eftersom både effekt och vridmoment anges så lutar det åt att det faktiskt är utgående effekt som anges.
Dock är det ju prestanda som räknas och den beror på mycket mer än elmotorns maxeffekt.
Exempelvis: Om två likadana elmotorer växlas för att ge max effekt vid 100 respektive 200 km/tim så blir accelerationen från noll helt olika.
Till prestanda räknar jag även hur långt man kan köra på el, vilket beror på både batterikapacitet och total verkningsgrad.
Tänk på att energin lagras kemiskt och omvandlas till elektrisk energi i form av likspänning vid urladdning, likspänningen omvandlas sedan till växelspänning i en omriktare. I alla steg "försvinner" energi i form av värme.

Jag var med och konstruerade och byggde de hybridbussar som gick i Stockholm för 15-20 år sedan. De bussarna hade helt vanliga asynkronmotorer "från hyllan". Den enda skillnaden var att de hade separata elfläktar istället för axelmonterade fläktar.

[Lövet]

Ett annat "problem" är att man för hybridbilar oftast lägger ihop elmotorns och förbränningsmotorns respektive effekt.
Det stämmer ju bara om båda* motorerna har maxeffekt vid samma varvtal.
Vanligen är elmotorn/elmotorerna direktkopplade och då nås maxeffekt vid en viss hastighet, medans förbränningsmotorn når maxeffekt flera gånger mellan 0 och max hastighet.


*Vissa hybrider har fler än en elmotor, liksom vissa elbilar. Enligt uppgift har Teslor med dubbla motorer max effekt vid olika hastigheter, och då blir det ju helt fel att lägga ihop effekterna.

Man anger "systemeffekt" (åtminstone de seriösa stora tillverkarna) och denna är alltid lägre än summan av de två motorernas toppeffekter. Helt riktigt på grund av att de inte inträffar vid samma varv.

[mikebike]

Ett annat "problem" är att man för hybridbilar oftast lägger ihop elmotorns och förbränningsmotorns respektive effekt.
Det stämmer ju bara om båda* motorerna har maxeffekt vid samma varvtal.
Vanligen är elmotorn/elmotorerna direktkopplade och då nås maxeffekt vid en viss hastighet, medans förbränningsmotorn når maxeffekt flera gånger mellan 0 och max hastighet.


*Vissa hybrider har fler än en elmotor, liksom vissa elbilar. Enligt uppgift har Teslor med dubbla motorer max effekt vid olika hastigheter, och då blir det ju helt fel att lägga ihop effekterna.

Man anger "systemeffekt" (åtminstone de seriösa stora tillverkarna) och denna är alltid lägre än summan av de två motorernas toppeffekter. Helt riktigt på grund av att de inte inträffar vid samma varv.

Ja, det händer, men för det mesta (främst i biltidningar) så är det bara A + B.
Exempel: http://www.vibilagare.se/test/biltester ... 60-t8-2017
Här är både max effekt och max vridmoment summerade = dubbelfel.

[Lövet]

Länken funkar inte. Men om jag får gissa så ligger problemet hos journalisten och inte hos tillverkaren. Brukar vara så...