- ons 22 nov 2017, 17:19
#1213593
Vad miljözonsfrågan i praktiken handlar om, i alla fall för Stockholms del, är primärt kväveoxidhalterna. När det gäller just dessa (i motsats till andra aspekter av luftkvalitet, t.ex. partiklar) verkar det vara relativt klart att en stor del av problemen på de ställen där halterna är höga är just avgasutsläpp från motorfordon. Troligen skulle därför ett införande av miljözon av klass 2 eller 3 av det slag Transportstyrelsen föreslår sänka just dessa halter märkbart på de platser i Stockholms innerstad där halterna nu är höga. Troligen skulle även partikelhalterna minska i någon mån men effekterna i det avseende skulle säkerligen bli långt mindre märkbara. Om dessa positiva effekter i sin tur räcker för att motivera ett införande av zonerna är förstås en annan sak.
De bilar som blir obrukbara i miljözonsområde kommer självfallet inte i normalfall att skrotas ut. Mer sannolikt är att de säljs till personer med litet behov av att åka in i zonerna. En del kan bli föremål för export till länder (t.ex. i Östeuropa) där man är mindre nogräknade när det gäller utsläpp. Många av bilarna kan tänkas komma att köras mer än de gjorde hos sina tidigare ägare, varvid de förstås också kommer att släppa ut mer kväveoxider, bara någon annanstans än i Stockholms innerstad.
Om zonerna medför en ökning av andelen bensinbilar kommer det att leda till större utsläpp av kolmonoxid, kanske även oförbrända kolväten, inom zonerna. Och om zonerna istället medför en ökning av andelen batteribilar kommer det att leda till större hälsovådliga utsläpp vid de kraftverk, inte sällan kolkraftverk, där den merproduktion av el de ger upphov till äger rum. Som framgår av mitt tidigare inlägg här har dessa kraftverk starkt hälsovådliga effekter. I båda fallen får vi också räkna med ökade koldioxidutsläpp.
Generellt sett har utvecklingen när det gäller kväveoxidutsläpp varit positiv i Sverige. Utsläppen har minskat kontinuerligt och är idag bara ca hälften så stora som 1990. Särskilt tydlig har minskningen varit inom transportsektorn. Där är utsläppen idag bara ca en tredjedel av vad de var 1990. När det gäller just lätta fordon har det dock varit en svag ökning under de allra senaste åren, vilket kan tillskrivas den ökande andelen dieselbilar. Denna svaga tendens till ökning har stannat av under de allra sista åren och kommer med all säkerhet att förbytas till en nedgång inom kort eftersom de nya dieslar som nu eller inom kort kommer att säljas kan förväntas ge väsentligt lägre kväveoxidutsläpp än tidigare dieselbilar, särskilt mot bakgrund av de krav på att klara utsläppsreglerna även vid verklig körning som nu införts inom EU.
I Stockholm finns för närvarande bara en enda plats (Hornsgatan) där halterna av kväveoxider är så höga att de överskrider EUs tvingande krav på luftkvalitet. Halterna ligger dock precis på gränsen och överskridandet har under de senaste åren begränsat sig till ca fem procent. Trenden under de ca 25 år mätningarna pågått har varit nedåtgående och luften på Hornsgatan skulle inom kort troligen hamna under gränsvärdet även om inga nya åtgärder vidtogs. På ytterligare tre platser i Stockholm (Lilla Essingen, Norrlandsgatan och Sveavägen) överskrids värdena för Sveriges egna miljökvalitetsnormer. På dessa platser har situationen i huvudsak varit oförändrad sedan mätningarna påbörjades. Halterna vare sig ökar eller minskar på något märkbart sätt.
Vad dieselbilarna beträffar kan konstateras att de gradvis blivit allt renare och kommer att fortsätta att bli det under den närmaste framtiden. Det är visserligen sant att vissa dieslar visat sig överskrida gränsvärdena kraftigt vid verklig körning och att detta även gäller bilar godkända enligt Euro 6. Men det är långt ifrån alltid som det förhåller sig så. En hel del bilar klarar gränsvärdena eller överskrider dem bara i begränsad utsträckning när de testas under mer realistiska förhållanden. Vidare har bilar godkända enligt Euro 6 visat sig vara ungefär så mycket bättre ifråga om kväveoxidutsläpp jämfört med bilar godkända enligt Euro 5 som man kan vänta utifrån hur gränsvärdena förändrats, det vill säga ungefär dubbelt så bra. Sist men inte minst kommer det nya testförfarande inom EU som nu trätt i kraft att innebära att det i framtiden blir omöjligt för nya dieslar att överskrida gränsvärdena vid verklig körning. Testet innefattar nämligen numera sådan körning.
De bilar som blir obrukbara i miljözonsområde kommer självfallet inte i normalfall att skrotas ut. Mer sannolikt är att de säljs till personer med litet behov av att åka in i zonerna. En del kan bli föremål för export till länder (t.ex. i Östeuropa) där man är mindre nogräknade när det gäller utsläpp. Många av bilarna kan tänkas komma att köras mer än de gjorde hos sina tidigare ägare, varvid de förstås också kommer att släppa ut mer kväveoxider, bara någon annanstans än i Stockholms innerstad.
Om zonerna medför en ökning av andelen bensinbilar kommer det att leda till större utsläpp av kolmonoxid, kanske även oförbrända kolväten, inom zonerna. Och om zonerna istället medför en ökning av andelen batteribilar kommer det att leda till större hälsovådliga utsläpp vid de kraftverk, inte sällan kolkraftverk, där den merproduktion av el de ger upphov till äger rum. Som framgår av mitt tidigare inlägg här har dessa kraftverk starkt hälsovådliga effekter. I båda fallen får vi också räkna med ökade koldioxidutsläpp.
Generellt sett har utvecklingen när det gäller kväveoxidutsläpp varit positiv i Sverige. Utsläppen har minskat kontinuerligt och är idag bara ca hälften så stora som 1990. Särskilt tydlig har minskningen varit inom transportsektorn. Där är utsläppen idag bara ca en tredjedel av vad de var 1990. När det gäller just lätta fordon har det dock varit en svag ökning under de allra senaste åren, vilket kan tillskrivas den ökande andelen dieselbilar. Denna svaga tendens till ökning har stannat av under de allra sista åren och kommer med all säkerhet att förbytas till en nedgång inom kort eftersom de nya dieslar som nu eller inom kort kommer att säljas kan förväntas ge väsentligt lägre kväveoxidutsläpp än tidigare dieselbilar, särskilt mot bakgrund av de krav på att klara utsläppsreglerna även vid verklig körning som nu införts inom EU.
I Stockholm finns för närvarande bara en enda plats (Hornsgatan) där halterna av kväveoxider är så höga att de överskrider EUs tvingande krav på luftkvalitet. Halterna ligger dock precis på gränsen och överskridandet har under de senaste åren begränsat sig till ca fem procent. Trenden under de ca 25 år mätningarna pågått har varit nedåtgående och luften på Hornsgatan skulle inom kort troligen hamna under gränsvärdet även om inga nya åtgärder vidtogs. På ytterligare tre platser i Stockholm (Lilla Essingen, Norrlandsgatan och Sveavägen) överskrids värdena för Sveriges egna miljökvalitetsnormer. På dessa platser har situationen i huvudsak varit oförändrad sedan mätningarna påbörjades. Halterna vare sig ökar eller minskar på något märkbart sätt.
Vad dieselbilarna beträffar kan konstateras att de gradvis blivit allt renare och kommer att fortsätta att bli det under den närmaste framtiden. Det är visserligen sant att vissa dieslar visat sig överskrida gränsvärdena kraftigt vid verklig körning och att detta även gäller bilar godkända enligt Euro 6. Men det är långt ifrån alltid som det förhåller sig så. En hel del bilar klarar gränsvärdena eller överskrider dem bara i begränsad utsträckning när de testas under mer realistiska förhållanden. Vidare har bilar godkända enligt Euro 6 visat sig vara ungefär så mycket bättre ifråga om kväveoxidutsläpp jämfört med bilar godkända enligt Euro 5 som man kan vänta utifrån hur gränsvärdena förändrats, det vill säga ungefär dubbelt så bra. Sist men inte minst kommer det nya testförfarande inom EU som nu trätt i kraft att innebära att det i framtiden blir omöjligt för nya dieslar att överskrida gränsvärdena vid verklig körning. Testet innefattar nämligen numera sådan körning.
Senast redigerad av 1 andersuw, redigerad totalt 0 gånger.
Nuvarande Volvo: V70 T5 -02 Geartronic; V70 D4 -15 Geartronic
Tidigare Volvo: 145 DL -72 B20D man; 245 DL -75 B21A man; 745 GL -87 B230F man; 855 T5 -94 aut
Tidigare övriga: Saab 99 -71 1,7 man; Volkswagenbuss T1 -66 man; Cadillac Coupe de Ville -75 aut
Tidigare Volvo: 145 DL -72 B20D man; 245 DL -75 B21A man; 745 GL -87 B230F man; 855 T5 -94 aut
Tidigare övriga: Saab 99 -71 1,7 man; Volkswagenbuss T1 -66 man; Cadillac Coupe de Ville -75 aut