Hastigheten är nog den mest komplexa faktorn som påverkar trafiksäkerheten. Hastigheten i sig kan kan skapa olyckor till viss del, men i majoriteten av olyckorna ligger andra orsaker bakom. När väl en kollision inträffar så blir ju konsekvensen beroende på de rörelseenergier som finns upplagrade i fordonet/fordonen. Detta predikas av myndigheter och trafiksäkerhetsforskare. Så här långt är nog de flesta beredda att hålla med. Men nu kommer det egendomliga:
De påstår att personskadeolyckornas antal förändras enbart med den relativa hastighetsändringen i kvadrat. De har utarbetat en sk skrivbordsprodukt som kallas "Potensmodellen" (kunde de inte hitta något bättre namn?) där detta har befästs. Inget tal om några andra faktorer.
Jag anser detta vara otillräckligt. Hastighetsförändringen i sig ändrar ju också faktorerna och spelreglerna. I Potensmodellen antas de vara samma både före och efter hastighetsförändringen. En fartkamera skapar ju också ändringar i faktorer och dessutom tillkommer nya störmoment i trafikanternas uppträdande. Jag nöjer mig med dessa exempel. Jag kan inte räkna upp alla eftersom antalet faktorer som spelar roll i trafiken torde närma sig oändligheten. Men Potensmodellen ignorerar den oändligheten totalt.
Jag visar här ett av många tydliga exempel på Potensmodellens otillräcklighet. Vi tar en vanlig motorväg, skyltad 110 km/h. Genomsnittshastigheten säger vi för enkelhetens skull att den är 100 km/h. Ett visst antal olyckor sker på vägen. Sedan tillkommer en faktor: det blir lättare dimma. Plötsligt går trafiken något saktare i genomsnitt, vi låtsas att genomsnitthastigheten sänks till 90 km/h. Enligt Potensmodellen så är varje relativ ändring av hastigheten nedåt personskadeolyckssänkande, i detta fall skulle sådana personskadeolyckor minska med ca 20%.
Vad tror ni? Den lättare dimman skapar sannolikt extra olyckor, bl.a. av att hastighetsskillnaderna kan blir större mellan fordonen. Olyckorna kanske sker i en lägre hastighet, men om man kolliderar i 90 eller 100 är ju ofta hypotetiskt och absolut inte ensamt bestämmande för utgången. Inbromsning påbörjas senare pga dimman. Krockvinkel (front, sida, tak, etc.) bestämmer mycket mer. Dessutom faktorer på och vid sidan av vägen som berg, skog, om räcke saknas, etc. påverkar också antalet personskador. Men Potensmodellens budskap är alldeles förenklat för att ta hänsyn till detta. Tydligast blir det om genomsnittshastigehet sjunker pga att en bara en del av trafikanterna på en väg sänker farten. Då uppstår ju nya faktorer som skapar olyckor pga hastighetsskillnader. Men detta tas ingen hänsyn till i Potensmodellen.
Så min åsikt om fartkameror är att nyttan av dem har ännu ingen visat på ett korrekt sätt. Man väljer och vrakar friskt i statistikens siffror så de passar det egna syftet. Jag tror riktiga Poliser gör större nytta än fartkameror i trafiken. Och framförallt har iaf jag en tro på att Poliser har en bättre förmåga att avgöra just de säkerhetsavgörande faktorer som varken Potensmodellen eller fartkameror klarar att hantera när en trafikants uppförande ska bedömmas.
http://www.vti.se/sv/publikationer/pdf/ ... fekter.pdf
1 BakgrundEn uppenbar förbättring av trafiksäkerheten sker om hastighetsnivån sänks i
trafiken. Detta finns vetenskapligt dokumenterat genom en mängd olika
undersökningar/.../
Bakgrunden till potensmodellen är resultatet av de olika förändringar av
hastighetsgränsen som skedde i slutet av 60-talet och i början av 70-talet i
Sverige. Tidigt framkom att antalet personskadeolyckor förändrades med den
relativa hastighetsförändringen i kvadrat både när hastighetsgränsen höjdes eller
sänktes.
• Antalet personskadeolyckor förändras med kvadraten på den relativa
hastighetsskillnaden, vilket innebär en direkt proportionalitet mot
förändringen i rörelseenergi (massan * v 2/2)
• Och betingat att en personskadeolycka inträffat blir sannolikheten att
den resulterar i en dödslycka också proportionell mot kvadraten på den
relativa hastighetsskillnaden
2 Modellens fördelar
Det finns åtminstone fem fördelar med modellen
• Modellen är lätt att härleda och är symmetrisk. Såväl höjningar som sänkningar
av hastigheten kan beaktas.
• Modellen belyser den renodlade effekten av hastighetsförändringen på
trafiksäkerheten.
• Modellen kan användas i alla miljöer.
• Modellen beaktar om olycksstatistiken redovisas i form av olyckor och/eller
trafikskadade.
• Modellen är relativt okänslig för hur hastigheten registrerats eftersom den
relativa hastighetsskillnaden används.
3 Användning
Kravet är att det finns ett olycksmaterial avseende personskadeolyckor och/eller
skadade i den aktuella miljön och en skattad hastighetsnivå för den aktuella
olycksperioden. Observera att uppgift krävs om hastighetsnivån (medelhastighet,
medianhastighet, reshastighet eller något annan typ av representativt hastighetsvärde)
och inte hastighetsgränsen.