- lör 27 jun 2015, 14:47
#985084
Det höga vridmomentet vid låga varv som dieselmotorn ger idag ger upphov till vibrationerna ni skriver om ovan. I och med att man har hög effektutveckling vid relativt sett få kraftimpulser per sekund måste varje sådan puls vara kraftigare, och det är de stötarna som frestar på grejorna.
En bensinmotor måste varvas mer för att komma upp i samma effektuttag, vilket sprider ut effektutvecklingen över fler kraftimpulser. Alltså jämnare fördelning av kraften och mindre impulsbelastning på lagerna.
På grund av de höga kraftimpulserna i dieseln måste delarna dimensioneras kraftigare. Det gör att det blir större påfrestningar vid högre varvtal. Detta tillsammans med det faktum att dieselbränsle brinner långsammare än bensin, när tändning väl skett, begränsar å andra sidan toppvarvtalet hos dieselmotorerna. De går typiskt 1000-2000 r/min långsammare än bensinmotorerna. Den långsammare förbränningen är också orsaken till det branta tappet i effektuttag när varvtalet ökar. Flamfronten hinner helt enkelt inte med att trycka ner kolven fort nog när varvtalet ökar. Därmed sjunker trycket i cylindern, och vridmomentet rasar raskt.
När det gäller kvalitetsnivå på Volvo kontra Toyota, för att ta två exempel som är relevanta i diskussionen här (det finns förstås många fler) så är det för det första så att man försöker minimera tillverkningskostnaden i båda lägren. Det som är skillnaden är att svenska ekonomer har länge haft en tradition av att inte kunna se pengar som kan sparas in, utan bara sådana som har lagts ut. Detta har lett till en fixering på komponentkostnader, vilket i sin tur har lett till att man försökt pressa priserna så mycket som möjligt i det ledet. Att ha Volvo som kund är inte en dans på rosor för en underleverantör. Ibland tillämpar Volvo, i kraft av sin storlek, affärsmetoder som förmodligen imponerat även på maffian. Men det är inte bara Volvo. Med storlek följer ofta stöddighet. IKEA är likadana, för att ta ett annat exempel.
Hos Toyota försöker man säkert också minimera komponentkostnaden, men man har i högre grad fokuserat på metoden för att bygga en bil. Ett klassiskt exempel är när de räknade ut att det var billigare att ta en ny mutter än leta efter en tappad, så de byggde fabriksgolv som galler, så allt tappat ramlade ner i sumpen för senare omhändertagande. Inget tidsspill med att leta efter småkrafs. Ett tidigt införande av konceptet med big data är ett annat exempel på metodanalys hos Toyota.
Tyvärr leder alltför ofta den här jakten på kostnader i tillverkningsledet till högre kostnader i nästa led. Några klassiska exempel från en annan svensk biltillverkare, Scania, är plast- istället för stålstyrringar i hjullagerna och de berömda o-ringarna i motorerna. De billigare lagerna ledde till bränder, ofta i drivaxlarna och o-ringarna ledde till invärtes oljeläckage i motorerna. O-ringarna lär ha varit 50 öre billigare. Två vid varje cylinder sparade in sex kronor på en motor. Garantiåtgärden för att rätta till problemet innefattade tre till fem arbetsdagar, beroende på om motorn bara skulle byggas om eller även hade hunnit ta skada.
Jag råkar vara uppvuxen i ett lastbilsåkeri och den verksamheten är fortfarande en sjuka som går i släkten; det är därför jag har lite insikt i den världen.
Ekonomer är det dyraste folk vi har.
Anders, XC90 D5 AWD Inscription 2019.