- tor 16 apr 2015, 23:37
#966566
(Varning för långt inlägg)
Ok, då ger jag mig in i denna debatt.
För att ta det från början. Jag hade bestämt mig för en V70 MY2012, jag ville ha den lilla faceliften. Sökte först T4/T4F men eftersom det då inte fanns ett enda exemplar på 65 mils radie från min hemstad så började jag räkna lite på en diesel, i första hand en D2/drivE. Gynnsamma siffror jämfört med bensin/E85 så jag lade undan tankarna på T4/T4F. Jag kör 1800-2000 mil per år. Även D3 fanns med i ekvationen.
Tack vare den extrema dieselhysterin som nu råder i landet sedan en tid tillbaka, fanns det MASSOR av drivE och D3 till salu, även med låga mil. Så....jag hittade ett par väldigt intressanta objekt med låga mil, och lämpligt nog hade en handlare både en intressant drivE och en D3. Åkte dit och tänkte mer eller mindre välja mellan dem på plats. Provkörde de båda noggrant.
drivE: Jag hade tidigare kört den "äldre" 109 hk motorn i en MY11. Vi kan direkt slå fast att det är en stor skillnad på dessa båda, en drivE 2012 är helt annorlunda att köra. Betydligt mer kraft i ett lite bredare register än den äldre. Den nyare motorn kändes ungefär som i en V60 drivE, det skiljer ju trots allt inte speciellt mycket i vikt mellan V60 och V70. Under provkörningen kände jag att drivE 2012 faktiskt gav ett ganska bra uttryck, jag hade lite svårt att sätta ord på det, men den gick väldigt tyst och vibrationsfritt (över 1300 rpm) Kraften? Jo.....jag tyckte inte att den kändes undermotoriserad på något sätt. Detta är en motor som räcker till i alla fall så länge inget hänger på dragkroken. Gaspedalen är lite lurigt kalibrerad, man måste trampa ganska långt (längre än många andra dieselbilar) innan man får bra drag, men det har inget med motorn att göra, snarare gaspedalen. Motorn har ett varvtalsregister mellan cirka 1500-2100 rpm där den drar riktigt fint. Under och över dessa rpm finns dock ganska lite att hämta. Men totalt sett tyckte jag att kraften dög fint för mig så länge rätt växel låg i, och att motorn gick väldigt tyst och vibrationsfritt.
Satte mig omedelbart därefter i en D3. (Även den manuell) Hjärnan gick på högvarv för att samla intrycken. Jag måste säga att jag inte var speciellt imponerad av den motorn. Självklart var den mer kraftfull än drivE med mer vrid över ett större rpm-område och krävde lite mindre växlande. Men D3 är en genomsnittlig vardagsmotor även den, och den kändes t.ex. betydligt slöare än min tidigare Honda Accord 2.2 iDTEC MY 2010 (150 hk/350 nm) Ganska konstigt när man jämför deras respektive spec. När D3 dessutom (enligt min subjektiva åsikt) går klart råare än drivE med högre ljud och mer vibrationer, så visste jag att beslutet inte skulle bli lätt.
Drog iväg till närmaste pizzahak för en bukfylla och en massa grubblande. Eller.....?
Förutsättningarna var egentligen ganska enkla. Båda bilarna var fräscha och likvärdiga i såväl skick som utrustning, och det skiljde bara 400 mil mellan deras mätarställningar. Så vad hade jag att ta ställning till?
*drivE fullt tillräcklig motor för mina behov. (Drar extremt sällan släp) Trevligare motor än D3, tystare och mer vibratonsfri, och skillnaden var ganska stor.
*Skillnad i fordonsskatt de två kommande åren: närmare 2700 kr per år = nästan 5500 kr under två år, och därefter cirka 1000 per år.
*Skillnad i förbrukning gissningsvis 1-1.5 dl per 100 km, inte gigantisk men definitivt en faktor.
*Värdeminskning. Skillnaderna oklara, ingen vet nog nu hur värdeutvecklingen blir de närmaste åren, det beror på hur tomtarna i vår nuvarande regering ser på detta med fordonsskatt. Inte säkert att en D3 håller värdet bättre. Svår faktor att värdera.
*Försäkringspremier och service. I slutändan ganska likvärdiga, liten skillnad sett över fem år.
*Inköpspris, och det är här allt blir väldigt enkelt. D3 var i detta fall exakt 30.000 kr dyrare. Samma MY, 2012, ungefär samma miltal och båda var Momentum-utrustade. Samma färg, och likvärdigt skick. Detta innebär att en D3 under de fem år jag tänker ha bilen, skulle kosta mig upp mot 45.000 kr mer med allt inräknat inklusive inköpspris. (Jag tycker att diskussioner som denna, även i denna tråd, lägger för lite vikt vid inköpspris, istället handlar det mest om service och förbrukning.)
D3 är enligt mig helt enkelt inte värd de extra pengarna. Inte ens nära......
Så alla papper skrevs och färden gick hemåt i drivE. 23 mil europaväg med massor av trafik, många omkörningar av tung trafik, och en tät skog av fartkameror. Tankade och nollställde tripmätare och färddator. Spännande. Milen hem var allt annat än idealiska för den som ville idka ecodriving. Helt omöjligt. Så det blev allt mellan 90-110, med farthållare, utan farthållare. Omkörningar. De fyra däcken och lite annat krims-krams i bagaget innebar väl kanske cirka 100 kg i extra last. Tankade direkt vid hemkomst.
Förbrukning mätt vid pump: 0,44 liter per mil. (Färddatorn visade 0,42)
Nöjd med denna förbrukning. Jag känner att jag i glesare trafik och lite (ej överdriven) fokus på ekonomisk körning ganska enkelt smiter ner mot 0,40 liter per mil. Detta får anses som ganska hyfsat för en drygt 1700 kg tung bil....