lilleman skrev:undrar om dem vet hur det är att vara arbetslös eller sjuk
nu tänker dem ju tvinga folk att flytta menar dem att om den ena i en familj blir arbetslös skall tvinga den stackarn att flytta. man undrar ju vad skrällena har innanför pannbenet och dem har mage att kalla sig arbetarparti :twisted: :twisted: jag vet var min röst går nästa gång med mvh/roger
Tvungen att flytta var du ju även tidigare efter en viss tid har jag för mig. Skillnaden nu är väl att de hårddragit det hela till orimliga proportioner.
Vad för nytta har Sverige av att en låg/outbildad arbetslös från norrlands inland flyttar till ett storstadsområde för att ta ett jobb där?
Det bör ju rimligtvis finnas arbetslösa på närmre håll.
Nuvarande/kommande regler är ju bara ett sätt att flytta arbetslöshetssiffror från ett område till ett annat.
Och vad händer med den region som blir utarmad på arbetskraft? Kanske det är det som är målet, att tömma glesbefolkade områden helt och hållet.
Just flyttbiten är jag starkt emot vad gäller arbetslösheten. Likaså det orimliga i att man måste söka ett visst antal jobb i månaden som arbetssökande. Jobb som man kanske inte ens är kvalificerad för.
Vad tar det för tid & pengar för arbetsgivare att hantera alla dessa onödiga jobbansökningar?
Får man inget jobb på 1 år eller så, så kanske man bör överväga flytt eller långväga pendling. Under förutsättning att familjesituationen tillåter det.
Sedan är det i mitt tycke orimligt att en arbetslös/sjuk person skall kunna hålla nästan samma standard som en person med arbete och pendling.
Att slå undan benen på dessa är jag inte för, men jag är för en tydligare skillnad ekonomiskt mellan arbete och arbetslöshet.
Jag har haft ett flertal arbetslösa i min närhet som inte velat ha ett arbete då de haft så god ekonomi via a-kassan mm.
De har sett det som en rättighet att gå hemma med "fullt" betalt, utan att behöva göra någon motprestation.
Jag gick arbetslös i 8 år med sämsta tänkbara ersättning ( KAS ), så jag vet vad det innebär att vara arbetslös och fattig.
Nu arbetar jag heltid inom industrin sedan några år. Pendlar 1200 mil om året, och har ändå bara något bättre ekonomi än många arbetslösa i min närhet.
Var finner en arbetslös motivationen till arbete, om skillnaden inte märks tydligt?
Personligen arbetar jag hellre med låg lön än ligger på sofflocket, men många idag kräver en ekonomisk standard ( läs lyxtillvaro inspirerad av kvällspressens helgbilagor ) som inte är möjlig via ett normalt låg/mellanlönejobb. Därför väljer nog många att vara frivilligt arbetslösa med a-kassa, och ett svartjobb vid sidan om.
Felet idag är att vi har så enormt många ensamhushåll, som var för sig kräver X antal bidrag för att klara sig.
Är det verkligen en rättighet att ha en egen bostad om man inte själv kan finansiera denna?