- mån 12 maj 2014, 18:53
#863939
Som jag har skrivit tidigare, färgen har ingen som helst betydelse eller vägledning om vilken glykoltyp det är. Men man kan ju se det så här: etylenglykol är den klart vanligaste. Den är också billigast. Propylenglykol är ovanlig. Jag har aldrig stött på den i någon bil eller båt. (Jag har i och för sig inte sett allt) Därför är det högst troligt att du har etylenglykol.
Frågar du på en bilverkstad vad dom häller i så blir säkert svaret etylenglykol. Jag kan tänka mig att den som vill ha just propylenglykol får begära det. Man kan ju för att få bättre statistik fråga på en större bensinstation vilken sort dom säljer mest av.
Nu kommer vi in på det här lite speciella området: Man kan ta reda på vilken typ av glykol man har. Men det kräver lite utrustning.
Man behöver en Bunsenbrännare. Det är en sådan gaslåga som man hade på kemi- och fysiklektionerna i skolan. Vitsen med den är att lågan går att reglera. Så behöver man ett laboratorieglas, ett mätglas (som tål gaslågan) och en kemitermometer som kan visa kanske 200 grader.
Det är så här att dom båda glykolsorterna har olika densitet och olika kokpunkter. Exakta uppgifter minns jag inte nu, men det går att Googla fram.
Först måste man ta någon deciliter eller två av kylarvätskan från bilen. Sedan gäller det att koka bort vattnet. Det sker ju som vi vet vid 100 grader. Och för det krävs Bunsenbrännaren. Man skall alltså hålla temperaturen på 100 grader eller strax däröver så att endast vattnet kokar bort. Det är ju också viktigt att man kollar på termometern så att värmen inte sticker iväg.
När vattnet har kokat bort kan man höja värmen lite. Om jag kommer ihåg rätt nu så kokar etylenglykol vid 155 grader. Propylenglykol kokar vid 170 grader, enligt samma minne. Men det får man naturligtvis kontrollera först. Man drar på värmen till runt 155 grader och ser om något börjar koka. Då vet man att man har etylenglykol.
Kokar det inte så har man propylenglykol. För säkerhets skull kan man dra på värmen uppåt 170 grader för att få bekräftat att det är propylenglykol.
Densitet kan man naturligtvis mäta, men jag inbillar mig att det är svårare för då måste man ju ha en mätare som är kalibrerad för respektive vätska. Eller så måste man ha tabeller att slå i och räkna om.
Lite komplicerat, men det går alltså att ta reda på vilken sorts glykol man har.
Timebandit, du undrade om det tog lång tid innan resultatet av blandningen visade sig. Jag vet inte, men tänker mig att det kommer ganska omgående. Det kan ju också vara ett experiment att reda ut för någon kemiintresserad. Men annars kan man ju luta sig mot detta att man bör byta kylarvätska efter två år och då blir det den sorten man har hällt i. Glöm inte att skriva upp det.
Frågar du på en bilverkstad vad dom häller i så blir säkert svaret etylenglykol. Jag kan tänka mig att den som vill ha just propylenglykol får begära det. Man kan ju för att få bättre statistik fråga på en större bensinstation vilken sort dom säljer mest av.
Nu kommer vi in på det här lite speciella området: Man kan ta reda på vilken typ av glykol man har. Men det kräver lite utrustning.
Man behöver en Bunsenbrännare. Det är en sådan gaslåga som man hade på kemi- och fysiklektionerna i skolan. Vitsen med den är att lågan går att reglera. Så behöver man ett laboratorieglas, ett mätglas (som tål gaslågan) och en kemitermometer som kan visa kanske 200 grader.
Det är så här att dom båda glykolsorterna har olika densitet och olika kokpunkter. Exakta uppgifter minns jag inte nu, men det går att Googla fram.
Först måste man ta någon deciliter eller två av kylarvätskan från bilen. Sedan gäller det att koka bort vattnet. Det sker ju som vi vet vid 100 grader. Och för det krävs Bunsenbrännaren. Man skall alltså hålla temperaturen på 100 grader eller strax däröver så att endast vattnet kokar bort. Det är ju också viktigt att man kollar på termometern så att värmen inte sticker iväg.
När vattnet har kokat bort kan man höja värmen lite. Om jag kommer ihåg rätt nu så kokar etylenglykol vid 155 grader. Propylenglykol kokar vid 170 grader, enligt samma minne. Men det får man naturligtvis kontrollera först. Man drar på värmen till runt 155 grader och ser om något börjar koka. Då vet man att man har etylenglykol.
Kokar det inte så har man propylenglykol. För säkerhets skull kan man dra på värmen uppåt 170 grader för att få bekräftat att det är propylenglykol.
Densitet kan man naturligtvis mäta, men jag inbillar mig att det är svårare för då måste man ju ha en mätare som är kalibrerad för respektive vätska. Eller så måste man ha tabeller att slå i och räkna om.
Lite komplicerat, men det går alltså att ta reda på vilken sorts glykol man har.
Timebandit, du undrade om det tog lång tid innan resultatet av blandningen visade sig. Jag vet inte, men tänker mig att det kommer ganska omgående. Det kan ju också vara ett experiment att reda ut för någon kemiintresserad. Men annars kan man ju luta sig mot detta att man bör byta kylarvätska efter två år och då blir det den sorten man har hällt i. Glöm inte att skriva upp det.