- tor 17 apr 2014, 21:12
#857129
När jag bytt bil har jag bytt in min gamla bil, eller så har jag redan haft en köpare innan jag annonserat ut den. Men jag känner igen ditt problem från andra som annonserat ut bil. Till stor del är det väl en kulturell sak att pruta, så det är nog inte så mycket att göra åt den saken. I stora delar av världen vill man av någon anledning lägga en massa tid och energi på att börja med ett pris som ingen av parterna tycker är realistiskt och sedan håller man på och jiddrar en lång stund tills man nått ett pris som accepteras av båda. Det är ett spel, en charad som man spelar. Kollegan skulle sälja en BMW. Han försökte till och från under ett år. Grejen var den att han hela tiden fick sänka priset. Hade han sålt den till det första bästa invandrare erbjöd utifrån hans första pris så hade han fått mer för den än vad han fick när han sålde den ett år senare och fick de han begärde. Poängen är att priset egentligen inte spelar någon roll, det som spelar roll är att det skall prutas. Vill man ha 15000:- för kärran så får man sätta ut den för 30000:- Hade man man satt ut den för 20000:- hade man inte fått mer än 10000:- för den.
Gillar man inte att leka denna leken, till exempel om man har en familj att ta hand om eller bara har andra intressen, så får man helt enkelt lägga på luren när spekulanten envist vill fortsätta korrigera det pris du bedömt att din bil är värd. En sådan spekulant kommer ändå inte plötsligt tvärvända och köpa till det pris du begär. Slösa ingen tid på dem helt enkelt.
Ett annat känt trick är att spekulanten accepterar priset och när affären skall göras upp efter provkörning så erbjuds säljaren ett lägre belopp, ofta med motiveringen att köparen inte har mer pengar med sig. I min värld är det riktigt ointelligent att åka för att köpa något för 500:- och bara ha med 400:- Självklart har köparen med sig hela beloppet, men det vet ju inte säljaren. Då får man vara kall och tacka för visat intresse och sedan resolut vända på klacken och gå därifrån. Då brukar de där resterande sedlarna dyka upp. Så... var bestämd. Dra inte ut på diskussionen om priset. Ni kommer ändå inte att komma överens. Förklara att priset är det som står i annonsen eller ge ett motbud som du känner att du kan acceptera och får du ingen acceptans för det så är det bara till att säga tack och hej.
Självklart skall man inte sälja till någon man instinktivt känner avsmak för.
Att man upplever detta prutande som jobbigt har inget med rasism att göra. Det är kulturella skillnader och man kan ju inte gilla allt i alla kulturer. Sedan skall man inte blunda för att vissa beteenden är vanliga och mer accepterade inom vissa folkgrupper och då kan man ju tycka att det är en del av folkgruppens kultur och tradition. Jag ogillar till exempel svensk alkoholkultur med folk som inte tar en droppe i veckorna men blir drängfulla på helgerna. Jag ogillar också många invandrares högljudda uppträdande när jag själv är ganska lågmäld av mig. Ibland får man bara svälja förtreten och göra det bästa av situationen och bara bita ihop eller gå undan.
"I didn't hear the question but the answer is aliens"