[sicnarf]

Vevaxelgivaren kan gå sönder från en dag till en annan. Så det kan mycket väl vara ditt problem här. Om du lyfter upp bilen så kan du följa sladden från en kontakt vid vänster vindrutetorkare vid torpedplåten ner till en kontakt mellan motorn och växellådan. Se om du ser ärj eller nåt fel på de båda ändkontakterna.
Det är lätt att byta sladden men jätte besvärligt.http://www.jagrullar.se/forum/viewtopic ... 14&t=40878

[ByF]

Vevaxelgivaren kan gå sönder från en dag till en annan. Så det kan mycket väl vara ditt problem här. Om du lyfter upp bilen så kan du följa sladden från en kontakt vid vänster vindrutetorkare vid torpedplåten ner till en kontakt mellan motorn och växellådan. Se om du ser ärj eller nåt fel på de båda ändkontakterna.
Det är lätt att byta sladden men jätte besvärligt.http://www.jagrullar.se/forum/viewtopic ... 14&t=40878

Kan man felsöka på vevaxelgivaren på något vis? Det är väl nån kontakt upptill med typ 3 piggar som man borde kunna mäta något på eller? De é väl dumt å byta innan man verifierat att den é paj - å vi har inte riktigt ekonomi till att byta saker "ifall att".

[Rådlös]

På två av stiften skall du ha omkring 300 ohm. Har du det så är givaren hel. Naturligvis kan det vara en glappkontakt i spolen eller kabeln, men om vevaxelgivaren lägger av så går inte motorn heller. Det vill säga, motorn går runt på startmotorn, men det kommer ingen gnista eller bränslepuls.
I skarvkontakten under vindrutetorkaren där du ohmmäter, är det vaselin. Det ser geggigt och kletigt ut och man blir övertygad om att något konstigt har hänt. Men det skall vara där för att skydda mot vatten.

[ByF]

På två av stiften skall du ha omkring 300 ohm. Har du det så är givaren hel. Naturligvis kan det vara en glappkontakt i spolen eller kabeln, men om vevaxelgivaren lägger av så går inte motorn heller. Det vill säga, motorn går runt på startmotorn, men det kommer ingen gnista eller bränslepuls.
I skarvkontakten under vindrutetorkaren där du ohmmäter, är det vaselin. Det ser geggigt och kletigt ut och man blir övertygad om att något konstigt har hänt. Men det skall vara där för att skydda mot vatten.

Tack så hjärtligt för hjälpen, ska kolla på't så fort jag få tid :D

*tacket går till alla som bidragit så klart ;)

[ByF]

Jag har mätt på sladden som går ner till vevaxelgivaren nu. Mellan mittersta och ett av de andra fick jag 174 Ohm, mellan alla andra kombinationer fick jag inget utslag alls. Är den säkert trasig då eller? Eller kan det spela roll hur jag mäter med kablarna från multimetern så jag ska testa å vända på dem?

[Rådlös]

Nej, ohmmätning har ingen polaritet. Det kvittar alltså vilken mätkabel du har på ena eller andra stiftet.
Så som jag minns det så har jag sett uppgifter på omkring 300 ohm. Men jag kan ha fel. Men kolla upp detta.
Annars är det så att om du skulle haft noll ohm så vore det kortslutning i vevaxelgivaren. Skulle du i stället haft oändligt mycket ohm så hade det varit avbrott någonstans. Nu har du inget av dom här två ytterligheterna och då kan man i stället anta att du har en fungerande vevaxelgivare.

Du kan kolla in den här sidan: http://home.swipnet.se/g_gson/index.html Om du läser stycket Givare så ser du hur en vevaxelgivare fungerar. Men läs även det övriga. Det ger mer kunskap om hur våra bilar fungerar.

[NilsO]

Enklaste sättet att kolla vevaxelgivaren på 940 -92 är att använda den inbyggda diagnosfunktionen.

Man lyfter på locket till diagnosboxen i motorrummet, sätter stiftet i uttag 6, slår på tändningen, trycker ner knappen två gånger (drygt en sekund åt gången). Lampan blinkar snabbt. Låt någon köra ett par varv på startmotorn utan att slå av tändningen efteråt. Då blinkar lampan 1–4–1 om givaren fungerar.

Nu är det inte ett bergsäkert test – ibland glappar ledningen till givaren, och då fungerar den "ibland". Får man igång motorn brukar man då också kunna få den att stanna genom att böja, vrida och dra och ha sig lite med ledningen till givaren. Men tycker diagnosfunktionen att den fungerar bör man också ha gnista – åtminstone ibland.

[ByF]

Enklaste sättet att kolla vevaxelgivaren på 940 -92 är att använda den inbyggda diagnosfunktionen.

Man lyfter på locket till diagnosboxen i motorrummet, sätter stiftet i uttag 6, slår på tändningen, trycker ner knappen två gånger (drygt en sekund åt gången). Lampan blinkar snabbt. Låt någon köra ett par varv på startmotorn utan att slå av tändningen efteråt. Då blinkar lampan 1–4–1 om givaren fungerar.

Nu är det inte ett bergsäkert test – ibland glappar ledningen till givaren, och då fungerar den "ibland". Får man igång motorn brukar man då också kunna få den att stanna genom att böja, vrida och dra och ha sig lite med ledningen till givaren. Men tycker diagnosfunktionen att den fungerar bör man också ha gnista – åtminstone ibland.

Jag gjorde testet du sa och det verkar som jag får 1-4-1, det var ju typ synd det, hade hoppats att man kunde identifiera felet =/

Men det där att jag såg rök på stiftet istället för gnista då? Indikerar det något? Eller kan det bli så om stiften är skitiga (de såg ju inte ut som farsan Baloo direkt).

Jag tror inte det är bränslefel i vilket fall - för det luktade bensin när jag drog runt startmotorn utan ett tändstift på plats.

[NilsO]

Rök – det låter konstigt. Är du säker på att du gjort rätt? Annars kanske läge att ta hjälp av någon som vet hur det ska se ut när det fungerar. (Verkligen sagt i all välmening :) )

Poängen är att bränsle- och tändsystemen är nästan helt separata från varandra på de här bilarna. Finns det gnista bör felet ligga på bränslesidan, och vice versa.

[ByF]

Jo, jag gick fordonsteknisk en gång i tiden och har kollat gnista många gånger och sett både bra och dåliga varianter, men jag såg ingenting mer än lite rök när jag testade på min bil nu efter den slutade gå.

PS.
Jag har oxå varit rökare i tio år tidigare så jag vet även hur det ser ut :p
DS.