[torbjorn_75]

WTF !!!!


15KR för en liter diesel idag ... !!

Jahopp. Som en flaska Coca-cola ungefär.

Tänk när dieseln kostar 20 kr/liter, då kommer du att tycka 15 kronor var billigt.

[Sharkbait]

WTF !!!!


15KR för en liter diesel idag ... !!

Jahopp. Som en flaska Coca-cola ungefär.

Tänk när dieseln kostar 20 kr/liter, då kommer du att tycka 15 kronor var billigt.

OM och när en liter diesel kommer kosta 20kr så kommer jag inte tycka att 15kr var billigt. Det är redan för dyrt nu. Även E85 är dyrt idag.

[*pettson*]

Jag vet också många som är så illa inom fas 3. Fast å andra sidan vet jag VARFÖR dom är så speciella.
Sätt dej i deras sits. Du VET att praktikplatsen inte är intresserad av dej mer än som gratis arbetskraft. Dina *kollegor* har fullt betalt för det du har 5000kr i månaden för. Dom första 6 månaderna kanske du håller hoppet uppe. Men när du utnyttjats din 8-9 månad så skiter du fullständigt i vilket. Det finns ingen anledning att göra ett bra arbete överhuvudtaget. Var där en gång i tiden. Under *ungdomspraktik* i 34 månader jobbade jag heltid spm vemsomhelst med fullt ansvar. Men jag fick 3200kr/mån. Ingen ville anställa då som nu eftersom man får betalt och får en ny efter 6 månader.
Slopa den arbetskraften så ska du se att det går att anställa istället.

[joel80]

Vill man lägga hundratals miljoner på statligt finansierade arbeten finns det bättre sätt än FAS3. Satsa stort på t.ex infrastruktur under de "dåliga" åren. Använd arbetskraften till att bygga upp något som har värde även efter krisen.
Nu kan såklart inte alla arbetslösa jobba med vägbyggen och lägga järnväg, men nog går det allt många utan jobb som skulle kunna.

Finns såklart andra ställen inom statliga jobb där det finns hål att fylla.

Då blir det i allafall "riktiga" jobb, det snedvrider inte konkurrensen, och vi får någon samhällsnytta tillbaka för pengarna det kostar. Så har man gjort vid tidigare kriser.. tyvärr ibland med lånade pengar, vilket kanske inte alltid är så smart, men i nuläget tycker jag det slängs iväg skattepengar på betydligt dummare saker.

[Andis]

Jag vet också många som är så illa inom fas 3. Fast å andra sidan vet jag VARFÖR dom är så speciella.
Sätt dej i deras sits. Du VET att praktikplatsen inte är intresserad av dej mer än som gratis arbetskraft. Dina *kollegor* har fullt betalt för det du har 5000kr i månaden för. Dom första 6 månaderna kanske du håller hoppet uppe. Men när du utnyttjats din 8-9 månad så skiter du fullständigt i vilket. Det finns ingen anledning att göra ett bra arbete överhuvudtaget. Var där en gång i tiden. Under *ungdomspraktik* i 34 månader jobbade jag heltid spm vemsomhelst med fullt ansvar. Men jag fick 3200kr/mån. Ingen ville anställa då som nu eftersom man får betalt och får en ny efter 6 månader.
Slopa den arbetskraften så ska du se att det går att anställa istället.

Du har så rätt Pettson.

Har en klass kompis som blivit fas 3 are av olika anledning.

Han säger precis som dig skiter i att göra något eftersom det ändå inte leder till något. Hans senaste satt han och läste tidningen i en soffa på dagarna.

Han sa ni får gärna skicka tillbaka mig så jag kanske hamnar på något meningsfullt. Men det gjorde dom inte dom fick ju 5000kr för att han satt och läste tidningen.

Han har varit på flera ställen där det inte lett till något utan bara så länge tiden räcker så nu säger han nu skiter han i allt och gör minimalaste.

Tror precis som dig Pettson att så blir det när det känns meningslöst. Är väll lika motiverande som att gå och jobba gratis på ett jobb man inte har lust med efter sitt ordinarie jobb.

[llesrof]

Det finns alltid anledning att göra ett så bra jobb man bara kan. Jag förstår inte varför man inte skulle vilja det? Våra Fas 3 får betyg och omdömen och jag tycker att det ligger i ens intresse att få så goda meriter som möjligt. Men visst, vill man göra ett dåligt jobb så går det ju bra. Det känns orättvist att behöva göra ungefär samma saker som de anställda men bara få en bråkdel av samma ersättning, speciellt som att man kunnat sitta hemma och löka istället. Det beror på ens personlighet. Det finns de som trots taskigt läge gör ett bra jobb, är glada och fungerar bra i gruppen. Det är sådana personer jag gärna skulle anställa. Att som praktikant få fullt ansvar är fel, så pettsons handledare agerade fel. Det är handledaren som är ansvarig och som praktikant får man inte utföra uppgifter man inte kan ansvara för. Så var det för mig. Men det är ju skillnad på ansvar och ansvar och då och nu.

[Camel]

Om de arbetslösa tas om hand på rätt sätt eller inte är viktigt att diskutera. Men det kan man diskutera i det oändliga eftersom grundproblemet är att jobb inte finns åt alla. Eller rättare sagt: de okvalificerade jobben har i stor utsträckning försvunnit från Sverige. Gemensamt för de jobben var lågt värde på tjänsten/varan i förhållande till beskatttningen. Andra länder med lägre kostnader fixar dessa nu. Konsumenterna har vant sig vid lägre prisnivå. Kvar är jobb som kräver erfarenhet eller utbildning där värdet av tjänsten/varan är tillräckligt stort i förhållande till beskattningen. Trots att många arbetslösa finns så har företagen svårt att rekrytera personal. De arbetslösa saknar ofta erfarenhet eller utbildning som matchar dagens jobb.

Det sätt som den nuvarande regeringen hanterar de arbetslösa som inte platsar är rent ut sagt arrogant och dumt. Men den förra regeringen var inte bättre på att erhålla bättre resultat med sina program. Grundproblemet kvarstår: det totala skattetrycket innebär att priset på arbete är för högt. De hamnar därför i andra länder med lägre kostnader. Konsumenterna i de högbeskattade länderna har vant sig vid att köpa till lägre priser. Innan denna cirkus startade kunde man även i Sverige arbeta med bärplockning, eller jobba i enklare tillverkningsindustri eller varför inte svetsa på båtvarv. Det är slut med det. Skatt är ett effektivt styrmedel: se t.ex. andemeningen med CO2-skatt, tobaksskatt, tullskatt, osv. Givetvis ska man ha inkomster till offentlig sektor men att skatta arbete för hårt leder till det rakt motsatta eftersom de enkla arbetena flyttar utomlands pga att den höga beskattningen av arbete leder till höga arbetskraftskostnader. Kvar är en mängd arbetslösa människor som mycket väl kan jobba arbeta med t.ex. enklare tillverkningsarbeten eller okvalificerat arbete. Men de jobben är borta i stor utsträckning. Mycket tillverkning har flyttat utomlands. Båtar byggs utomlands. Men bären i skogen är kvar här. Men de plockas av arbetskraft från andra sidan jordklotet.

Alltså: Instämmer helt med hur tokigt den nuvarande regeringen behandlar de arbetslösa. Också att det får negativa effekter även på den del av marknaden där de riktiga jobben finns. Men min åsikt är att den förra regeringen inte heller löste problemet. Det borde vara uppenbart för alla. Problemet är tyvärr inte bara i vilka åtgärder man ska sätta dessa människor eller att företagen inte vill anställa. Företagen vill visst anställa. Men inte vem som helst. Det handlar om att jobben som de flesta arbetslösa matchar inte finns kvar i Sverige. Pga höga arbetskraftskostnader. Men kvalificerade jobb finns det. Men det finns inte tillräckligt många av de arbetslösa matchar dessa. Många företag har därför svårt att rekrytera personal. Trots många arbetslösa i riket.

[rid54]

Bra beskrivning, Camel! Skatt är ett bra styrmedel. Hög skatt på arbetskraft leder till att man inte vill ha mer sådan än absolut nödvändigt - det är ju dyrt...! Ekonomiska incitament, som det ju heter nuförtiden, funkar oftast. Resultatet av denna funktion är av någon anledning ofta en överrraskning för våra politiker. Detta är något jag inte fattar, dvs att politikerna inte fattar följderna av sina beslut...

Sedan undrar man lite över detta med att ta in arbetskraft på temporära eller potentiellt framtida jobb. Man kräver oftast 20 års arbetserfarenhet av en 28-åring och dessutom någon sorts akademisk examen, när jobbet i sig självt kan läras in på tre veckors arbetsträning på plats--- vad är det för idioti? Då väljer man bemanningsföretag, som inte har någon vidare bra policy för arbetarskydd och fortbildning som "nödlösning" och låter de vana jobbarna gå hem. Vem tjänar på det?

[llesrof]

Trots att många arbetslösa finns så har företagen svårt att rekrytera personal. De arbetslösa saknar ofta erfarenhet eller utbildning som matchar dagens jobb.

Man kräver oftast 20 års arbetserfarenhet av en 28-åring och dessutom någon sorts akademisk examen, när jobbet i sig självt kan läras in på tre veckors arbetsträning på plats

Det där är så sant som det är sagt. Utbildning är bra men mest ur den aspekten att en högre utbildning lär en att veta hur man löser problem, hur man går vidare och skaffar sig nödvändig kunskap för att lösa uppgiften. Högre utbildning visar också vem som har förmåga att anstränga sig och sätta upp långsiktiga mål. Det mesta annat lär man sig på plats. Det har gått inflation och status i utbildning. De som tagit sig genom nålsögat och lagt en massa år på studier vill känna att de är bättre än de som inte läste vidare. Hela samhället bygger på detta och de som anställer folk är med i samma klubb som de som anställs. Om de tvingats gå tre år på högskola för att få sitt jobb så vill de ju att andra som tillsätts till liknande jobb också skall ha gjort det. Inte minst för att de vet att de klarat av utbildningen.

[*pettson*]

Det är helt riktigt att förra regeringen inte gjorde saker bättre. Det hjälper uppenbarligen inte att varesej byta namn på saker eller byta färg på den man röstar på. Problemet kvarstår.

Att inte vilja ge allt när man blivit felbehandlad som fas 3 för låt säga 3:dje gången är fullt naturligt. Det är ingen som hellre vill sitta hemma o löka än att ha ett jobb. Däremot vill säkerligen alla bli behandlade som en vanlig arbetare och både få lön för mödan och få jobba o se en framtid. Ingen limmar upp ett leende i evighet över 5000 spänn i månaden och heltid, eller för all del 2800kr efter skatt för heltid beroende på din dagsersättning, plus en del övertid utan betalt. Och det är helt rätt, det är handledarens fel att det blir så. Men se det struntar 95% av handledarna i. Det finns ingen som har dåligt samvete över sin fas 3:are som inte är perfekt. Han är utbytbar och man får 5000 i månaden för nästa med i handledarpenning.

I övrigt så den som är inom fas 3 kan inte få några vitsord, eller arbetsbetyg eller arbetsintyg som gäller på marknaden eftersom denne inte utfört ett jobb officiellt. AF ger högaktningsfullt blanka fasen i vilket. Dom varken skriver ett intyg, betyg eller omdöme.
Samma person får inte heller dra av arbetsresor eller andra kostnader som denne kan ha fått i samband med placeringen. Detta eftersom det inte finns något anställningsförhållande. Blir det extrakostnader så får arbetsgivaren täcka eller så får man äska dom hos af. Vanligen får praktikanten betala det själv. Arbetskläder oavsett typ ska betalas av arbetsgivaren. Men dom flesta får betala sina egna kläder. Dom ska ju bara vara där 6 månader max.
Praktikplatsen sätts av af och är tvingande. Har du tur blir du tillfrågad. Annars blir du bara placerad.
För inte så länge sedan så råkade någon jag känner väl ut för detta. Jag själv.... Jag ombads av AF att ta med mej egna verktyg till praktikplatsen dessutom. Jag vägrade och blev hotad med 30dagars avstängning utan ersättning. I efterhand har man utrett att dom 30 dagarna var regelvidrigt, straffet skulle varit kortare. MEN jag skulle tagit med egna verktyg för att underlätta på praktikplatsen. Som tur är så hade jag chansen att lösa det hela ändå. Jag hade god kontakt med min kirurg som kortfattat blev vansinnesarg och rörde runt lite bland berörda tjänstemän. Någonstans gick det upp ett ljus för någon.
Sinnesjukt är ett ord som jag tycker passar bra.
Jag hamnade i fas 3 under en månad efter min sista axeloperation på grund av att jag var tvungen att byta karriär helt enkelt. Min axel klarade inte full tid som mekaniker mer. För att få rätt till utbildning i samråd med af och arbetsgivare så blev jag planerat arbetslös för omskolning. Efter op var jag inte sjuk enligt FK, jag var inte frisk enlig AF. Jag kunde inte uppbära sjukpenning och inte uppbära ersättning från a-kassan och få utbildning. Jag fick däremot ett samtal via telefon där jag fick veta att mina 300dagar brunnit inne i samråd med facket och att jag följande måndag var inskriven i fas 3. Man hade noggrant valt ut en förening som hade stora renoveringsbehov av mekanisk art. Där skulle jag nog passa bra. Jag fick veta direkt att det fanns ingen anställningsmöjlighet och som sagt verktyg stod jag för själv. Min ersättning? Egentligen har jag full a-kassa men den sjönk till 65% när jag blev fas3 i ett nafs. Eventuella kläder var mitt problem. Föreningen hade skral kassa så det kunde man inte kräva av dom. Att jag stod där med ett amputerat nyckelben och en urfräst axel och 25% muskelstyrka i desperat behov av rehab fattade inte en jäkel. Nej jag fick ingen rehab. Nej jag fick inget jobb via af. Någon hörde om att jag var ledig ändå via djungeltelegrafen och vågade satsa med tillsvidareanställning dag 1. Där fick jag läka ifred. Idag jobbar jag fulltid med något som inte anstränger axeln fullt ut och försöker bidra till både skatt och utbildning.