[MartinS]

Alltid intressant när farthållare diskuteras. Ständigt samma missförstånd att det skulle vara sparsamt att låta farten sjunka i uppförsbackar och öka i nedförsbackar. Fysiksanningen är att (särskilt i situationer där luftmotståndet dominerar som körmotstånd) en exakt konstanthållen hastighet är mest ekonomisk (oavsett uppförs- eller nerförsbackar) och att farthållaren därör (bl.a.) är ett ekonomitillbehör.

Jag är ingen fysiker men jag måste ändå motsäga mig det du säger. En konstant spjällvinkel är definitivt mer sparsamt än en konstant hastighet.

Jag förstår inte alls hur man skulle kunna spara bränsle genom att ta sig snabbare upp för en backe? Om du tror att den ökade hastigheten på backens topp skulle kunna spara mer bränsle när man sedan åker uför än vad den gjorde av med extra när du åkte upp har du skapat en evighetsmaskin, då är det bara att ansöka om nobelpriset och jag kan lova dig att du kommer få det redan i December i år.

/Martin

[Perra83]

För mig har farthållaren sparat många kronor genom åren. Inte en fortkörningsbot! Några droppar bensin har det självklart sparat.

[perhall]

Jag är helt inne på MartinS linje. Alla framgångsrika eco drivers låter hastigheten öka nedför och tvärtom uppför.
PH

[sorsj]

Jodå.

Luftmotståndet, som står för den väsentliga delen av körmotståndet vid hastigheter över ca 90 km/h, beror av hastigheten i kvadrat.

Kör man t.ex. först 1 km med 80 km/h (uppförsbacke, slätväg eller nedförsbacke) så har man över den sträckan kört med ett luftmotstånd proportionellt mot 80^2.

Kör man därefter t.ex. 1 km med 100 km/h (uppförsbacke, slätväg eller nedförsbacke) så har man över den sträckan kört med ett luftmotstånd proportionellt mot 100^2.

Man har då haft en total energiåtgång proportionell mot 80^2*1+100^2*1=16400 och hållit medelhastigheten 88.89 km/h.

Hade man istället gjort samma körning med just den medelhastigheten konstant så hade man kört sträckan med ett luftmotstånd proportionellt mot 88.89^2 och haft en energiåtgång motsvarande 88.89^2*2=15803.

Konstantfartsfallet hade (i luftmotståndsövervinnande) alltså kostat 15803/16400=96.4% av 'tvåfartsfallet'. Uppförsbacke, slätväg eller utförsbacke är (faktiskt) alldeles ointressant så långt.

Vi har nu tittat på den faktor som är mest avgörande när man resonerar kring hur fordonets hastighet återspeglas i energiåtgången. Nu gäller det att tänka på hur bilmotorn fungerar, eftersom vi ju ytterst tänker på vad allt detta betyder ur bränsleförbrukningssynpunkt. I allmänhet har fordonsmotorer bäst verkningsgrad vid ganska nära maxlast. Om vi alltså ökar effektuttaget för att hålla konstant fart i ett motlut (där vi i alla händelser måste ta ut hög kraft ur motorn för att ta backen), så gör vi en extra vinst: motorn får arbeta med ovanligt hög verkningsgrad i den del av körningen där vi gör åt mest energi; det är alltså även av det skälet en utmärkt investering när man drar på för att hålla farten i motluten.

Det är som sagt mycket missförstånd i luften i den här frågan, men observera att jag bara uttalar mig om samma sträcka körd med samma medelhastighet.

[MartinS]

Fast luftmotstånd är ju bara en parameter och det är klart den är konstant oavsett vägens lutning. Det intressanta här är ju rullmotstånd.

/Martin

[sorsj]

Som också är konstant oberoende av vägens lutning.

[FSandstrom]

Om lastbilar:
http://www.trafikverket.se/PageFiles/46 ... verkan.pdf

"För de flesta tunga fordon dominerar rullmotståndet då fordonet körs i hastigheter mellan 60 och 90 km/tim. I hastigheter över 90 km/tim, är luftmotståndet det dominerande motståndet. Båda rull- och luftmotstånd är därför viktiga vid körning på landsväg/motorväg. Minsta förbättring avspeglar sig i fordonets bränsleekonomi."

Jag skulle säga då att luftmotståndet är klart större på en bil vid 90km/h än rullmotåndet. Gissningsvis 75%? I så fall är det lätt 90% i 120km/h (som sorsj sa, ^2). I 60-70 km/h så är det väl inte mycket luftmotstånd alls. Ont om käller på detta påstående, får googla vidare

[FSandstrom]

Jag glömde slutklämmen:
Så svaret kan alltså vara, att det hela beror på medelhastigheten ...

[Mwi]

Jag glömde slutklämmen:
Så svaret kan alltså vara, att det hela beror på medelhastigheten ...

Ja det är riktigt, men när man turistar med familjen skiljer det marginellt för mig. Men möjligheten att undvika fortkörning är ju betydligt lättare med farthållaren, kan ju bli några sköna kronor att spara.

[VolvoB20]

Som också är konstant oberoende av vägens lutning.

Du räknar att motorn har linjär förbrukning i förhållande till effektuttag.

Så är det inte tyvärr. Ofta är motorn förbrukning så olinjar att gasandet i uppförbackarna äter upp skillnaden i luftmotstånd om man låter det rulla på i nedförsbackarna.

Så det går faktiskt snålare att låta farten varierar.

Att motorn skulle vara otimal vid max effekt är motatsen på en D5:a. Minst möjliga effekt och varvtal gäller. Minsta gasning eller varvning tar flera mil att köra igen.