Sökt runt lite men inte hittat nåt konkret svar.
Pendlar 10 mil om dagen med en V70 GLT 97a, och tänkte konvertera till E85 då det skiljer nära 5 kr/litern.
En del säger blanda bara rätt i tanken en del andra säger tvärtom så nån som vet vad som behövs i stora drag?
Bara för att jag inte bryr mig behöver det inte betyda att jag inte förstår ;)
Provade blanda i min 850 glt 97. blandade ca 40/60 E85/95, funkade fint, blev dock deprimerande att se dom höga siffrorna på färddatorn när jag körde mellan sthlm och gbg så slutade blanda :O...
notera att du kommer ha normal förbrukning de 10-20 första milen tills bilen hunnit anpassa sig, efter de stiger förbrukningen... lika så om du ska "vänja" den tillbaka till bara 95.
Kanke bäst att köra gamla hederliga 95an ändå, va lite osäker på just vinsten milmässigt men med högre förbrukning i det slaget så är det rätt tveksamt om det skulle löna sig.
Bara för att jag inte bryr mig behöver det inte betyda att jag inte förstår ;)
Lite ekonomiberäkning på E85. Tag det aktuella E85-priset, multiplicera det med 1,3. Om summan understiger det aktuella priset för Bf95 så är det vinst. 1,3 är den teoretiska merförbrukningen på E85 jämfört med bensin.
Sedan finns det lite andra faktorer. Skall man konvertera motorn och enbart köra på E85, alltså till 100%, så gäller den här beräkningen.
Skall man bara blandtanka, alltså späda ut bensinen med E85, så gäller:
1. Knappast någon merförbrukning om vi talar om låga blandprocenter. Upp till ca 30% *etanol. (Det bör motorn klara utan någon inställningsåtgärd).
2. Inte heller några köldstartproblem om vi håller oss till 30% eller annan låginblandning.
3. Tätare oljebyten är överdrivet krav från bilindustrin. Dom kör med både "hängslen och svångrem" i det här fallet.
4. Färddatorer är inga precisionsinstrument. Mät varje tankning med pumpsiffrorna och vägmätaren. Det är den enda hållbara mätningen i detta sammanhanget.
5. Jag vet att Umekillen har tittat på E85 tidigare, men att jämföra med bussarna är som att jämföra äpplen och päron. Storstockholms Lokaltrafik har bortåt 30 års erfarenhet av att köra lokaltrafikbussar på ED95. Och dom fortsätter med det. Scania som tillverkar bussarna är inne på tredje generationens motorer. Bussar och teknik exporteras till andra länder. Om det vore någon sorts oekonomi i detta, så skulle dom väl ha avbrutit detta för länge sedan?
Det finns en sanning: Allt som tål bensin, tål också etanol!
Jag själv har mer än 5 års erfarenhet och lika många tusen mil av blandtankning i en Volvo 245 -92. Numera kör jag en V70 2.0F -08. 245'an går ännu. Jag är inte värst i detta fallet. Det finns dom som har kört mycket mer och längre på E85 i en bil som från fabrik är avsedd för bensin.
umekille skrev:ren etanol e vass räkna på annat slitage med
på etanolbussar byts spridarsystemet med jämna
mellanrum,ser som nytt utvändigt men helslut invändigt.
väcker en gammal tråd men vid etanolkonvertering så bör man ta i beaktning att etanolen kan va rätt hård på ventiler o ventilsäten med mera e85 e lite snällare jämte mot e95 som bussarna går på vilket umekille referar till men en buss motor som igentligen är byggd för diesel konverteras relativt enkelt till etanol e95 men där byter man spridare var 1500 mil o då är dom sopslut man byter toppar efter max 6000 mil för ventilerna käkar sig genom ventilsätena så att etanolen e snäll de håller jag inte med om
sen den ökade förbrukningen vs de billigare bränslepriset ja de blir inet speciellt mycke billigare i slutändan
lider av dyslexi men skriver i alla fall stavfel bjuder ja på ;)
Till att börja med Darkien, hur långt har du själv kört på E85?
Du kan inte blanda in bussar i resonemangen om E85. Bussar har en motor som jobbar efter dieselprincipen och går på 95 % etanol och 5% tändförstärkare. (Bl.a glykol) Bränslet heter egentligen ED95. När vi pratar om E85 gäller det en Ottomotor som går på 85% etanol och 15% bensin.
Det är alltså helt olika motorer och följaktligen olika bränslen.
En annan jämförelse: En "vanlig" dieselmotor har ett kompressionstryck på ca 20 kg/cm3. En ED95-motor (etanoldieselmotor) har ett kompressionstryck på ca 28 kg/cm3! Det är en viss skillnad som kräver lite annat av material och utrustning. Jämför med en Ottomotor, ca 10 - 12 kg/cm3.
I tråden framfördes ett alternativ att blandtanka, alltså utan konvertering av motorn. Man kör på en lägre halt av etanolinblandning. Man skulle kunna säga E30, eller vad nu den aktuella blandningen är? Det är så här att styrdatorn, ECU har ett brett reglerområde där den kan ställa in sig och få motorn att fungera till Lambda 1 inom detta reglerområdet. Eftersom bensin kan ha skiftande kvalitet så finns bredden på toleransen för reglerområdet. Och man brukar säga att upp till 30% etanolinblandning klarar alla av dagens bilar med datorstyrd insprutning och Lambdareglering. Lambda 1 är inget påfund av politiker eller miljöförespråkare. Det är snarare som en "naturlag" då en blandning av luft och bränsle ger minst avgaser och mest effekt vid förbränning.
En del bilar är mer generöst programmerade i sin ECU så att dom klarar högre inblandning av etanol utan någon åtgärd. Vissa klarar 100% E85. Dom har alltså ett bredare reglerområde. Det finns hemsidor med tabeller för sådant, men eftersom det är frivilliga uppgifter så är inte tabellerna kompletta för alla bilar och modeller.
Ett exempel visas här:
Detta är alltså en bil som har tillverkats och sålts för bensindrift, men har fungerat lika bra på E85. T.o.m bättre i vissa avseenden.
Nu kommer vi in på detta med ventiler och ventilsäten. Först: Etanol har en lägre förbränningstemperatur än bensin. Därför borde etanol vara skonsammare mot ventiler och ventilsäten. Min förra bil, en Volvo 245 -92 började jag blandtanka 30% etanol vid ca 30 000 mils mätarställning. Den körde jag så i 5 år eller lika många tusen mil. Sedan överlät jag den till en anhörig. Den bilen går fortfarande på ca 30% blandtankning och är uppe i drygt 37 000 mil i dagens läge. Den har inte krånglat eller visat några som helst brister eller störningar i det fallet. Motorstyrningen är helt utan manuell påverkan. Alltså den är inte på något sätt konverterad.
I dag kör jag en Volvo V70 2.0F -08. Alltså en fabriksbyggd etanolbil, eller FlexiFuel som det heter. Jag har aldrig tankat den med något annat än E85. Till denna motorn, en 2-liters Fordmotor finns det ingen kontrollpunkt i serviceschemat om att kontrollera eller byta ventiler eller ventilsäten. Om det skulle behövas, så kommer det långt fram i framtiden och beror på allmänt slitage av ålder etc. etc. Däremot i Volvos egenutvecklade FlexiFuel, 2,5-litersmotor finns det en service- och kontrollintervall av ventiler och ventilsäten. Nu börjar den listige se ett mönster här. "Ventilerna i Fordmotorer håller, medan ventilerna i Volvomotorer måste kontrolleras och eventuellt justeras vid 12 000 mil!" (Att spridarmunstycken i Fordmotorer kanske inte håller måttet är en annan sak. Det handlar inte om ventiler) Men finns det inte en misstanke att det är skillnad på "stål och stål" i det här fallet? Är det annat material i Fordventiler? Kanske snarlikt material som i gamla Volvo B230F-motorer? (Läs vad jag skrev om min förra bil. Jag är absolut ingen värsting i det sammanhanget. Det finns dom som har kört mycket längre än jag på varierande etanolblandningar. Vanligtvis då i förra generationens bilar)
Alltså har man i ett läge med hänvisning till den lägre förbränningstemperaturen valt en annan materialkvalitet i ventiler för FFV-bilar?
I senare årsmodeller med t.ex T4F-motorn finns inte 12 000-milskontrollen och ventiljusteringen med! :???:
Tätare smörjoljebyten har sin förklaring. Etanol och smörjolja blandar sig mycket dåligt. En viss del av bränslet, både bensin och etanol läcker ju förbi kolvar och ringar och hamnar så småningom i motoroljan. Kör man mycket kallstarter och korta sträckor så blir aldrig motoroljan tillräckligt varm så att den etanolen i oljan kan "koka" bort. Därför är ett av dom införda skälen att byta olja med kortare intervaller. Kör man däremot många långfärder med genomvarm motor, så kokar man ju bort etanolen i alla fall. Det finns ett skäl till. Etanol har en bättre rengörande effekt i cylindrar och förbränningsrum än bensin. Det löser alltså mera sot och skräp och det hamnar till slut i motoroljan. Hur blir man av med det? Jo, genom att byta oljan oftare.
Nu är det så här att olja skall bytas varje år oberoende på hur långt man har kört om man nu skall tala om ekonomi och motorvård, oberoende på vilket bränsle man använder. Om man nu bara kör 1 000 - 1 500 mil om året, så infaller ju det här bytet ändå. Oljemerkostnaden blir ju då en del av den normala bilservicebudgeten.
Tråden är gammal och TS har nog vid det här laget agerat efter sin övertygelse och gjort sitt val, så det är egentligen fel tråd att debattera detta i.
- By Steffe3
- By Stefan_KG
- By fruktstund
- By fjohan82