[*pettson*]

Det här är ett stort stort ämne som är ganska intressant faktiskt. För stort att avhandla i detalj såhär men.
Ja problemet är att det som skonar en del i motorn, kan stressa en annan.
När motorn är obelastad så är det ytterst lite skillnad på trycket för lagren mellan 1000-2000rpm. Det krävs alltså inte mycket kraftfullare förbränning för det extra varvtalet.
Det är som sagt det lilla som blir för att få med sej vevaxeln runt den tiden det tar att uppnå 1000rpm mer , när väl varvtalet uppnåtts så är det i stort sett likvärdigt.
Skulle vi belasta motorn över vevaxeln så är det en annan femma. Då blir ju motorn starkare för varje rpm vi ökar och därmed så skulle belastningen öka med styrkan.
Det som skonar vevstakslager och vevlager, är otrevligt för kolvringarna rent tekniskt, idealet för dom vore ju att sakta gå upp ifrån 1rpm och uppåt sakta men säkert. Är ännu otrevligare för kamaxlarna eftersom dom inte fått tryck direkt, men ändå ska rotera och pressa mot tryckarna, som i sin tur inte har smörjning ännu.
Men konstruktionen av oljan och lagerlägena (reservoarer för oljan samt lagerspelet) är anpassade till detta idag. Det är därför många av kraven finns på oljorna. Inte för att sköta om allt när det väl snurrar, utan för att stå pall innan det snurrar som tänkt.

[300Nm]

Då jag köpte min 850T5 för 5 år sedan förberedde jag mig mentalt på att turbon kommer att gå sönder i ngt skede.
Ännu har det inte hänt och jag planerar att byta bil till våren, om inte ivern avtar. (Drömde om en alfa 159 men jag vågar nog inte ge mig in i alfavärlden)

Jag har märkt att motorn rusar upp vid start men jag har inte tagit någon stress över det. Hellre skulle jag ta stress av att motorn varvar ned så långsamt och ha låg motorbromsningseffekt. Typiskt för turbomotorer kanske. Man får vänta på att motorn varvar ned vid växling från ettan till tvåan. Tänk vilken dröm det skulle vara om varvräknaren föll som en sten ned till tomgångsvarvtal och växellådan löpte som en osynkad Fuller Eaton.