[matzen10]

Att män någon gång under livet passerar en manlig motsvarighet till kvinnans klimakterium, är numera känt och uppmärksammat. Det kallas för Andropaus (Menopaus för kvinnor). Och nu har turen kommit till mej.

I mitt fall handlar det om Hypogonadism som är grundorsaken. Och det är alltså ett finare ord för testosteronbrist.

Efter några år med otydliga symtom av och till så lyckades vi genom blodprover se att testosteronnivån var rejält låg. Men det har även varit lite "hoppigt" på sköldkörtelproverna och binjureproverna med; och det kan det vara tillfälligtvis! Och sedan har proverna visat sig falla "inom referensramarna" och därmed har det inte funnits något rejält att ta på. Men som sagt, testonivåerna slickade underkant eller gick under ribban allt som oftast och därmed fick jag en remiss till en endokrinolog (expert på hormonella sjukdomar, återfinns oftast i trakterna av medicinavdelningarna på sjukhusen).
Så efter lite utökade prover och mer djuplodade frågeställningar än vad distriktsläkaren kan göra så fick vi fram resultatet lågt testosteron.

Och vilka diffusa symtom hade du då under den ganska långa tiden, tänker du?
Jo, det var ett gäng som uppträdde var och ett för sig, med jämna mellanrum. Och det kändes inte så konstigt! Alla kan vi väl känna av lite småskavanker av och till men de går oftast över och leder inte till någon vidare åtgård/kontakt med sjukvården. Och det var samma för mej i början. Men när symtomen börjar klumpa ihop sej och komma i flock så blev det ju dax att söka hjälp för skiten. Och så här är symtomen för mej:

*Kraftiga svängningar i humöret (oftast neråt källarhållet..)
*Svettningar som bara överraskar en (sjöblöt på 20 sekunder)
*Ingen/dålig sexuell lust (inte ens "erotiskt material" påverkar lusten, och inte ens brudarna på jobbet är intressanta)
*Irritation (fräser värre än kattf*n ibland..)
*Koncentration och minne är som bortblåst (Jäkligt irriterande då man alltid måste ha papper och penna med sej. Och tror du man kommer ihåg o ta med det..?? :-(O) )
*Skiftande blodsocker; för mej oförklarliga blodsockerfall.
*Yrsel
*Enorm trötthet både mentalt och fysiskt vilket leder till minskad "kapacitet"
*Ökat abdominellt fett (Ölmage . Fast jag dricker ingen öl ju.. )
*Hjärtrusningar (dubbelslag och sånt)

Sen finns det flera diffusa symtom som jag dock inte känt av eller i vart fall inte varit uppmärksam på.
Vart och ett av symtomen brukar vanligtvis, och rätteligen, förklaras med stress eller faktorer kopplade till stress. Men så var inte fallet för min del, även om distriksläkarna (2 st. olika) hemskt gärna ville ha det till det. Den 3:e distriktsläkaren var dock endokrinolog och varvade nu ner, innan pensionen tror jag, med att jobba på vårdcentral. Och han fattade galoppen direkt och tog några "PinPoint"prover och skickade remiss till sjukhusets specialister.

När man kommer till sjukhuset så får man ta lite mer prover och göra några fysiologiska undersökningar. T.ex. så ska det kännas på prostatan (av med kläderna, ligga på sidan, slappna av, upp med ett finger i ... och rota runt därinne). Sen ska testiklarna undersökas. Och bitestiklarna. Testiklarna är väl OK. Men bitestiklarna sitter ovanför/innanför de vanliga nötterna så det krävs ett visst mått av...ska vi säga "fasthet"..? för att nå dit in/upp. Gissa om kräkreflexen gick igång .
Men, men..som tur är, är jag varken blyg för att klä av mej naken eller låta mina ädlare delar undersökas av en kvinna som är yngre än jag.
Har aldrig varit blyg för det faktiskt. Kanske beror på att jag själv jobbar inom sjukvården och vet att den som undersöker inte tänker på något annat än det som är relevant för undersökningen. Men visst, en liten dos av genans kände jag väl.
Undersökningarna är dock nödvändiga för att fastställa status så det är bara att hänga på oavsett!

I paketet ingår även en magnetkameraundersökning (inte röntgen allstå) av "chefen" för hormonerna, den s.k. hypofysen. Den är arbetsledare för alla hormonproducerande organ och för säkerhetsskull vill man kolla att testosteronbristen inte kommer sig av en liten tumör eller blödning på själva "arbetsledarfronten". (annars känner jag ett par, tre arbetsledare som verkligen skulle behöva undersökas......)

När det är klart så kommer då själva hormonbehandlingen in i bilden som då är en (anabol) steroid i mitt fall. Förhoppningsvis hittar vi rätt nivå ganska snart. Det vore ju inte så kul om man får för mycket testosteron så att det blir "trassel i badshortsen" hela sommaren .

Så...jag räknar kallt med att konvertera bukfett till armmuskler inom kort, haha.. Funderar därför på att byta nick till "Biffen", "Domkraften" eller nåt? :-DD
Närå, huvudsaken är förståss att det blir balans i kroppens funktioner!

Men så här kan det vara alltså! Även för killar, fastän vi oftast känner av det i mindre grad än hos kvinnorna. Och framförallt så brukar männen inte söka vård när det gäller diffusa symtom och just såna saker som grinighet och minskad sexlust. Men jag ville bara säga att det trots allt är ganska vanligt och att hjälp finns.
Så när man närmar sig 45-50 kan det börja spöka lite här o där även för killar alltså. Själv är jag 39+1 år. Enligt min jobbarkompis så blir man aldrig 40...Hon är förresten 39+18 :mrgreen: .

M V H
---> Matzen

[crumpets]

Går det inte att be en doktor skriva ut låga doser testosteron åt en?

Jag såg ett program där män i USA kunde få det i alla fall. Får man injektioner torde inte levern säga så mycket och har man ändå ingen produktion igång som man kan skada så ser jag inte så mycket nackdelar med det.

[Brainy]

Skönt att dom hittat felet :)
Hoppas du kommer må bra nu!

[matzen10]

@crumpets: Jodå, det skriver jag ju. Nu hade du för bråttom, haha...
Jag kommer få testosteron i en eller annan form. Väntar bara på magnetröntgen av hypofysen först.
Precis som mycket annat så är man före i USA o England med såna här behandlingar.

@Brainy: Japp, det är skönt som tusan! Säger som Fylking: "Äntligen!".
När jag fått några doser så kanske jag kan kasta dej i mattan :lol: :shock:

M V H
---> Matz

[*pettson*]

Skönt du har fått en bra endokrinolog, skönt att hitta nån som letar och vill finna istället för att fördriva dagarna, själva är det så att frugan har PCO.
Vi hade *O*turen att en av Sveriges bästa endokrinologer jobbade här i Motala.
Den otroligt duktiga mannen som var 70+ gjorde en gyn undersökning på frugan som iallafall jag sent ska glömma, jag ombads att följa med in av frugan som stöd.
Han tryckte upp ultraljuds staven i botten och såg att allt såg bra ut.
Två fel bara.
1/ Maskinen var inte på, skärmen var svart och maskinen surrade inget och inte en endaste knapp lös eller nåt sånt.
2/ Sladden till staven var inte i.
Ändå gav han ett positivt resultat och tyckte att PCO bäst botades med graviditet.
Ett aber är att man har mycket svårt att bli gravid med denna sjukdom eftersom man inte har ägglossning överhuvudtaget.
Kroppen har för mycket manliga hormoner bland annat. Testosteronet låg på 20-21, en man har runt 25 om jag inte är missinformerad.
En kvinna har runt 10-12 nåt i vanliga fall. Och med detta så mår definitivt inte en kvinna särskilt bra.
Han sprang runt och var mest förvirrad och muttrade. Vi bad att få byta läkare och sjukhus på det fria valet men fick till svar att han var bäst i länet och en av Sveriges främsta överhuvudtaget så vi hade bästa vården. Med bytet blev det inget.
Så nu har det gått många år sen dess obehandlat då ingen ville ta tag i det och tack vare sjukdomens övriga symtom så blir det en obesitas operation i förebyggande då inga godkända ämnesomsättningsmedeciner finns kvar längre, den sker om en månad i norrköping av specialister.

[matzen10]

..text..

Ja..vad ska man säga... Ibland blir man förundrad av sjukvårdspersonal... Men helt klart måste man vara frisk nog att förklara hur sjuk man är.. Bra att du va med och va kritisk; annars kanske det hade passerat utan vidare!
Jag tror oxå att det ibland kan vara så att man själv får söka sej till bra/bättre vård. Och i erat fall var det inte så svårt att förstå att det behövdes! Skönt att det ordnar sej i Norrping!

M V H
---> Matz

[matzen10]

Jaha, nu så har jag fått magnetkamerasvar och det fanns visst en "påväxt" på Hypofysen. En sorts tumör alltså. Inte så roligt besked men bra prognos i normalfallet. Och inget akut i dagsläget. I slutet på augusti får jag veta mer på läkarmöte.
Livet DeLuxe fortsätter .

/M10

[V70BiFuel03]

Matzen !

Hoppas att det löser sig för dig....

Gissar att du kommer att få ex testogel.....
Så olika vad som fungerar från individ till individ..... Arimidex (anti östrogen) kanske är ett alternativ/komplement.
I mitt eget fall (efter år av användande av AAS & sedan år av uppehåll....så kom problemen...Även om jag låg på gränsvärdet så var det för lågt för mig & efter att ha prövat det ena & det andra så är det en blandning av testo & arimidex som fungerar bäst .

Lycka till !