- sön 19 sep 2010, 07:34
#447085
Men nu fungerar inte landet exakt som i storstockholm, dels ligger inte lönerna som där och dels ligger verkligen inte jobbtätheten som där, det händer saker utanför huvudstaden. Det händer både nu och då att man får ett bra erbjudande, men man måste då bestämma sej NU rakt av. Men starten på jobbet i sej kan ligga en liten bit in i framtiden. Jag vet flera som det blivit så för gällande olika tekniska jobb. Då sker uppsägningen helt frivilligt men ändå är det en omställning. Sen sker det mindre frivilligt desto oftare.
Problemet som uppstår är att du har låt säga 30dagars uppsägningstid på nuvarande jobb, och nya jobbet börjar om 90dagar, nåt som inte är ovanligt, ett glapp på 60dagar uppstår. Din åsikt är alltså att man inte ska kunna säga upp sej och byta jobb. Om man nu inte planerat detta långt i förtid för att spara ihop pengar. Man ska helt enkelt inte ta den chansen till omställning eftersom den inte är djupt planerad. Ett exempel som nyss varit här: Ett företag i stan här ska läggas ned, flera stycken har fått ett erbjudande av en annan arbetsgivare att hoppa över till dom. Beslutet måste tas nu, då det nya företaget måste byggas ut för att nyttja dom nya arbetarna. Nya företaget är litet och dom bygger helt enkelt inte ut om dom inte hittat personal.
Utbyggnaden i det här fallet tog 90 dagar. Man sa upp sej på gamla företaget och dom hade mellan 1 och 2 månaders uppsägningstid innan dom kunde gå hem. Där blev ett glapp mellan 1 och 2 månader för dom, innan dom kunde börja på nya jobbet. Samtliga får inte en enda krona under tiden dom är hemma. Nån tid att lägga undan till en uppsägning fanns inte då företaget presenterade sin nedläggning väldigt sent i processen, ioförsej har du säkert uppfattningen att svenska folket minst ska ha en 90dagars buffert intjänad sittandes på kontot, men så ser inte verkligheten ut och alla har inte möjligheten att hinna tjäna in den, beroende på att alla hushåll kan inte sätta undan minst en lön varje månad. Den som varit på nedläggningsföretaget kortast tid hade varit där två månader. Du menar också att omställningsförsäkringen inte ska kunna nyttjas för just omställning eftersom den inte självfinansieras till 100%, det är att låta *nånannan* betala för ditt uppehälle. Det är alltså bättre att folk inte flyttar på sej, utan stannar tills dom blir uppsagda. Det skulle alltså istället gått till så att dom följt företaget i graven, blivit arbetslösa. SEN bytt företag, om nu det företaget som behövde arbetskraft fortfarande sökte, alla har inte yrkestypen som det skriks efter på marknaden. Om inte så är resultatet att det vore bättre att dom stämplade som vanligt istället för att jobba som dom gör idag. Man ska helt enkelt inte ta arbetschanser om dom inte överlappar varandra, eller så måste man sitta på en hög pengar.
En ypperlig ideologi.. NOT.
andreas_lofgren skrev:Men *pettson, du tycker alltså att man självvalt ska kunna säga upp sig från ett jobb och sedan låta någon annan betala för ens uppehälle?Jag vet ju att du har svårt att förstå mycket av det jag skriver, baserat på tidigare erfarenhet i inläggen.
Säga upp sig gör man när man har ett annat jobb att gå till. Inte annars.
Men nu fungerar inte landet exakt som i storstockholm, dels ligger inte lönerna som där och dels ligger verkligen inte jobbtätheten som där, det händer saker utanför huvudstaden. Det händer både nu och då att man får ett bra erbjudande, men man måste då bestämma sej NU rakt av. Men starten på jobbet i sej kan ligga en liten bit in i framtiden. Jag vet flera som det blivit så för gällande olika tekniska jobb. Då sker uppsägningen helt frivilligt men ändå är det en omställning. Sen sker det mindre frivilligt desto oftare.
Problemet som uppstår är att du har låt säga 30dagars uppsägningstid på nuvarande jobb, och nya jobbet börjar om 90dagar, nåt som inte är ovanligt, ett glapp på 60dagar uppstår. Din åsikt är alltså att man inte ska kunna säga upp sej och byta jobb. Om man nu inte planerat detta långt i förtid för att spara ihop pengar. Man ska helt enkelt inte ta den chansen till omställning eftersom den inte är djupt planerad. Ett exempel som nyss varit här: Ett företag i stan här ska läggas ned, flera stycken har fått ett erbjudande av en annan arbetsgivare att hoppa över till dom. Beslutet måste tas nu, då det nya företaget måste byggas ut för att nyttja dom nya arbetarna. Nya företaget är litet och dom bygger helt enkelt inte ut om dom inte hittat personal.
Utbyggnaden i det här fallet tog 90 dagar. Man sa upp sej på gamla företaget och dom hade mellan 1 och 2 månaders uppsägningstid innan dom kunde gå hem. Där blev ett glapp mellan 1 och 2 månader för dom, innan dom kunde börja på nya jobbet. Samtliga får inte en enda krona under tiden dom är hemma. Nån tid att lägga undan till en uppsägning fanns inte då företaget presenterade sin nedläggning väldigt sent i processen, ioförsej har du säkert uppfattningen att svenska folket minst ska ha en 90dagars buffert intjänad sittandes på kontot, men så ser inte verkligheten ut och alla har inte möjligheten att hinna tjäna in den, beroende på att alla hushåll kan inte sätta undan minst en lön varje månad. Den som varit på nedläggningsföretaget kortast tid hade varit där två månader. Du menar också att omställningsförsäkringen inte ska kunna nyttjas för just omställning eftersom den inte självfinansieras till 100%, det är att låta *nånannan* betala för ditt uppehälle. Det är alltså bättre att folk inte flyttar på sej, utan stannar tills dom blir uppsagda. Det skulle alltså istället gått till så att dom följt företaget i graven, blivit arbetslösa. SEN bytt företag, om nu det företaget som behövde arbetskraft fortfarande sökte, alla har inte yrkestypen som det skriks efter på marknaden. Om inte så är resultatet att det vore bättre att dom stämplade som vanligt istället för att jobba som dom gör idag. Man ska helt enkelt inte ta arbetschanser om dom inte överlappar varandra, eller så måste man sitta på en hög pengar.
En ypperlig ideologi.. NOT.