- lör 20 feb 2010, 12:40
#381020
Egentligen är det inte snack när vi pratar om inkörningsolja, det har heller aldrig varit det, även om nu inte alla förstod eller ens idag förstår varför man använder det. Det är bara en fråga om hur ditt cylinderlopp ser ut ifrån bearbetningen och framförallt hur det sen ska köras, vilka krav som ställs på kolv/lopp.
Om jag får ett cylinderlopp krysshonat med med minimalt djup så behåller det oljefilmen bra redan från början, men det kräver att kolvringarna är EXAKTA redan från början för dom kommer inte att slitas in mot cylinderväggarna under en överskådlig tid. Detta eftersom allt är så jämt och fint, inget som naggar på varann. Här är det inte några direkta snack om vilken olja som används. Allt som gör att det inte skär är bra.
Men så kom vi till den dagen när vi ville ta ut lite mera effekt utan att blåsa ned mera i vevhuset. Vi behövde tajtare cylinderlopp. Hur gör man då? Tja.. man borrar cylindern lite för liten. Krysshonar upp loppen med betydligt mera djup i reporna. SEN.. börjar det här med vilken olja? En olja som bär upp belastning alldeles förträffligt så att den aldrig skjuvar gör ju att kolvringarna aldrig kommer att slita i loppet, leakdownen är densamma för alla och nån egentlig tajthet finns inte. Det är ju inte så vi vill ha det egentligen. Men det är så vi fabrikstillverkar idag.
När vi trimmar vill vi att kolvringarna ska slita in sej i loppet så exakt det bara går, vi vill alltså ha en olja som bär så bra att det inte *skär*, men som bär så dåligt att kolvringen faktiskt bryter igenom oljefilmen lite lite så den sliter på cylinderloppet och sej själv. På så sätt får vi ringar och lopp att slitas ihop. En olja som bär upp kolvringen för bra gör att vi får en inkörningsperiod på upp till 5000 mil..
Inkörning snällt eller hårt?..
Det här går att utföra på två sätt precis som du sagt.. och det är ingen som helst myt..
Antingen kör jag låt säga 500 mil med lågt varv, inga segdragningar, täta oljebyten för att bli av med spånen... så håller min motor tätt och håller LÄNGE LÄNGE..
Eller så kör jag som en idiot, håller en koll på tempen så den inte sticker iväg för mycket av friktionsökningen och byter olja på normalintervall. Motorn slits in på ett kick cylindermässigt och den håller inte ens hälften av tiden tack vare att den nu dels bränt kolvringarna samt ringlandet i kolvarna, dels för att den nu slitit FÖR MYCKET på kolvringarna. Hur lagren mår när filtret sätts igen nästan direkt är inte heller det en höjdare. Det gör att när motorn så småningom slits naturligt så kommer den att vara glapp i loppen betydligt fortare.. Om den nu inte rasat före dess på grund av stressen på kolvringar/ ringland eller på grund av repor i vevlagren.
Vad gäller ursotning så har det två funktioner, en funktion är att höja förbränningstempen i avgaskanaler och främre rör, men även för ventilerna. Det gör att *sot* lossnar eller hursomhelst bränns krispigt så det blåser ut. Tar vi normaltempen på avgaserna precis efter förbränningen (mätt i grenröret) så får vi runt 550 grader på en vanlig bil i stadskörning. Medans om vi står på lite så har vi runt 950 grader. Det är en enorm skillnad alltså..
Sen har vi funktion två.. kolvringarna har tajta ringland idag. Ringarna kärvar med tiden fast i ringlandet, en funktion av vår iver att göra bilarna bränslesnåla, vi har reducerat ringarnas friktion genom att reducera deras fjädrande egenskaper mot cylindern och vi har reducerat glappen i ringlandet för att motorerna inte ska rassla/ läcka kompression. När sotningen är ett faktum brukar det ske som följande scenarium: Du kör bilen hem som vanligt varm o fin en längre sträcka. Går ut på morgonen efter och motorn låter som en cykelpump. Inte en tillstymmelse till kompression finns i motorn. Du tar bärgaren till verkstan och där har dom verkligen fått jobba med bilen för att lösa ditt problem. Det är vad dom säger iallafall.
Sanningen..: Dina kolvar sväller när bilen är varm. Ringarna har bränt fast i kolvarna. När kolvarna svalnar krymper dom igen och ringarna följer med in. Anliggningen blir dålig mot cylinderväggarna och därav komplösheten..
Verkstan? Dom klunkar i ett par klunkar olja i varje cylinder som artificiell kolvringspackning så du uppnår kompression, oljan får alltså täta mellan kolvringar och cylinder, precis som alltid, men nu i betydligt större mängd. Dom startar bilen tack vare den nyfunna kompressionen och vips börjar kolvarna svälla igen.
Nu varvar dom bilen ordentligt en längre stund under olika belastningar så att kolvringarna får skaka loss. Sen går man in och tar betalt av kunden för ett avancerat jobb.
Du betalar och är nöjd och problemet återkommer inte på ett bra tag.
Mycket vanligt åtgärd på .. opel, saab, nissan, med flera.. volvo gör vi likadant på men av en annan anledning, lite slitna lopp som sköljs med bensin tappar oljefilmen och därmed är problemet lika illa. Kolvringarna tätar inte och så har vi ingen kompression. Vi gör samma åtgärd med olja och vips startar det igen.
Sålänge vi har ottomotorer i nuvarande ide och skick så kommer problemen att vara domsamma.. snacket likaså..