Hej.
Jag tänker varken säga hur någon annan bör göra men jag drar mig inte heller för att berätta vad som har hänt :)
Jag kommer aldrig mer att anlita Volvias tjänster och jag drar mig för att köpa en ny volvo just för att motorgarantin blir 5000mil kortare med annat fsb än volvia
Sen som jag har sagt tidigare någonstans här på forumet, när jag krockade så var volvia helt underbara och jag förstod inte varför folk gnällt så mycket på försäkringsbolag men nu när sambon krockade så var det helt tvärt om.
Matzen10 har ju inte haft det så lätt han heller.
Ska väl tillägga att sambon "vann vållandefrågan" i tingsrätten. Dommaren ifrågasatte starkt varför åklagaren valt att dra dit henne med rubriceringen vårdslöshet i trafik och stödde vår advokat som hävdade att det var den andre föraren som gjort fel och borde stå inför den anklagelsen.
Volvia har eftersom dom, precis som åklagaren, inte kan trafikregler fått ta del av denna dom och jag sa då även att jag köper deras resonemang att en förare alltid är skyldig att kunna stanna oavsett vilket hinder som dyker upp och därför kan vi tänka oss att stå för halva skulden dvs halva självrisken. Men volvia hävdar fortfarande benhårt att det helt och hållet var sambons fel. Jag fick även frågan hur vi mått om det varit barn som varit ute och lekt på landsvägen direkt bakom kurvan.
Nu brukar inte barn leka på en smal 90-väg mitt ute i skogen och hade dom gjort det så hade vi och speciellt min sambo mått väldigt dåligt och aldrig komma över det, men vart vill dom komma med frågan?
För mig är det självklart att man inte parkerar mitt i vägen direkt efter en kurva på en trång 90-väg (som nu iofs har fått 80-klassning) om man inte har något fel på bilen. Står även tydligt i trafikförordningen. Vilket tingsrätten som sagt höll med om och även sa att det inte var vårdslöshet i trafik att runda en kurva utan att bryta mot hastighetsbegränsningen och direkt man uppfattar att det står ett hinder där pallnita. Och jag är så här i efterhand glad att hon insåg att hon mötte en långtradare och inte väjjde ditåt samt inte svängde ut i skogen i de hastigheterna.
Jag var även ut på strället och provbromsade. Med min dåvarande 9000 med banpreppade bromsar, farthållaren i och foten på bromsen bara väntades på att se linjen jag märkt ut där bilen stod så hann jag bromsa på ungefär 2/3delar av sträckan. Hade jag inte suttit och väntat på linjen och haft foten på bromsen så hade den sista 1/3delen snabbt försvunnit i reaktionstid.
Jag hoppas att jag hade hunnit bromsa om den situationen uppstått men handen på hjärtat så hade jag också brakat in i röven på bilen några ggr av 10.
Dock så är det inte vållandefrågan som är det värsta, utan det är bemötandet från volvia, att alltid behöva kämpa för allting. Att dom har mage att säga "om det hade varit barn på vägen och lekt, vad hade du gjort då?" Ja antagligen tagit livet av mig för att jag inte orkat leva med en sådan sak...
Volvia Care fungerade tydligen inte nu när vi ville ha in henne på en ny undersökning för att överbevisa det dom säger att hon inte längre har ont. Utan nu var det allmänvården som gällde -> betydligt mer än en månads väntetid.
Jag har sagt upp min olycksfallsförsäkring i IF med, vill inte ha med koncernen att göra.
/Anders
- By White
- By wallentin