[Lövet]

Tack, det lugnar ner ytterligare även om jag inte direkt var orolig tidigare. Min laddare sitter också på leca-block, det ska väl tusan till om det börjar brinna där.

[VolvoB20]

Jag har funderat på det där och hittar inget riktigt svar. Om det tex ligger ett område med 1000 st villor och alla har 25 Amp huvudsäkring. Är då hela området avsäkrat med 25.000 Amp eller bygger det hela på att alla aldrig kommer utnyttja sin säkring till fullo samtidgt

Nej, långtifrån så många ligger på samma lågspänningsnät, sedan räknar man med en sammanlagringsfaktor (man räknar aldrig med att alla kommer att utnyttja sin anläggning fullt ut samtidigt).
Jag har inte jättekoll på en typisk trafo för ett villaområde men de "kiosker" som man ser är ju inte direkt skrymmande så en vild gissning är några hundra kVA (ca 150A kan man kräma ur per 100kVA).
Jag jobbar själv inom branschen men i industrisektorn och en typisk trafo där man köper högspänning för egen lågspänningsdistribution kan ligga på mellan 500kVA och 1500kVA.

Korrekt. Man har inte räknat med 100% sammanlagring i lokalnäten. Långt därifrån. De är dimensionerade efter regelverk (schablon). Det håller dock på att ändras vid nybyggnation. Förutom schablon så kan man på transformatornivå i distributionsnät med div. beräkningsprogram t.ex. nätnyttomodellens Netben få fram en maximal sannolik effekt på transformatorstationsnivå genom sannolikheter för max. ström ihop med simuleringar. En vanlig metod för att beräkna sammanlagring av effekt i t.ex. villaområden är även Velanders metod. Beräkning utgår från husens uppskattade sammanslagna årsförbrukning och ett par empiriskt fastställda sammanlagringskonstanter.

I äldre villaområden där man från början hade direktverkande eluppvärmning, har elförbrukningen sjunkit när man konverterat till annan uppvärmning. Då finns kanske lite ökad marginal i lokalnätet. Men även typ av belastning har ändrats. T.ex. ser dagens laster helt annorlunda ut än gårdagens. Linjära laster som glödlampor och elvärme, byts ut till olinjära laster som LED, div. värmesystem med olinjära drifter, och ev. laddning av batteribilar. Detta skapar nya problem med övertoner som inte fanns innan. Det har visat sig vara ett allt större problem. I nya standarder har man därför höjt kravet på PEN-ledarens (gemensam neutralledare och skyddsledare) area i servisledningar. Men samtidigt dimensioneras dessa nya nät för bostadsbestånd med litet inslag av elvärme med mindre marginaler mot högt effektuttag. De gamla bostadsområdena med eluppvärmning har ofta inte marginal mot övertoner.

Några gamla inlägg om detta: här och här och här.

För att ansluta alla laddboxar/laddstolpar som det talas om krävs att elenergin kan distribueras ut. Hur detta ska realiseras i stor skala håller många på att försöka bilda sig en uppfattning om. Några länkar till information om man är intresserad av de tekniska frågeställningarna, hur dagens befintliga lokalnät dimensionerades, uppfattningar om vad som ryms i nuläget, prognoser, alternativ, etc. Här är några axplock:

UTVÄRDERING AV VELANDERS FORMEL FÖR TOPPEFFEKTBERÄKNING I ELDISTRIBUTIONSNÄT
Elnätets beredskap inför en mycket storskalig utbyggnad av laddinfrastruktur i Sverige
Solceller och elbilars påverkan på lokala elnätet

Tackar för utförligt svar. Det måste ju innebära att en del formler måste uppdateras.

Nya smarta laddare med lastbalansering måste ju kunna sänka elnätet totalt tex. Om man tex har 20 amp huvudsäkring och huset drar 14 amp kommer ju den intelligenta laddaren suga upp 6 amp så man utnyttjar sina säkringar fullt ut, utan risk för att de går.

Om då flera i området också köper intelligenta laddare kommer det ju få hela nätet att braka pga överlast

Om man nu inte synkar alla fastigheter i området med varandra, men då måste det ju också till nya prioriteringspolicy om vem som ska få vad av strömmen i vilken ordning. Tex har din varmvattenberedare högre prio än grannens elbil?

[EbbevonVolvo]

...Nya smarta laddare med lastbalansering måste ju kunna sänka elnätet totalt tex. Om man tex har 20 amp huvudsäkring och huset drar 14 amp kommer ju den intelligenta laddaren suga upp 6 amp så man utnyttjar sina säkringar fullt ut, utan risk för att de går.

Om då flera i området också köper intelligenta laddare kommer det ju få hela nätet att braka pga överlast

Om man nu inte synkar alla fastigheter i området med varandra, men då måste det ju också till nya prioriteringspolicy om vem som ska få vad av strömmen i vilken ordning. Tex har din varmvattenberedare högre prio än grannens elbil?

Ja, om alla laddar sin elbil varje natt. Nu när vi får vår elbil så kommer jag endast ladda två nätter i veckan. Max! Kan också bli så att det bara blir en gång på natten, och en gång på helgen. Sedan har tanten gratis laddning på sitt jobb. Men det är vi det. Men att alla med elbil kommer att ladda varje natt kommer inte att ske.

[Lövet]

Om då flera i området också köper intelligenta laddare kommer det ju få hela nätet att braka pga överlast

I teorin kanske men sannolikheten att alla laddar samtidigt och samtidigt som övrig förbrukning är maximal är låg. Snarare kommer laddningen styras nattetid så förbrukningen blir jämnare över dygnet.

[Allinug]

Hmm, det där med marginal i lokalnätet är mycket intressant i en stad där 98% av fastigheterna i tätorten är anslutna till fjärrvärme. Och när jättemånga bostäder byggdes på 60-talet och senare, så fanns ju redan fjärrvärmen, så då byggdes nog knappt några marginaler i lokalnäten. De fungerar ungefär för de behov vi har idag. Och de marginaler som fanns när äldre områden i tätorten övergick till fjärrvärme, dem har förtätningsprogram redan lagt beslag på.

[StefanN]

Vad hände med elpris på 1000 öre som alla skrek om?
Morgondagens högsta och lägsta pris.

00033DB0-968E-4753-BE6A-7CA4152AE072.jpeg (270.5 KiB) Visad 207 gånger

9FF15668-DB69-4D9E-B9B9-2825F083B8C1.jpeg (265.42 KiB) Visad 207 gånger

[vjohnj]

.

[Flinta]

Dont beg 4 it..
Vänta bara till Jan/Feb när kylan kommer, då får vi 1000 öre

[frasse4]

Hmm, det där med marginal i lokalnätet är mycket intressant i en stad där 98% av fastigheterna i tätorten är anslutna till fjärrvärme. Och när jättemånga bostäder byggdes på 60-talet och senare, så fanns ju redan fjärrvärmen, så då byggdes nog knappt några marginaler i lokalnäten. De fungerar ungefär för de behov vi har idag. Och de marginaler som fanns när äldre områden i tätorten övergick till fjärrvärme, dem har förtätningsprogram redan lagt beslag på.

Mina föräldrar bor i ett radhusområde i en stockholmsförort, byggda 1969, dvs. del av miljonprogrammet. Dessa radhus är byggda med direktverkande el som uppvärmning utan vattenburen värme. Idag har nog de flesta gått över till luftvärmepumpar vilket avsevärt minskat förbrukningen. Det är ett område med >300 radhus så det är en stor effektreserv.

[Allinug]

Ja, de har tur nu som har den effektreserven nu när vi ska lösa klimatkrisen med el och elbilar.

Här var direktverkande el inte aktuellt för husen i miljonprogrammet, det var fjärrvärme som gällde från start. Hela stan är byggd kring fjärrvärme. Och man har förtätningsbyggt med argumentet att kunna utnyttja befintlig infrastruktur. För 10 år sedan hade vi i vårt område 50% småhus och 50% bostadsrätter. För att det inte skulle bli bostadssegregation så förtätades det med hyresrätter så att det skulle bli en tredjedel av varje. Man kunde spara mycket pengar på att utnyttja befintlig infrastruktur inne i tätorten istället för att bygga nytt i utkanten av tätorten.

Jag kan tänka mig att det skiljer mycket mellan olika städer hur stor effektreserven är. Detta ska väl lokalpolitiken se till att driva? Undrar ifall de känner till det?

Om det nu trots allt fungerar att ladda elbilen med effekten 1,4-4 kW, så vore det väl ännu bättre ifall man kunde ladda med den effekt som laddaren kan ge, 22 kW, iallafall ifall vi även fortsättningsvis ska ha ”happy hour” på elpriset ett par timmar på morgonkvisten.