[MarcusJ]

Jag vill mena att det är beroende av disponibel inkomst. Det är den enda rimliga synvinkeln.

Det håller jag med om. Men jag tror inte alls på att den genomsnittliga löntagaren tjänar 8ggr mer än den genomsnittliga pensionären.

Nej, det är knappast troligt.

[VolvoB20]

Äldre är ju som sagt en del av samhället som skall värnas om. Men det är klart, väljer man att blunda för dem som har det sämre så gör man det.

Nej det är inte det som händer. Vi vänder oss emot att du lyfter fram en grupp som mest drabbad som inte är det. I procent kanske, men 3ggr elräkning på 300kr är 900kr. Min elräkning gick från 2500 till 7500kr. Vem är mest "drabbad"?

(Nej jag påstår inte att det är mest synd om mig. Jag klarar mig ändå)

Man bör väl inte fokusera på endast en grupp eller en sak.

Alla enrgipriser skenar upp oavsett el eller olja, och det påverkar inte bara elräkningen, det gör produktion, transporter o.s.v dyrare, det gör mat, varor, resor , tjänster inkusive uppvärmning dyrare och riskerar att vissa företag och arbetsplatser slås ut men kan skapa andra istället,

[Bannad]

Efter att ha läst rapporten https://www.riksdagen.se/sv/dokument-la ... ila_H9B348
ser jag att subventionsinriktning eller miljöskattelättnader kanske bör riktas mot fordonstillverkarna gällande elbilar. Utfallet med det vore att inköpskostnaden för folk avsevärt reduceras och miljöomställningen smidigare accepteras.

Rapporten pekar på bl.a Citat" Även sociala frågor kan behöva få ökat fokus. Elektrifieringen och ökad andel förnybar energi kan riskera att öka klyftorna i transportsystemet. Höginkomsttagare kan anpassa sig till högre drivmedelspriser genom att köpa en elbil som ger en låg rörlig körkostnad. Dessutom kanske elbilen kommer gynnas i olika lokala sammanhang, exempelvis miljözoner eller genom subventionerad laddning vid arbetsplatsen. Samtidigt finns en grupp i samhället som inte har råd att köpa en elbil och som kan komma behöva hantera ett successivt ökat pris för bensin och diesel i takt med att biodrivmedelsinblandningen ökar. Inom vissa socioekonomiska grupper är ett lågt bilinnehav och lågt biltrafikarbete inte heller alltid en självvald situation.
Det kan behövas en bredare diskussion om hur styrmedel och åtgärder för ett mer transporteffektivt samhälle, tillsammans med åtgärder som även gör en resurseffektiv elektrifiering mer tillgänglig för bredare grupper i samhället, kan överbrygga sociala klyftor. Om insatserna samtidigt minskar behovet av fossila drivmedel är det en positiv sidonytta men huvudnyttan skulle vara ökad tillgänglighet och ett mer inkluderande transportsystem." Slut citat.

[Bannad]

Äldre är ju som sagt en del av samhället som skall värnas om. Men det är klart, väljer man att blunda för dem som har det sämre så gör man det.

Nej det är inte det som händer. Vi vänder oss emot att du lyfter fram en grupp som mest drabbad som inte är det. I procent kanske, men 3ggr elräkning på 300kr är 900kr. Min elräkning gick från 2500 till 7500kr. Vem är mest "drabbad"?

(Nej jag påstår inte att det är mest synd om mig. Jag klarar mig ändå)

Att jag lyfter fram denna grupp innebär inte att jag säjer att det inte finns andra grupper i samhället som p.g.a höjda elkostnader har det och kommer ha det snävt utgiftsmässigt.

[VolvoB20]

Efter att ha läst rapporten https://www.riksdagen.se/sv/dokument-la ... ila_H9B348
ser jag att subventionsinriktning eller miljöskattelättnader kanske bör riktas mot fordonstillverkarna gällande elbilar. Utfallet med det vore att inköpskostnaden för folk avsevärt reduceras och miljöomställningen smidigare accepteras.
Rapporten pekar på bl.a Citat" Även sociala frågor kan behöva få ökat fokus. Elektrifieringen och ökad andel förnybar energi kan riskera att öka klyftorna i transportsystemet. Höginkomsttagare kan anpassa sig till högre drivmedelspriser genom att köpa en elbil som ger en låg rörlig körkostnad. Dessutom kanske elbilen kommer gynnas i olika lokala sammanhang, exempelvis miljözoner eller genom subventionerad laddning vid arbetsplatsen. Samtidigt finns en grupp i samhället som inte har råd att köpa en elbil och som kan komma behöva hantera ett successivt ökat pris för bensin och diesel i takt med att biodriv- medelsinblandningen ökar. Inom vissa socioekonomiska grupper är ett lågt bilinnehav och lågt biltrafikarbete inte heller alltid en självvald situation.
Det kan behövas en bredare diskussion om hur styrmedel och åtgärder för ett mer transporteffektivt samhälle, tillsammans med åtgärder som även gör en resurseffektiv elektrifiering mer tillgänglig för bredare grupper i samhället, kan överbrygga sociala klyftor. Om insatserna samtidigt minskar behovet av fossila drivmedel är det en positiv sidonytta men huvudnyttan skulle vara ökad tillgänglighet och ett mer inkluderande transportsystem." Slut citat.

Men det där är väl en av utredingarna som man skiter helt och hållet i.

Man skulle ju tex hjälpa folk på landsbygden som inte har alterantiv som buss och tunelbana eller köpa en sprillans ny elbil för att ta sig till jobbet tex lovade man ju.

Sedan lägger man fram förslaget att skrota reseavdraget som ju är ett rent slag under bältet och sänker de grupperna helt och hållet.

[joel80]

Äldre är ju som sagt en del av samhället som skall värnas om. Men det är klart, väljer man att blunda för dem som har det sämre så gör man det.

Nej det är inte det som händer. Vi vänder oss emot att du lyfter fram en grupp som mest drabbad som inte är det. I procent kanske, men 3ggr elräkning på 300kr är 900kr. Min elräkning gick från 2500 till 7500kr. Vem är mest "drabbad"?

(Nej jag påstår inte att det är mest synd om mig. Jag klarar mig ändå)

Man bör väl inte fokusera på endast en grupp eller en sak.

Alla enrgipriser skenar upp oavsett el eller olja, och det påverkar inte bara elräkningen, det gör produktion, transporter o.s.v dyrare, det gör mat, varor, resor , tjänster inkusive uppvärmning dyrare och riskerar att vissa företag och arbetsplatser slås ut men kan skapa andra istället,

Det var ju det som var själva poängen. Att man inte bör fokusera eller göra offer av en specifik grupp. Det är inte pensionärer som specifikt eller extra hårt drabbas av det. De drabbas såklart om priser stiger, men inte specifikt eller extra hårt.

[Bannad]

Efter att ha läst rapporten https://www.riksdagen.se/sv/dokument-la ... ila_H9B348
ser jag att subventionsinriktning eller miljöskattelättnader kanske bör riktas mot fordonstillverkarna gällande elbilar. Utfallet med det vore att inköpskostnaden för folk avsevärt reduceras och miljöomställningen smidigare accepteras.
Rapporten pekar på bl.a Citat" Även sociala frågor kan behöva få ökat fokus. Elektrifieringen och ökad andel förnybar energi kan riskera att öka klyftorna i transportsystemet. Höginkomsttagare kan anpassa sig till högre drivmedelspriser genom att köpa en elbil som ger en låg rörlig körkostnad. Dessutom kanske elbilen kommer gynnas i olika lokala sammanhang, exempelvis miljözoner eller genom subventionerad laddning vid arbetsplatsen. Samtidigt finns en grupp i samhället som inte har råd att köpa en elbil och som kan komma behöva hantera ett successivt ökat pris för bensin och diesel i takt med att biodriv- medelsinblandningen ökar. Inom vissa socioekonomiska grupper är ett lågt bilinnehav och lågt biltrafikarbete inte heller alltid en självvald situation.
Det kan behövas en bredare diskussion om hur styrmedel och åtgärder för ett mer transporteffektivt samhälle, tillsammans med åtgärder som även gör en resurseffektiv elektrifiering mer tillgänglig för bredare grupper i samhället, kan överbrygga sociala klyftor. Om insatserna samtidigt minskar behovet av fossila drivmedel är det en positiv sidonytta men huvudnyttan skulle vara ökad tillgänglighet och ett mer inkluderande transportsystem." Slut citat.

Men det där är väl en av utredingarna som man skiter helt och hållet i.

Man skulle ju tex hjälpa folk på landsbygden som inte har alterantiv som buss och tunelbana eller köpa en sprillans ny elbil för att ta sig till jobbet tex lovade man ju.

Sedan lägger man fram förslaget att skrota reseavdraget som ju är ett rent slag under bältet och sänker de grupperna helt och hållet.

- På vilket sätt skulle dom hjälpa och vilka lovade detta menar du??
Är detta den utredning du hänvisar till?
https://www.regeringen.se/pressmeddelan ... betsresor/

[Bannad]

Generellt sett är de äldre en grupp som har små eller kanske inte några som helst möjligheter att kunna påverka sin inkomst i form av arbete, lån (bank, privat el likn), bidrag osv. I jämförelse med förvärvsarbetande, studenter, arbetslösa mfl.
Förvärsarbetare kan möjligen arbeta övertid eller komplettera med ytterligare ett arbete som genererar inkomst.
Studenter, boende i lgh kan möjligen ta ett arbete vid sidan av studier och har förhoppningsvis föräldrar som kan backa upp intäktsmässigt vid olika utgiftstoppar.
Men kärnan är, att mer än sällan har de äldre dessa förutsättningarna av helt naturliga skäl.

[Bannad]

Jo men finns det någon politisk agenda i Sverige att lägga ner ytterligare kärnkraft? Visst, Miljöpartiet men de får inte igenom någonting själva.

Flera partier är öppet mot kärnkraft. S vill ju regera men blir då beroende av MP i riksdagen i andra frågor. Därmed måste även S vara emot kärnkraft, annars kommer MP att knorra. Makten framför landets bästa. Men att lägga ned kvarvarande kärnkraft tror jag inte de vågar sig på. Det skulle få ganska avsevärda konsekvenser för landets elförsörjning. De föreslår istället massiv utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Men vid kraftigt förhöjt elbehov i framtiden så förvärras många av orsakerna till dagens problem med effektunderskott och höga elpriser. Havsvind är oplanerbar energikälla.

Man kan ju leka med tanken på att bygga ny kärnkraft. När O3 byggdes så tog det 5 år från byggstart till produktionsstart. Beslutsprocessen tog dock 7 år, men det kanske man kan göra något åt om man vill. Man talar ju t.ex. om att ta bort kommunalt veto för andra energislag. Bygget av O3 kostade i dagens penningvärde ca 50 miljarder. Låt oss säga att vi dubblar den summan för att inteckna ökade säkerhetskostnader, uppstart av kompetensförsörjning samt teknisk infrastruktur. I Sverige finns väl ungefär 5 miljoner förvärvsarbetande. Hela summan skulle utslaget bli 20.000 kr per skalle och reaktor. Låt oss säga att vi bygger 5 st reaktorer. Det blir 100.000 kr per förvärvsarbetande. Låter inte som en hög summa för att vi åter ska erhålla rimlig prisbild. Vad kostar den föreslagna sänkningen av energiskatten? Hur många år ska man ha kvar sänkningen? Vad kostar nätutbyggnaden/nätanslutningen av all den havsbaserad vindkraft som man vill bygga? Vad kostar alla de gasturbiner som man måste bygga för att tillgodose effekten när det inte blåser. Vem ska betala för gasen? Blir den billigare i framtiden? Hur blir det säkerhetspolitiska läget om väst gör sig mer och mer beroende av gas från öst? Enligt SVK blir effektunderskottet ett större problem i framtiden som det ser ut nu. En stor del av kostnaderna för nya reaktorer kommer kraftbolagen att vara villiga att ta om bara den politiska framförhållningen finns så man känner sig trygga. Det är vad investeringsvilja handlar om. Om man bygger 5 reaktorer av O3:s storlek på rätta geografiska platser (på platser i södra Sverige där elnätet redan finns) så löser man dagens problem med de höga elpriserna. Men endast om man låter bli att ytterligare utöka överföringskapaciteten till omgivande länder. Annars hamnar vi på ruta ett igen. Vi måste hela tiden ha en planerbar effekt tillgänglig som är större än överföringskapaciteten till omgivande länder för att få ordning på priserna. Annars återstår bara höga kontinentala priser, eller får vi gå ur elmarknaden. Men det kommer inte EU att tillåta.

Men, har man fobi mot något är det inte lätt. Jag har t.ex. fobi mot att åka båt. Om jag blev politiker skulle jag då arbeta för att förbjuda andra att åka båt? Knappast ansvarsfullt. Båt är ett säkert transportmedel per km. Samma med kärnkraften. Har man fobi mot kärnkraft får man lägga bannor på sig själv och ta ansvar som politisk ledare för landets bästa. Kärnkraft är jämförelsevis ett av de säkraste energislagen räknat i antal dödade per producerad energi. Men fobin gör att man arbetar för att införa t.ex. vindkraft som rör till det i elnätet rent tekniskt, samt som är ej planerbar. Det känns som man är beredd att föreslå vad som helst utom kärnkraft. I många länder bygger man gasturbiner för att klara situationen. Ingen hit enligt mig. Det är en fossilbaserad energiproduktion som är dyr och ger många säkerhetspolitiska nackdelar.

Enligt min egen åsikt bör energipolitik drivas så här:
1. Helt övergripande mål ska vara att säkerställa landets energiförsörjning till rimliga och framförallt konkurrenskraftiga priser.
2. Ställa krav på energiproducent att passa in i systemet rent tekniskt m.a.p. systemtjänster (planerbarhet, reaktiv effekt, inte försämra nätets överföringskapacitet, frekvensstabilitet, etc.). Elproducenter ska få betalt för systemtjänster de tillhandahåller. Och de som åker snålskjuts på andra energislags systemtjänster ska betala. Bonus-Malus i sin bästa form.
3. Externa krav som klimategenskaper är viktiga. Det finns flera energikällor som uppfyller kraven. Då bör man välja dem som uppfyller punkt 1 och 2.
4. Externa krav som förnybarhet. Det finns flera energikällor som uppfyller kraven beroende på tidshorisont. Om man kan klara sig utan kärnkraft och ända uppfylla punkterna 1, 2 och 3 så ok för mig. Men så är inte fallet idag. Kärnkraften är inte förnybar, men den ger en tillräcklig tidshorisont. Långt längre än den tekniska livslängden även om vi bygger nytt. Det ger ordentlig respit för att fortsätta utvecklingen av bättre typer av kärnkraft. Det verkar ju bråttom med punkt 3.
Men det är bara min personliga åsikt.

Men som sagt, klarar vi oss utan kärnkraften så gärna för mig. Men då vill jag se konkreta rimliga lösningar som fungerar i verkligheten. Inte dagens forcerade omställning som uppenbarligen sker utan konsekvensanalyser.

Och hur skall slutförvaringen ske med kärnbränslet för framtida generationer menar du?
Det finns heller föga intresse att satsa på kärnkraft då utgiftsnotan över sikt skulle bli ekonomiskt ohållbar.

[joel80]

Generellt sett är de äldre en grupp som har små eller kanske inte några som helst möjligheter att kunna påverka sin inkomst i form av arbete, lån (bank, privat el likn), bidrag osv. I jämförelse med förvärvsarbetande, studenter, arbetslösa mfl.
Förvärsarbetare kan möjligen arbeta övertid eller komplettera med ytterligare ett arbete som genererar inkomst.
Studenter, boende i lgh kan möjligen ta ett arbete vid sidan av studier och har förhoppningsvis föräldrar som kan backa upp intäktsmässigt vid olika utgiftstoppar.
Men kärnan är, att mer än sällan har de äldre dessa förutsättningarna av helt naturliga skäl.

Det är rätt få pensionärer som lever så fattigt. (Sjukt tragiskt att det finns ett visst antal, men väldigt många av dagens pensionärer har det skapligt bra ställt.)
Ska vi leta stora grupper fattiga som oftast drabbas hårdast av kostnadsökningar får vi nog kolla lite kring bl.a utlandsfödda/invandrare, långtidssjuka och grupper i utanförskap.
Det blir troligen ändå skevt då vi inte har alla siffror kring gruppers elanvändning, abonnemangsform etc.

Tror det slår så pass brett över åldersgrupper och etnicitet att det enda man troligen kan komma fram till är att det som vanligast är de fattigaste och mest utsatta som drabbas hårdast av ökade kostnader.