joel80 skrev:Det där kanske gäller USA.. Eller gällde. Kol är inte den billigaste källan till energi. I Svergie har vi inte koleldning som baskraft någonstans. Och i och med att kostnaderna för kolkraft med co2-skatter är dyrare än andra energislag i EU är det nog inte det första man bränner. USA har mindre reglerad miljölagstiftning.. Speciellt nu på sistone.
Sen är det "bara" en fjärdedel av elen i EU som kommer från kol.
Men det var ju kul att du hittade något som i allafall nästan stämde med dina idéer. Även om det inte gällde den här världsdelen.
För det första är exemplet i själva verket universellt i det avseende jag främst avsåg att belysa. I motsats till vad du påstod visar det att andra, närmare bestämt de främsta forskarna inom området, använder precis samma marginalbaserade snarare än genomsnittsbaserade sätt att räkna som jag. Exemplet belyser också varför det är det självklart rätta i det här sammanhanget. Vi har därmed också klarat av den första av de fem frågor jag tidigare bad dig besvara
här. Återstår att se om du även klarar av att besvara de andra. Att som du underlåta att klargöra var du står i relevanta avseenden försvårar förstås diskussionen i onödan.
För det andra stämmer exemplet generellt också i så måtto att det är fossil el i någon form (vanligen kol eller naturgas) som måste expandera när en ny förbrukare, så som en batteribil, kopplas in av det enkla skälet att andra energikällor redan är ianspråktagna. Så är det snart sagt överallt.
För det tredje är det förstås intressant nog att batteribilen i koldioxidhänseende förlorar mot en vanlig bensinbil i USA. Landets betydelse är ju inte direkt marginell och du har dessutom hävdat att batteribilen är bättre i CO2-hänseende var som helst i världen, inklusive Kina där andelen kol i elproduktionen ju är bortemot dubbelt så hög som i USA.
Men låt oss fortsätta till vår del av världen och kika närmare på hur det då gestaltar sig för några exempel som vi tidigare diskuterat.
I ett tidigare svar till mig där du jämförde Tesla Model S med Toyota Mirai skrev du:
Du är rädd för ökad energiförbrukning, bränslecellsbilen skulle vara total katastrof ämfört med elbilen! Hur sjutton du tänker att en vätgasbil skulle bli bättre än en elbil är oförståeligt.
Nu är det ju inte ökad energiförbrukning i ett TTW-perspektiv ("tank to wheel") jag primärt oroar mig för. Den saken överlåter jag till dig. För egen del föredrar jag att anlägga ett bredare och ur miljösynpunkt mer relevant perspektiv där man går hela vägen bakåt i bränslekedjan till dess källa ("well to wheel") och där man fokuserar på nettoutsläppen av CO2 snarare än energiförbrukningen. Som nedan exemplifieras kommer man till lite olika resultat när det gäller vad som är bäst beroende på vilket av de två perspektiven man anlägger.
Energiförbrukning TTW i kWh per mil
Tesla Model S -- 2,4
Toyota Mirai -- 3,3
Nettoutsläpp av CO2 WTW i g/km
Tesla Model S -- 139
Toyota Mirai -- 121
Bränslecellsbilen drar alltså fler kWh TTW men ger trots det och trots att den här förutsätts vara körd på väte av enbart fossilt ursprung (gjord på naturgas) upphov till lägre CO2-utsläpp WTW. Då har ändå
ADAC, som svarar för dessa
testresultat, beräknat CO2-utsläppen för Teslan på ett sätt som inte är acceptabelt i konsekvensinriktad livscykelanalys (Consequential Life Cycle Assessment, CLCA) och som i detta fall ger otillbörligt låga värden.
Vad ADAC har använts som underlag är genomsnittsvärdet på CO2-utsläppet för den tyska elmixen, som till drygt hälften är fossil. Men det man förstås bör räkna på är det bidrag till den befintliga mixen som tillkommer när en ny förbrukare, i detta fall en batteribil, kopplas in på nätet. Den merproduktion som då måste till blir i normalfall rent fossil eftersom övrig produktionskapacitet redan är ianspråktagen.
Med hänsyn tagen till det liksom till överföringsförlusterna i elnätet blir resultatet för Teslan 0,24 x 580 / 0,522 = 267 där 0,24 är TTW-förbrukningen i kWh per km, 580 genomsnittsutsläppet av CO2 i g/kWh för den tyska elförbrukningen 2016 och 0,522 den fossila andelen av den tyska elproduktionen 2016. Den andra av de båda tabellerna ovan får därmed följande utseende:
Nettoutsläpp av CO2 WTW i g/km
Tesla Model S -- 267
Toyota Mirai -- 121
Tar man hänsyn till att bränslecellen i Toyotan kan värma kupén vintertid medan Teslan måste ta el från batteriet för det ändamålet blir skillnaden till Toyotans fördel än större. Och tar man i beaktande att det redan på sina håll (t.ex. i Hamburg) är möjligt att köra på helt förnyelsebar vätgas, en möjlighet som sannolikt kommer att expandera när tankningsmöjligheterna för vätgas nu byggs ut, faller förstås Toyotans CO2-utsläpp hela vägen ner till noll.
I ditt tidigare svar till mig i den här frågan skrev du också:
Att du nu t.o.m tror att dieselbilen är renare än elbilen är ju bara ett skämt. Du lever i en helt annan verklighet. Även med betydande del fossil el blir elbilen renare än dieselbilen. Både på Co2 och framför allt på lokala utsläpp.
Tyvärr är jag helt säker på att vi lever i exakt samma verklighet. Om så inte vore fallet vore ju våra skilda verklighetsuppfattningar lättare att förklara. Däremot har vi kanske lite olika observationsförmåga och lite olika sinne för humor.
I jämförelsen av CO2-utsläpp ovan fokuserade jag på batteribilen kontra bränslecellsbilen. Men jag lägger gärna till dieselbilen också.
Nettoutsläpp av CO2 WTW i g/km
Volvo S90 D4 aut. körd på helt fossil diesel -- 174
Volvo S90 D4 aut. körd på genomsnittlig svensksåld diesel modell 2016 -- 145
Volvo S90 D4 aut. körd på Preem Evolution Diesel+ (50 procent icke-fossil, miljömärkt med Svanen) -- 95
Volvo S90 D4 aut. körd på 100 procent icke-fossil svensksåld HVO modell 2016 -- 25
En modern Volvodiesel slår alltså Teslan ifråga om CO2-utsläpp även när den körs på rent fossilt bränsle. Kör man på genomsnittlig svensksåld diesel, med en väsentlig och ökande andel icke-fossilt bränsle, faller nivån ytterligare men ligger fortfarande över Toyotans när den senare körs på fossilt baserad vätgas. Kör man på det svenska diesel som för närvarande innehåller högst andel icke-fossilt bränsle och fortfarande tekniskt klassas som vanlig diesel (Preem Evolution Diesel+) passerar Volvon Toyotan. Och kör man på 100-procentig svensksåld HVO är man de facto, inte bara på papperet, nere på den supermiljöbilsnivå där Teslan helt oförtjänt befinner sig enligt det svenska regelverket. CO2-utsläppet för Volvon är då bara ca 25 g/km.
Vad gäller det sistnämnda drivmedelsalternativet bör dock kanske för säkerhets skull noteras att det än så länge är något man bara kan använda på egen risk. Volvo har nämligen ännu inte certifierat sina personbilsdieslar för körning på ren HVO, men man kan hoppas att så sker inom kort. PSA har redan certifierat sina personbilsdieslar från Euro 5 och framåt för körning på ren HVO och förhoppningsvis kommer andra att följa efter.
När det sedan gäller detta med lokala utsläpp andra än CO2 bör man förstås titta inte bara på de lokala utsläppen vid bilen utan också på de lokala utsläppen på andra platser (t.ex. kraftverket), där båda med tiden blir allt mindre lokala. Gör man det är det allt annat än självklart att batteribilen vinner i det hänseendet heller.