- sön 23 jul 2017, 10:33
#1186781
Så. Då har en månad gått och det har blivit en månad med ovanligt många mil för undertecknad. Några nya fina egenskaper har framträtt under denna tid - liksom några egenheter:
Pilot Assist
Vilken grej. Måste säga att jag inte förväntade mig att det skulle göra så stor skillnad, men på långresa är det verkligen skönt att kunna avlastas med det monotona småkorrigerandet (så länge bra vägmarkeringar finns). Jag upplever att jag har ännu större vaksamhet längs vägrenar etc. när jag har Pilot Assist aktiverad, det är som att assistansen frigör lite förarkapacitet. Självklart måste man alltid vara redo att hoppa in, men det är fascinerande att uppleva vilken skillnad lite teknik kan göra i praktiken. ACC funkar fint och tryggt även om den är väl försiktig ibland (vad vore alternativet?). Autobromsen har förspänts vid ett tillfälle då bilen tyckte att jag närmade mig en medtrafikant i för hög fart - inte nödvändigt den gången men kul att se att den är vaken. Det är såklart ännu en bra bit kvar till självkörande bilar, men det ökade säkerheten som Intellisafe-systemen bidrar till lär se till att många olyckor aldrig sker.
Förbrukningen
Den har hyfsat till sig och jag ligger numera på anständiga 0,9 i snitt (20 % Eco, 80 % komfort och en hel del farthållare). Om min inre Ove får sköta gasen så kan jag komma ner mot 0,75 på vissa resor. Men det är med perfekta förutsättningar och gles trafik.
Volvo On Call
Förra veckan spenderades på en medelhavsort utan bil. Men den gjorde sig påmind ändå, CC:n. Volvos vision om att dess kunder ska slippa lägga mer än X dagar per år på sitt ägande framstår avlägsen. Fem dagar efter att jag lämnade bilen och flög till en stenig ö långt bort ringer en vänlig kvinna från Volvo On Call. Mitt i lunchen vid en vacker strand och med en lika pigg som glad stämma ger hon beskedet att larmet har gått på min bil. Ett sms anlände också just innan hon ringde. Jag skickade alla grannar som fanns hemma för att se efter, men ingen kunde se vare sig någon åverkan på bilen eller några blinkande ljus. Ej heller hade någon siren ljudit. En fågellort prydde bakre sidorutan, men i övrigt inget. Konstigt, kan det vara någon som rekar? Stressen kom krypande och jag tänkte på de stölder som skett i trakten den senaste månaden. En bil, en MC, en båt… Det var varmt vid den vackra stranden, men inombords blev jag kall. Det hann lunchen också bli.
Dagen efter upprepades första akten i skådespelet. Ett sms anländer någon timme senare än föregående dag. Därefter, ännu ett samtal från glad kvinna från VOC - larmet har gått, ”kanske är det en katt?”, sa hon. Nej, den här gången jagade jag inte dit några vänner. Appen gick heller inte att använda då bilen sedan två dygn gått in i ”viloläge”.
Dagen efter flög jag hem. Stressad för att komma hem och se till bilen. Ankomst till Arlanda klockan 16.10, på med mobilen, missat samtal, larmet har gått. Igen. När jag kommer hem är allt som vanligt. Bilen är larmad. Bilen startar, inga felmeddelanden. Premium.
Vägskarven
Det är en komfortabel bil detta. Inte tu tal om saken. Men vissa vägskarvar har en förmåga att skaka hela tillvaron i bitar. Nu har jag i och för sig valt fin och lida pin framför snusförnuft (20”), men det är synd att det ska göra ont att köra centralbron norrgående i 55 km/h.
Utrymmet
Två vuxna, ett barn och en tax i hundbur åker utmärkt till fjällen. Men då blir det tajt med packningen, i alla fall om barnvagnen ska med. Med två knoddar behövs garanterat takbox.
Insekterna
Nej, kanske inte ett särskilt modellspecifikt problem, men ändå. Stor grill med en stor ömtålig kylare bakom – vad gör man med alla offer där inne? någon som vet? Man kan ju inte gärna ta högtrycken.
Ja, det är några utvalda intryck efter en månad som Volvoägare. Min första. Och jag ser fram mot fler.
Pilot Assist
Vilken grej. Måste säga att jag inte förväntade mig att det skulle göra så stor skillnad, men på långresa är det verkligen skönt att kunna avlastas med det monotona småkorrigerandet (så länge bra vägmarkeringar finns). Jag upplever att jag har ännu större vaksamhet längs vägrenar etc. när jag har Pilot Assist aktiverad, det är som att assistansen frigör lite förarkapacitet. Självklart måste man alltid vara redo att hoppa in, men det är fascinerande att uppleva vilken skillnad lite teknik kan göra i praktiken. ACC funkar fint och tryggt även om den är väl försiktig ibland (vad vore alternativet?). Autobromsen har förspänts vid ett tillfälle då bilen tyckte att jag närmade mig en medtrafikant i för hög fart - inte nödvändigt den gången men kul att se att den är vaken. Det är såklart ännu en bra bit kvar till självkörande bilar, men det ökade säkerheten som Intellisafe-systemen bidrar till lär se till att många olyckor aldrig sker.
Förbrukningen
Den har hyfsat till sig och jag ligger numera på anständiga 0,9 i snitt (20 % Eco, 80 % komfort och en hel del farthållare). Om min inre Ove får sköta gasen så kan jag komma ner mot 0,75 på vissa resor. Men det är med perfekta förutsättningar och gles trafik.
Volvo On Call
Förra veckan spenderades på en medelhavsort utan bil. Men den gjorde sig påmind ändå, CC:n. Volvos vision om att dess kunder ska slippa lägga mer än X dagar per år på sitt ägande framstår avlägsen. Fem dagar efter att jag lämnade bilen och flög till en stenig ö långt bort ringer en vänlig kvinna från Volvo On Call. Mitt i lunchen vid en vacker strand och med en lika pigg som glad stämma ger hon beskedet att larmet har gått på min bil. Ett sms anlände också just innan hon ringde. Jag skickade alla grannar som fanns hemma för att se efter, men ingen kunde se vare sig någon åverkan på bilen eller några blinkande ljus. Ej heller hade någon siren ljudit. En fågellort prydde bakre sidorutan, men i övrigt inget. Konstigt, kan det vara någon som rekar? Stressen kom krypande och jag tänkte på de stölder som skett i trakten den senaste månaden. En bil, en MC, en båt… Det var varmt vid den vackra stranden, men inombords blev jag kall. Det hann lunchen också bli.
Dagen efter upprepades första akten i skådespelet. Ett sms anländer någon timme senare än föregående dag. Därefter, ännu ett samtal från glad kvinna från VOC - larmet har gått, ”kanske är det en katt?”, sa hon. Nej, den här gången jagade jag inte dit några vänner. Appen gick heller inte att använda då bilen sedan två dygn gått in i ”viloläge”.
Dagen efter flög jag hem. Stressad för att komma hem och se till bilen. Ankomst till Arlanda klockan 16.10, på med mobilen, missat samtal, larmet har gått. Igen. När jag kommer hem är allt som vanligt. Bilen är larmad. Bilen startar, inga felmeddelanden. Premium.
Vägskarven
Det är en komfortabel bil detta. Inte tu tal om saken. Men vissa vägskarvar har en förmåga att skaka hela tillvaron i bitar. Nu har jag i och för sig valt fin och lida pin framför snusförnuft (20”), men det är synd att det ska göra ont att köra centralbron norrgående i 55 km/h.
Utrymmet
Två vuxna, ett barn och en tax i hundbur åker utmärkt till fjällen. Men då blir det tajt med packningen, i alla fall om barnvagnen ska med. Med två knoddar behövs garanterat takbox.
Insekterna
Nej, kanske inte ett särskilt modellspecifikt problem, men ändå. Stor grill med en stor ömtålig kylare bakom – vad gör man med alla offer där inne? någon som vet? Man kan ju inte gärna ta högtrycken.
Ja, det är några utvalda intryck efter en månad som Volvoägare. Min första. Och jag ser fram mot fler.
- By Dejan195
- By White