[Daddan]

Vetten: Nu när man läst på lite om oktantal och energiinnehåll.

Högre oktantal ger mindre risk för spikningar.
Lägre oktantal ger högre energiinnehåll.
Alltså har du tankat 95 oktan med mer energiinnehåll som du har höjt upp oktantalet på med tabletten. Du sparar bränsle då 95 oktan har högre energiinnehåll, eller? Du har ju trots allt bytt bränsle och detta innebär att ditt test inte är jämförbart mot innan...

[Funk]

Lägre oktantal ger högre energiinnehåll.

Det där får du gärna förklara hur du kommit fram till...

/Thomas

[C.W.]

Jag antar att Daddan menar att i 95 blandar man i högre andel Etanol (E85) som har högre energiinnehåll

[mugge]

Jag antar att Daddan menar att i 95 blandar man i högre andel Etanol (E85) som har högre energiinnehåll

Blev det inte ännu konstigare nu? Etanolens energiinnehåll per liter är ca 2/3 av bensinens. Nej, skillnaden mellan 95 och 98 borde vara högre kompression vid högre oktan och därmed högre verkningsgrad förutsatt att motor och körstil kan dra nytta av och tillämpa den högre kompressionen.

[vetten]

Nu fattar jag inte riktigt vad ni snackar om? Först är det så här att 95 och 98 oktan innehåller LIKA mycket Etanol oavsett om det är 95 eller 98 oktan att det sen skulle vara högre energiinnehåll i 95 oktan än i 98 oktan måste väl ändå vara en missuppfattning av dej Daddan det är väl snarare tvärt om, vad man gör hos bensintillverkaren är att man tillsätter oktan höjande medel i 95 oktanig bensin för att få 98 oktan, all bensin är från början 95 oktan i V-power har man dessutom tillsatt ytterligare komponenter, detta borde stämma om jag inte har missuppfattat helt. Förra sommaren testade jag också några tankningar att blanda 95 oktan och E85 blandningen 80/20 visade sej funka alldeles utmärkt men soppaförbrukningen steg med denna mix med c:a 20% men bilen gick som ett spjut och det speciellt i slutet av laddkurvan vilket jag tror kan bero på dels att E85 som ju är en alkohol har en större kylande effekt, det blir lite som vatteninsprutning för att öka mättnadsgraden i motorn, samt energiinnehållet. Det test jag gör nu gör jag ju med utgångspunkt från att ha kört på 95 oktan tanken innan pillret så vad jag gör är ju i princip samma sak som bensinbolagen gör när dom höjer 95 oktanig soppa till 98 oktan fast jag gör det med ett piller i tanken, vad dom använder för sorts oktanhöjare vet jag ej men det verkar ha ungefär samma effekt, att pillren sen ger en bränslesänkning/mil är ju ganska lika med om jag istället väljer att tanka 98oktan eller V-power som ju också gör att min bil drar mindre soppa. Att min egen test skulle vara speciellt vetenskaplig vill jag inte alls påskina utan jag gör de av ren nyfikenhet eftersom jag är nyfiken av naturen och hela tiden vill lägga ytterligare kunskap till min egen lilla inbyggda "databas" hehe

vetten

[vetten]

Slog upp detta om oktantal i NE

okta´ntal, storhet som anger en motorbensins förmåga att motstå självantändning, "knackning", när den tillsammans med luft komprimeras i en motor. Oktantal bestäms enligt internationellt standardiserade metoder i en särskild testmotor (oktantalsmotor) och anger i volymprocent andelen 2,2,4-trimetylpentan ("isooktan") i en blandning med normalheptan som i testmotorn har samma knackningsegenskaper som den testade bensinen. 96-oktanig bensin har t.ex. samma knackningsegenskaper som en blandning av 96 % isooktan och 4 % normalheptan. Ämnen som verkar oktantalshöjande är tetraetylbly, MTBE, metanol, etanol och bensen. Oktantalet kan också höjas genom katalytisk reformering av bensinen. Införandet av oktantal som kvalitetsmått byggde på arbeten på 1920-talet vid det amerikanska företaget Ethyl Gasoline Corporation, ledda av Thomas Midgley

och detta i WikipediA

Oktantal är ett mått på ett bränsles förmåga att motstå knackningar i en ottomotor. Ju högre oktantal desto mindre knackningsbenäget är bränslet.

För att man ska kunna utnyttja ett bränsles energiinnehåll maximalt så är det viktigt att bränslet inte orsakar knackningar. Om en ottomotor kan konstrueras för ett bränsle med högt oktantal så kommer motorns effekt att stiga samtidigt som dess energiförbrukning (bränsleförbrukning) sjunker.

Ogrenade alkaner har låga oktantal, dvs de orsakar lätt knackningar då de har veka sekundära C-H bindningar, medan grenade alkaner har kraftigare primära C-H bindningar och därmed högre oktantal. Skalan för oktantalet utgår från kolvätena n-heptan (ogrenat), som tilldelas oktantalet 0, och iso-oktan (grenat, 2,2,4-trimetylpentan), som tilldelas oktantalet 100. Denna skala föreslogs först av Graham Edgar 1927. N-heptan fanns på den tiden tillgängligt i ren form medans Edgar blev tvungen att tillverka iso-oktan syntetiskt. Anledningen till att dessa två kolväten valdes beror på att de har liknande kokpunkter. Man kan alltså variera volymförhållandet i blandningar av dessa två kolväten och således få olika oktantal medans kokpunkten förblir relativt konstant.

Det finns två laboratorietestmetoder för att mäta ett bränsles oktan tal. Dessa är Reseach Octane Number (RON) och MON (Motor Octane Number), och de utförs båda med Cooperative Fuels Researchs förgasarförsedd encylindrig provmotor med variabel kompression. De standarder som reglerar detta är ISO 5164:2005 (RON) samt ISO 5163:2005, vilka kan användas för att mäta oktantal mellan 40 och 120. Vid provning så blandar man ihop två referens bränslen (vol% iso-oktan i n-heptan), en med ett oktantal högre än förväntat och en med ett oktantal lägre. Man kör motorn på bränslet som ska testas och ställer in kompressionsförhållandet så att CFR motorns knackindikator visar ett värde på 50. Referensbränslena ska nu testköras, visar de 30-40 respektive 60-70 på knackindikatorn så har vi kommit fram till oktantalet. Har vi använt referensbränslen på 97 respektive 99 oktan så rör det sig alltså om ett provbränsle på 98 oktan.

RON ger värden som passar bäst vid låga motorvarvtal och mild knackning medans MON passar bäst med höga motorvarvtal, höga temperaturer och dellast. RON ger högre värden än MON och skillnaden mellan dessa två kallas känslighet. (RON + MON)/2 kallas antiknackindex eller Pump Octane Number, PON.

Det finns även en tredje mätmetod kallad Road OCtane Number, RdON. Med denna metod så utför man istället mätningar i provbilar och även i detta fall så används iso-oktan och n-heptan som referens. Normalt krävs 10-15 provbilar, helst av olika typ för att oktantalet ska kunna fastställas med tillräcklig säkerhet.

För handelsbensin i Sverige och Europa är det RON som anges på pumpen medans man i USA använder PON. I bränslets kravspecifikation finns dock krav på RON såväl som MON.

Oktantalet för bensin kan höjas med flera olika oktanhöjande tillsatser, t ex tetraetylbly (förbjudet sedan 1995).

Intressant läsning tycker jag

vetten

[Tomas88]

Är du kemi lärare? :)

[Nybbe_gefle]

Nu fattar jag inte riktigt vad ni snackar om? Först är det så här att 95 och 98 oktan innehåller LIKA mycket Etanol oavsett om det är 95 eller 98 oktan

vetten

Där har du helt fel! Det är endast i BF95 som det är 5% etanol!

//David

[Funk]

vetten skrev:
Nu fattar jag inte riktigt vad ni snackar om? Först är det så här att 95 och 98 oktan innehåller LIKA mycket Etanol oavsett om det är 95 eller 98 oktan

vetten


Där har du helt fel! Det är endast i BF95 som det är 5% etanol!

Om man tittar på produktbladen för de vanligaste bensinbolagen i Sverige så framgår det att 98 oktan (och V-power 99oktan) inte innehåller etanol utan endast 95 oktan prcis som David skrev...

/Thomas

[vetten]

Ok om det är så som ni säger att 98oktan/V-pover inte innehåller etanol så är ju det också en orsak till att bilen drar mer soppa med 95oktan

vetten