[apersson850]

Nä, de blir inte kallare än omgivningstemperaturen. Det blir inget annat heller, bara för att det blåser.
Men om ett lager har en arbetstemperatur på exempelvis 50°C när det är +25°C ute så kanske det bara är 30°C om det är -20°C ute. Om fartvinden kommer åt att kyla det, alltså.

[valln]

Jag har säkert 500-1000 mil körning i -30-40 grader.
Det går en brytpunkt runt -27 grader där bilen börjar knorra litegrann. En bra grej är att sänka farten då och köra kanske max 90 km/h.

När man kör och det blir kallare och kallare brukar kylan ta ett riktigt grepp om bilen när man saktar ner för en rondell eller liknande. Finns det någon teori kring detta?

[Fisch]

Självklart kan inte en yta blir kallare än omkringliggande luft bara för att den har en viss hastighet på ytan genom luften (däremot kan en yta bli varmare vid mycket höga hastigheter pga luftmotståndet, tex Apollo 13). Om nu så var fallet så skulle alla världens energiproblem vara lösta genom att bringa vilken rörelse som helt genom en rum med valfri manick.

Däremot känns det kallare om luften rör sig, jämför bordsfläkten hemma på sommaren eller hur ansiktet känns efter att du kört störtlopp nedför väggen i Sälen i minusgrader. Detta är ett fysikaliskt upplevelsemått, så för att göra sig rättvis ska vi egentligen fråga bilen hur kallt det känns.

[andersuw]

Självklart kan inte en yta blir kallare än omkringliggande luft bara för att den har en viss hastighet på ytan genom luften (däremot kan en yta bli varmare vid mycket höga hastigheter pga luftmotståndet, tex Apollo 13). Om nu så var fallet så skulle alla världens energiproblem vara lösta genom att bringa vilken rörelse som helt genom en rum med valfri manick.

Däremot känns det kallare om luften rör sig, jämför bordsfläkten hemma på sommaren eller hur ansiktet känns efter att du kört störtlopp nedför väggen i Sälen i minusgrader. Detta är ett fysikaliskt upplevelsemått, så för att göra sig rättvis ska vi egentligen fråga bilen hur kallt det känns.

Det har egentligen inte med upplevelsen att göra så man behöver inte fråga bilen hur det känns. För vad som helst som är varmare än lufttemperaturen blir avkylningseffekten större om luften runtomkring rör sig än om den inte gör det. Om föremålet ifråga redan har samma temperatur som den omgivande luften spelar rörelsen inte längre någon roll.

Och ja, tillräckligt stort luftmotstånd kan öka snarare än minska värmen. Men jag tror knappast det är aktuellt för de biltillämpningar vi diskuterar här.

[Fisch]

Jag förutsatte, lite förenklat, att bilen hade samma temperatur som luften då det handlade om en 30-mila tripp.

[Mumsmums]

Ja, ett valfritt material under huven kommer att vara kallare i 110 km/h än vid stillastående pga att vinden leder bort värmen. Det är den fysik som man använder sig av i en kylare, ventilerade bromsskivor etc. Materialet blir dock inte kallare an den absoluta temperaturen, alltså om det är -20 grader blir inte materialet -30 grader i vind, men det räcker nog för att det ska upplevas som att komponenterna i bilen går trögare än vanligt.

Den som tvivlar på vindens kylande effekt kan passa på nu när det är -25 grader kallt att genomföra ett litet experiment. Sätt dig i bilen och öppna fönstret, sträck ut valfri kroppsdel och ta tid hur länge du klarar av att ha den i kylan innan det blir smärtsamt kallt. Gör sedan samma sak i 110 km/h. Rapportera gärna resultatet här.

Det är det "vi" menar att fartvinden gör med mekaniken i bilen...

[EjS]

Man kan också använda effektbetraktning:

Om motorn ger x kW i värma som ska transporteras bort så gäller lite förenklad att temperaturskillnad multiplicerad med en variabel som beror på kylmediet (luft, vatten osv). Om kylmediet inte har stort flöde värmas mediet upp och kyleffekten blir mindre.

I vanliga fall betyder det att allt under motorhuven blir värmare för att få större temperaturskillnad så kyleffekten blir den samma.

Om vi pratar om kall luft och högt flöde är kyleffekten enorm - och medmindre kyleffekten sänks (tex. att värmeväxlaren stänger, vattnet slutar cirkulera etc.) så måste motortemperaturen gå ner för att kyleffekten ska bli samma.

I ovanstående antar vi att det finnas een värmeövergång. I praktiken finnas fler (og därmed fler temperaturnivå) internt i motorn - så nära cylinderne och förbränningen är temperaturen näst intill samma oavsett temp ute om man bortser från extremfall.

Matematisk beskrivs värmeövergång med en simpel 1. ordens differentialekvavation där värmeövergången i effekt är en eksponentialfunktion beroende av temperaturskillnaden. Eksponenten i funktionen bestäms av kylmediet och hur effektiv kylaren är.

[Tmedbössa]

Vad jag menade med reell kyla är att om man kör x km/h i -30 så är det lika värmeavledande som att stå stilla i -y temperatur!

[loben]

Blir det varmt inne i bilen?
Kör du värmaren i auto-läget?

Ja vi hade det varmt och behagligt, autoläge hela vägen! Ej AC.

Hej
Möjligen missuppfattar du denna fråga. Jag tror att han menar om du har dieselvärmaren i autoläge via menysystemet. Möjligen tror du att han menar om du haft klimatsystemet i autoläge. Kan vara helt feltolkat av mig och jag vill inte spela besserwisser.
Det faktum att kupén hölls varm bör tyda på att dieselvärmaren gick. /LOB