Fick imorse en snabb tid till tandläkaren då grabben i helgen trillat och slagit i framtänderna. Parkerar utmed en gata som har "snedparkering" i kanten dvs såhär:
Ganska mycket trafik på den gatan, så när jag väl satt grabben i sin stol igen och ska börja backa ut så är jag beredd på att behöva stå och vänta mycket och länge på en lucka stor nog för mig att hinna backa ut och köra iväg.
Ett tiotal meter längre fram är ett rödljus som blir rött när jag står och fipplar med grabbens bälte och redan då har någon i bilkön som uppstår redan lagt märke till mig och ser att jag förmodligen kommer vilja åka inom kort, så denne lämnar en lucka, det blir grönt men denne står kvar med bra avstånd och låter mig i lugn och ro backa ut och köra iväg.
Sådant gör mig glad, personen visade omtanke och planerade tidigt att låta mig komma loss på en gång.