[Rådlös]

Som jag har skrivit tidigare, färgen har ingen som helst betydelse eller vägledning om vilken glykoltyp det är. Men man kan ju se det så här: etylenglykol är den klart vanligaste. Den är också billigast. Propylenglykol är ovanlig. Jag har aldrig stött på den i någon bil eller båt. (Jag har i och för sig inte sett allt) Därför är det högst troligt att du har etylenglykol.
Frågar du på en bilverkstad vad dom häller i så blir säkert svaret etylenglykol. Jag kan tänka mig att den som vill ha just propylenglykol får begära det. Man kan ju för att få bättre statistik fråga på en större bensinstation vilken sort dom säljer mest av.

Nu kommer vi in på det här lite speciella området: Man kan ta reda på vilken typ av glykol man har. Men det kräver lite utrustning.
Man behöver en Bunsenbrännare. Det är en sådan gaslåga som man hade på kemi- och fysiklektionerna i skolan. Vitsen med den är att lågan går att reglera. Så behöver man ett laboratorieglas, ett mätglas (som tål gaslågan) och en kemitermometer som kan visa kanske 200 grader.
Det är så här att dom båda glykolsorterna har olika densitet och olika kokpunkter. Exakta uppgifter minns jag inte nu, men det går att Googla fram.
Först måste man ta någon deciliter eller två av kylarvätskan från bilen. Sedan gäller det att koka bort vattnet. Det sker ju som vi vet vid 100 grader. Och för det krävs Bunsenbrännaren. Man skall alltså hålla temperaturen på 100 grader eller strax däröver så att endast vattnet kokar bort. Det är ju också viktigt att man kollar på termometern så att värmen inte sticker iväg.
När vattnet har kokat bort kan man höja värmen lite. Om jag kommer ihåg rätt nu så kokar etylenglykol vid 155 grader. Propylenglykol kokar vid 170 grader, enligt samma minne. Men det får man naturligtvis kontrollera först. Man drar på värmen till runt 155 grader och ser om något börjar koka. Då vet man att man har etylenglykol.
Kokar det inte så har man propylenglykol. För säkerhets skull kan man dra på värmen uppåt 170 grader för att få bekräftat att det är propylenglykol.
Densitet kan man naturligtvis mäta, men jag inbillar mig att det är svårare för då måste man ju ha en mätare som är kalibrerad för respektive vätska. Eller så måste man ha tabeller att slå i och räkna om.
Lite komplicerat, men det går alltså att ta reda på vilken sorts glykol man har.

Timebandit, du undrade om det tog lång tid innan resultatet av blandningen visade sig. Jag vet inte, men tänker mig att det kommer ganska omgående. Det kan ju också vara ett experiment att reda ut för någon kemiintresserad. Men annars kan man ju luta sig mot detta att man bör byta kylarvätska efter två år och då blir det den sorten man har hällt i. Glöm inte att skriva upp det.

[Kimmen90]

Lånar tråden, skulle vilja veta från folk som lämnat in sin bil för att få detta gjort vad de betalt för spolning och påfyllning.

[timebandit]

Mycket intressant läsning där Rådlös.
Men nog inte många som har lite härliga prylar att testa men kul info ändå!

Igår lyckades jag hitta denna sidan: http://www.exx.se/techinfo/glykol/index.html

Ganska bra läsning där också. Finns det ingen anteckning någonstans vad som är i systemet just nu så kan det vara dumt att chansa. Enligt listan finns det rätt mycket olika. Man skall dock aldrig tro på allt man läser men jag blir bara mer osäker när jag läser den sidan. Osäker att jag faktiskt inte har en aning vad som ens är i bilen. Finns inte dokumenterat att det någonsin är bytt under dessa 7 åren. Någon kan ju faktiskt ha bytt till vad som helst även om jag inte tror att så är fallet.
Så frågan blir snarare: Vågar man chansa? Om systemet skulle kläggas igen eller något annat händer så kan det bli ganska dyrt misstänker jag?
Jag tar det säkra före det osäkra och byter och spolar igenom 50 liter vatten typ. Sedan gör en notering på vad som är i så slipper jag och nästa ägare att tänka på detta igen :)

[VolvoV5018F]

Skulle någon kunna skriva en liten guide hur man spolar systemet på en V50 1.8F? Nu när vi ändå har så mycket info här som pekar på att man borde spola systemet om man är osäker, och sedan anteckna vad man häller i...

[Rådlös]

Spolar igenom gör man bara om behovet finns. Gamla bilar med gjutjärnsmotorblock kunde rosta invändigt. Det fanns gott om järngods så dom tålde lite grand av det. Men vattnet blev ju rostslammigt och lite trögt i värsta fall. Då kunde man först hälla i några matskedar kaustiksoda, köra motorn genomvarm och sedan hälla ut vattnet och skölja ordentligt. I detta läget finns flera varianter var man skall öppna kranar eller slangar. Det får man göra som man tycker är praktiskt. Det viktiga är att man rikligt sköljer igenom allt. Glöm inte att öppna kupévärmespjället. Det måste "tvätta" och skölja igenom där också. Termostaten skall man också ta ur, för den öppnar ju inte förrän uppåt 90 grader, och så varmt sköljvatten har vi inte i våra kranar.
När man har sköljt klart och lite till skall man direkt hälla i blandad kylarvätska, glykol och vatten. Starta motorn och kontrollera så det inte är några läckor. Åtgärda i sådana fall. Vänta inte med att hälla på glykolen för järnet börjar rosta på nolltid. Och då är ju allt arbete förgäves. Det är rostskyddsmedel i glykolen.
I dag kan man med fördel ta en eller två diskmaskintabletter. Det är bl.a kaustiksoda i dom.

Detta gällde som sagt gjutjärnsmotorer. Dagens motorer är av aluminium eller någon legering där av. Om sådana lättmetaller börjar korrodera (det heter inte rosta när det gäller andra metaller) så är det mycket allvarligt. Därför ser jag inget skäl i att spola igenom en modern bil. Korroderar en alumotor så är det verkstaden direkt. Och jag skulle inte hälla kaustiksoda eller diskmedel i en alumotor. Jag förstår att jag har "skrämt upp" en del när jag har beskrivit att det finns två typer av glykol och dom skall inte blandas. Men chansen att någon skulle råka ha propylenglykol i sin motor är väldigt liten. Det är nästan så att det skulle vara ett försäljningsargument om någon miljöintresserad bilägare har valt att hälla i propylenglykol. Då borde vederbörande ha framhållit det som ett extra plus vid ett köpslående. Om en bil är regelbundet servad på verkstad, så finns ju stämplarna i boken. Fråga i första hand dom aktuella verkstäderna vilken sort dom har hällt i. Får man inget klart svar på det så testa med att hälla i någon deciliter ren etylenglykol i ett "prov" på någon deciliter kylarvätska som man har sugit upp ur kylaren. Händer inget i det provet så har man etylenglykol. Om det visar att det är fel typ av glykol så blir vätskan brun och ser ut som rostvatten, ungefär. T.ex som starkt kaffe med lite mjölk i. Men då vet man att det är inte den typen av glykol som man hällde i provet. Och det är som vi har sagt flera gånger, etylenglykol är den övervägande vanligaste glykolen. Misslyckas provet av någon anledning eller att man ändå känner sig tvehågsen, så är ju experimentet med Bunsenbrännaren klart utslagsgivande. Nu är det kanske svårt att genomföra för en vanlig medelbilsvensson, men ni kanske har i eran omgivning ungdomar som går dom övre årskurserna i skolan eller på gymnasienivå och har kemi eller fysik på schemat. Tala med kemi- eller fysikläraren och be om att låta ungdomarna göra experimentet. Jag bjuder på instruktionen i mitt tidigare inlägg. (Jag har för övrigt själv fått den av en kemilärare). Sådant uppmuntrar lärarna och kan ge något extra poäng när det skall sättas betyg.

[SvenB]

Om du ändå tänker byta kylvätska senare och det fattas lite, fyll upp över minstrecket med vatten.

[Rådlös]

Jo, SvenB, så kan man säkert göra. Framförallt nu när vi går mot den varmare årstiden och frysrisken minskar. Men den dagen kommer ju i höst när man börjar grubbla över detta med kylarvätska igen så att man står rustad inför vintern. Då kan det ju vara bra om man har utnyttjat sommartiden med att reda ut vilken glykoltyp man har.
Och som jag sa tidigare, rostskyddet i glykolen anses hålla i två år. Men många bilägare förtränger detta och byter inte kylarvätska efter dom två åren utan kör vidare med en betydligt äldre vätska.
Om vi är lite flexibla kan vi ju tolka detta som att rostskyddet hänger nog med ett halvår till, så kompletterar vi med rent vatten nu och byter i höst i stället. Under tiden har vi tagit reda på om vi har den vanliga billiga etylenglykolen eller den ovanligare och dyrare propylenglykolen.

Och på tal om rent vatten. Det finns dom som förordar destillerat vatten i kylsystemet. (Det minskar korrosionsrisken). Destillerat vatten är inte gratis om man skall köpa det på flaska. Däremot kan det vara ganska mycket gratis i vissa fall. Vi har i våran tvättstuga en luftavfuktare för att torka tvätt. Den producerar ett renat vatten, ett par liter om dagen. Kanske lite överdrift att kalla det destillerat, men lite åt det hållet. Även luftkonditioneringsanläggningar och luftvärmepumpar ger ju samma typ av vatten som restprodukt. Det borde vara utmärkt som kylarvatten ihop med glykol. Samla upp det vattnet i rena dunkar för framtida behov. Så har man tillgång till sådant renat vatten och vill hålla sitt bilkylsystem i toppform. Ta vara på det renade vattnet från klimatanläggningar och använd det i bilen.

[SvenB]

Jag har en luft/vatten värmepump. Det avger hyfsade mängder spillvatten när det avfrostar vid fuktig väderlek.

[Rådlös]

Ja, då har du tillgång till ett bra kylarvatten. Det kanske är en affärsidé? 8) 8) 8)

[VolvoV5018F]

Jag hällde i en skvätt av min färdigblandade kylarvätska från jula igår morse, av märket STARTA, och nu ska jag gå ut och kolla om den fortfarande ser blå ut, då lär det väl inte vara någon fara?

Jag har ju kört bilen i två dagar, och den rullar fortfarande iaf...