- sön 30 maj 2010, 04:02
#413634
Lite sent kanske, men vill man exprimentera med gasol på en gammal AC-anläggning där det inte gör så mycket om det inte skulle fungera så kan man prova 50% propan 95 (läs husvagnsgasol eller det som är i de blå mindre propanflaskorna som 2000, 2006 och 2012) ) och 50% jetboil jetpower (bränsle för campingkök), det sista har 20% propan och 80% isobutan (är nog inte riktigt sant men andelen n-butan som man inte vill ha pga den höga koktemperaturen (-0.5 grader) är mycket lägre i denna tub än alternativen när det gäller campingasol).
Gasolblandningar som propan/butan har alltid en 'glide' och om man tittar på detta diagram där en gasblandning har 2 punkter, ena punkten där vätskan börja bubbla (bubble) och den andra punkten när den sista resten av vätskan kokar bort i en evaporator (dew) vid samma tryck och för en propan/isobutan-blandning 50/50 viktprocent så handlar det om ca 8 grader i glide - dvs det skiljer sig 8 grader från precis vid insläppet till sista resten av köldmediet kokar bort i slutet av evaporatorn.
om den här 'glide' har någon praktiskt betydelse eller inte i jämförelse med R134a beror på utformningen av evaporatorn och hur dess rör är dragna (i slinga eller i parallella tuber till utloppet).
Det här med 'glide' är inget unikt för AC - dom flesta rullbara AC med slang som man har i hem och kontor för lite extra kyla har ofta R407C som köldmedie och har nästan samma stora glide (ca 6 grader) som ovanstående isobutan/propan-blandning.
ett intressant alternativ som jag skulle vilja prova ,- om man kan få tag på gasen i ren form ifråga är DME - dimetyleter
Den gör precis som HC gaser, ger lägre mottryck vid 60 grader än motsvarandd R134a och R1234yf och följdaktligen går kompressorn lättare (ger högre COP) än med R134a vid samma kondensortemp
se diagram
man ser att både R134a och den nya R1234yf är ganska dålig val om man jagar höga COP-värden med tanke på tryckökningen vid hetta och därmed gör att pumpen går tyngre och drar mer energi än med andra HC-köldmedier för samma mängd värmetransport - det fanns orsak till gnölet när R12 försvann och man fick gå över till R134a innan HC med R600a och R290 slog igenom på vitvarorna i Europa (den övergången skulle aldrig hända självmant i USA då man får 40 års fängelse om man ens försöker komma med den 'dumma' iden att köra HC i vitvaror i USA - så väl har freonföretagen skrämt och pinkat in reviret där...) och gjorde dom effektivare än någon lösning med fluorerade kolväten... samma sak med isoleringen på vitvarorna som med hexapentan som blåsmedel är bättre isolerande redan efter 6 månader än isolerskum blåsta med R12 och andra tyngre freoner)
förångningsvärmen för DME är ca 17% mer än R134a och hela 55% mer än R1234yf per liter flytande köldmedie vilket gör att det kräver mindre vätskeflöde för en given kylkapacitet - och i slutändan medger smalare rör och mindre laddning än med R1234yf om man gör AC för just DME som köldmedie
DME är tillräckligt lik R134a att den troligen kan ersätta R134a rakt av i en befintlig bil-AC och enda större skillnaden är i stort sett att gasen kan brinna. DME har också används som köldmedel innan 1940-talet men försvann skyndsamt som acceptabel alternativ när jänkarna började komma med sina klorerade och fluorerade gaser. DME är också den enda stabila etern som inte med tiden bildar farliga peroxider och kan explodera.
Vissa kylsprayer/tryckluft på burk från CRC har mindre mängd DME uppblandat med R134a i sig - andra har R134a med mer eller mindre mängd R152 tillsammans (R152 som också är brännbar med giftiga och frätande bränngaser som resultat - vätefluorid från dess avgaser kembränner huden ganska bra och det har hänt olyckor med just tryckluft på burk basera med R152 som antändes med hudskador (ja, se rökare...)orsakad av kemisk bränning från förbränningsgaserna (väteflourid) och inte av värmen från flamman i sig - och som också var föreslagen som ersättare för R134a men GWP-faktorn var för stor för att EU skulle godkänna den)
Det köldmedieindustrin nu försöker ersätta R134a i framtidens bilar (då det går knackigt med COP-värden när man använder koldioxid som köldmedie i superkritisk system) är en patenterad soppa som kallas R1234yf och den - hör och häpna - brinner och ger giftiga avgaser - det sistnämda skriver man med så små bokstäver det går och allt som oftast glömmer att nämna alls...
som de flesta kanske vet så är det i flesta fall inte brännskador man skadas och dör av vid en brandolycka - utan det man andas in - brännprodukter från gasol är harmlösa i jämförelse med vad som kommer med delvis av hetta sönderdelad R134a och dess föreslagna eldfängda efterföljare som R152a och R1234yf...
Kylmedelsindustrin har under många år skrämt upp/köpt politiker i USA och fått HC-baserade köldmedel förbjudna i fordon i USA i flertal stater under 90-talet när R12 fasades ut så såldes det 'green' R12 av mindre företag som inte var något annat än 50/50 viktprocent propan/isobutanblandning och blev så populärt att det hotade dupont/honywells lönsamhet att de beställde förbud mot detta hos politikerna med hänsvisning att det var väldigt brandfarligt och kunde orsaka väldigt svåra olyckor (skrämsel mao) - trots att det inte har hänt en enda påvisbar sådan olycka orsakad av gasolfylld AC trots flera miljoner bilar som vid den tidpunkten hade HC-fyllda AC - (däremot väldigt många olyckor orsakad av bensintanken och läckande bensinledningar...) och nu har man hamnat i det läget att köldmedelsbolagen nu måste förklara för politikerna att det här med brandrisken kanske var lite överdrivet och vill lätta på det en bit, helst då bara för R1234yf förstås efter som det är något mindre brandvillig än gasolblandningarna (och talar heller inte om att avgaserna från brinnade R1234yf är jättegiftiga med fluorfogsen och fluorväte - liksom R134a som spolat på heta ytor som grenrör eller dragit genom en cigarettglöd i kupén )...
hela kylmediebranchen är skitsmutsig... det handlar bara om pengar och kontroll över gaserna och är livrädda att köldmedieanvändarna skall övergå till propan/butan och liknande HC då dessa inte är patenterbara! - dom har ju redan tappat vitvaruindustrin i stort sett hela världen utom USA då man i Europa och även Kina använder R600a (isobutan) och R290 (propan) i alla sina vitvaror (kravet på energisnålhet har gjort att att HCF som R134a inte platsar där, och när man så småningom går över till propylen istället för den nu väldigt använda och GWP-belastande R410a (har ca 1.5 ggr högre GWP än R134a) så är det också av energieffektivitet som skäl - dock är det lite lagstiftning som måste justeras för lite större mängder HC-baserade köldmedel i bostäder och hus - och är redan på gång i Europa.
Gasolblandningar som propan/butan har alltid en 'glide' och om man tittar på detta diagram där en gasblandning har 2 punkter, ena punkten där vätskan börja bubbla (bubble) och den andra punkten när den sista resten av vätskan kokar bort i en evaporator (dew) vid samma tryck och för en propan/isobutan-blandning 50/50 viktprocent så handlar det om ca 8 grader i glide - dvs det skiljer sig 8 grader från precis vid insläppet till sista resten av köldmediet kokar bort i slutet av evaporatorn.
om den här 'glide' har någon praktiskt betydelse eller inte i jämförelse med R134a beror på utformningen av evaporatorn och hur dess rör är dragna (i slinga eller i parallella tuber till utloppet).
Det här med 'glide' är inget unikt för AC - dom flesta rullbara AC med slang som man har i hem och kontor för lite extra kyla har ofta R407C som köldmedie och har nästan samma stora glide (ca 6 grader) som ovanstående isobutan/propan-blandning.
ett intressant alternativ som jag skulle vilja prova ,- om man kan få tag på gasen i ren form ifråga är DME - dimetyleter
Den gör precis som HC gaser, ger lägre mottryck vid 60 grader än motsvarandd R134a och R1234yf och följdaktligen går kompressorn lättare (ger högre COP) än med R134a vid samma kondensortemp
se diagram
man ser att både R134a och den nya R1234yf är ganska dålig val om man jagar höga COP-värden med tanke på tryckökningen vid hetta och därmed gör att pumpen går tyngre och drar mer energi än med andra HC-köldmedier för samma mängd värmetransport - det fanns orsak till gnölet när R12 försvann och man fick gå över till R134a innan HC med R600a och R290 slog igenom på vitvarorna i Europa (den övergången skulle aldrig hända självmant i USA då man får 40 års fängelse om man ens försöker komma med den 'dumma' iden att köra HC i vitvaror i USA - så väl har freonföretagen skrämt och pinkat in reviret där...) och gjorde dom effektivare än någon lösning med fluorerade kolväten... samma sak med isoleringen på vitvarorna som med hexapentan som blåsmedel är bättre isolerande redan efter 6 månader än isolerskum blåsta med R12 och andra tyngre freoner)
förångningsvärmen för DME är ca 17% mer än R134a och hela 55% mer än R1234yf per liter flytande köldmedie vilket gör att det kräver mindre vätskeflöde för en given kylkapacitet - och i slutändan medger smalare rör och mindre laddning än med R1234yf om man gör AC för just DME som köldmedie
Kod: Markera allt
(ytspänning och viskositet är nog bara intressant för dom som håller på med kapillärrör som strypning)
propan/isobutan
R134a DME R1234yf R12 50/50% 60/40% R152a
---------------------------------------------------------------------------------------------
tryck @ 0 grader C 2.92 2.6663 3.158 3.081 3.26/2.5 3.58/2.79 2.64
bar absoluttryck
tryck @ 60 grader C 16.82 14.78 16.42 15.22 15.03/13.12 16.3/14.36 15.0
bar absoluttryck
förångningsvärme
kJ/kg @ 0 grader C 198.6 430.89 164.38 152.8 373/368,6 374/370.9 307.1
förångningsvärme
kJ/liter @ 0 grader C 257 301 193.4 213 207/208.9 205.5/208.3 294.4
vätske viskositet
µPa * s @ 0 grader C 266.5 156.3 okänd 245 154,4/172.2 147,72/165.1 219.7
ytspänning N/m 0.01156 0.01439 okänd 0.0117 0.0122/0.0126 0.0118/0.0125 0.0132
@ 0 grader C
DME är tillräckligt lik R134a att den troligen kan ersätta R134a rakt av i en befintlig bil-AC och enda större skillnaden är i stort sett att gasen kan brinna. DME har också används som köldmedel innan 1940-talet men försvann skyndsamt som acceptabel alternativ när jänkarna började komma med sina klorerade och fluorerade gaser. DME är också den enda stabila etern som inte med tiden bildar farliga peroxider och kan explodera.
Vissa kylsprayer/tryckluft på burk från CRC har mindre mängd DME uppblandat med R134a i sig - andra har R134a med mer eller mindre mängd R152 tillsammans (R152 som också är brännbar med giftiga och frätande bränngaser som resultat - vätefluorid från dess avgaser kembränner huden ganska bra och det har hänt olyckor med just tryckluft på burk basera med R152 som antändes med hudskador (ja, se rökare...)orsakad av kemisk bränning från förbränningsgaserna (väteflourid) och inte av värmen från flamman i sig - och som också var föreslagen som ersättare för R134a men GWP-faktorn var för stor för att EU skulle godkänna den)
Det köldmedieindustrin nu försöker ersätta R134a i framtidens bilar (då det går knackigt med COP-värden när man använder koldioxid som köldmedie i superkritisk system) är en patenterad soppa som kallas R1234yf och den - hör och häpna - brinner och ger giftiga avgaser - det sistnämda skriver man med så små bokstäver det går och allt som oftast glömmer att nämna alls...
som de flesta kanske vet så är det i flesta fall inte brännskador man skadas och dör av vid en brandolycka - utan det man andas in - brännprodukter från gasol är harmlösa i jämförelse med vad som kommer med delvis av hetta sönderdelad R134a och dess föreslagna eldfängda efterföljare som R152a och R1234yf...
Kylmedelsindustrin har under många år skrämt upp/köpt politiker i USA och fått HC-baserade köldmedel förbjudna i fordon i USA i flertal stater under 90-talet när R12 fasades ut så såldes det 'green' R12 av mindre företag som inte var något annat än 50/50 viktprocent propan/isobutanblandning och blev så populärt att det hotade dupont/honywells lönsamhet att de beställde förbud mot detta hos politikerna med hänsvisning att det var väldigt brandfarligt och kunde orsaka väldigt svåra olyckor (skrämsel mao) - trots att det inte har hänt en enda påvisbar sådan olycka orsakad av gasolfylld AC trots flera miljoner bilar som vid den tidpunkten hade HC-fyllda AC - (däremot väldigt många olyckor orsakad av bensintanken och läckande bensinledningar...) och nu har man hamnat i det läget att köldmedelsbolagen nu måste förklara för politikerna att det här med brandrisken kanske var lite överdrivet och vill lätta på det en bit, helst då bara för R1234yf förstås efter som det är något mindre brandvillig än gasolblandningarna (och talar heller inte om att avgaserna från brinnade R1234yf är jättegiftiga med fluorfogsen och fluorväte - liksom R134a som spolat på heta ytor som grenrör eller dragit genom en cigarettglöd i kupén )...
hela kylmediebranchen är skitsmutsig... det handlar bara om pengar och kontroll över gaserna och är livrädda att köldmedieanvändarna skall övergå till propan/butan och liknande HC då dessa inte är patenterbara! - dom har ju redan tappat vitvaruindustrin i stort sett hela världen utom USA då man i Europa och även Kina använder R600a (isobutan) och R290 (propan) i alla sina vitvaror (kravet på energisnålhet har gjort att att HCF som R134a inte platsar där, och när man så småningom går över till propylen istället för den nu väldigt använda och GWP-belastande R410a (har ca 1.5 ggr högre GWP än R134a) så är det också av energieffektivitet som skäl - dock är det lite lagstiftning som måste justeras för lite större mängder HC-baserade köldmedel i bostäder och hus - och är redan på gång i Europa.
Senast redigerad av 1 xxargs, redigerad totalt 0 gånger.
- By Okalettos
- By kebabpizza
- By Marlboroman