[Chroomer]

Hej! Första tråden på forumet.
Har tagit och skaffat mig en Volvo Amazon 1964, den höll från Happaranda till Umeå UA, och nu ska jag bege mig från Umeå till Sundsvall i övermorgon. (30 mil-ish).

Hursomhelst!
Jag har ett suspekt rassel, enl verkstadshandböcker verkar det som att lager i generatorn, eller någon annan antagligen viktig del är sopslut. Remmen verkar ok spänd även om spännaren är dragen i botten.
Mätte generatorn, den laddade 13.4 ungefär med motor igång utan belastning. helljus och fläkt började AMP-lampan glöda och den visade 13v i laddning. (Mätt på batteri polerna).
Fråga ett: Tror ni den håller 30mil / 4-5 timmar?

Sedan undrar jag hur i hela helvete man kollar kylarvätske nivån? Det är pinsamt men jag lyckas verkligen inte hitta någonting som ser ens avlägset ut som kärlet med min-max markeringar i "Amazon handboken". Enda stället jag verkar hitta att fylla på i är direkt i kylaren rakt framför fläkten.
Vet någon vad man brukar använda för typ av glykol?
Vad brukar man köra för olja i B18? 10-40 mineral eller?
Vore extremt tacksam för svar!

[Rådlös]

Skillnaden på kylare är om du har "vanligt" eller "slutet kylsystem". Högst troligt har du ett vanligt system, det vill säga att du häller vätska direkt i kylaren. Om du skulle haft ett slutet system, som är det lite modernare, så har du alltid en behållare bredvid kylaren. Jag vågar inte säga när det kom på Amazon, men rent generellt kom det på dom flesta bilar runt mitten på 60-talet.
Glykol har vi skrivit mycket om här. Det finns två sorters glykol, Etylenglykol och Propylenglykol. Etylenglykol är förhållandevis billigast, men giftigast. Det är den övervägande vanligaste glykolen. Propylenglykol anses mer miljövänlig, men är ingen hälsodryck. Den är dyrare och tämligen ovanlig.
Glykol är färgad så att ingen skall tro att det är vatten. Ren glykol är färglös. Nu tänker man sig att dom här två har olika färg så att man kan skilja dom åt. Men så väl är det inte. Båda två kan ha vilken färg som helst. T.o.m samma färg! Så det finns ingen gällande färgkod för glykolsorter. Dessutom är alla Etylenglykoler blandbara med varandra. Färgen har ingen inverkan på detta. Samma sak med Propylenglykol, men nu kommer det viktiga, dom två är inte så bra att blanda med varandra. Dom fungerar visserligen som frysskydd, men man kan inte med några instrument mäta lägsta tillåtna frysskyddstemperatur. Och än värre, det blir en brun sörja av blandningen och ryktesvis har det sagts att det kan uppstå slamklumpar som kan sätta igen kylkanaler.
Nu har du med en kvalificerad gissning Etylenglykol eftersom den är både vanligast och billigast. Så håll dig till den i fortsättningen. Men bry dig inte om vilken färg det är. Läs i stället på flaskan/dunken att det innehåller Etylenglykol. Det är det som gäller.
All glykol innehåller ett korrosionsskydd, rostskydd. Det fungerar bara i två år sedan är det förbrukat. Därför skall man byta kylarvätska vart annat år. Glykolen i sig själv åldras inte. Och du blandar 50/50 vatten och glykol. Det finns dom som förordar destillerat vatten eller avjoniserat vatten. Sådan kan vara dyrt. Om du har en luftvärmepump eller en luftavfuktare (jag har det i tvättstugan) så producerar den ett par liter avjoniserat vatten om dygnet. Fånga upp det i ett par rena dunkar om du vill ha sådant vatten. Dom flesta av Sveriges bilister använder dock kommunalt kranvatten och det fungerar också.

Oljan är en lite svårare fråga att besvara. När motorn "uppfanns" och tillverkades fanns det ju bara mineralolja. I dag finns det också syntetolja. Den är också framställd ur mineralolja, men man har manipulerat den lite så att alla dom ingående molekylerna är lika stora. I mineralolja är dom olika molekylerna olika stora. Både stora och små huller om buller. Man kan väl säga så här att om motorn är någorlunda nyrenoverad och välskött så kan man fundera på om man skall ha åtminstone en delsyntetolja. Alltså ett mellanting och kanske lite lägre literpris. Om motorn däremot har fått kämpa troget i många år och kommer att renoveras inom en framtid, så fortsätt köra på det som är i nu. Mineral? Sedan när du har renoverat kan du byta om du vill.

När det gäller din generator så kan du lossa tillfälligt på remmen. Snurra remhjulet för hand och känn efter om det känns som "grus" i lagret. Då är det ett slitet lager. Det kan hålla ett halvår till, men det kan också rasa redan i morgon. Sådant är alltid svårt att säga. Däremot kan man påpeka att laddningslampan skall inte "glöda" när du sätter på förbrukare. Är det en likströmsgenerator eller en växelströmsgenerator? Om det är en växelströmmare så är det förhållandevis lätt att byta regulator med kol. Här bör man dock ha klart för sig att det finns två generationer av växelströmmare. Dom äldre som har en separat laddningsregulator utanför generatorn och dom yngre som har regulatorn inbyggd i generatorn. Antag att någon har bytt generator för flera år sedan och satt i en äldre med separat regulator. Då får man i "steg 1" inrikta sig på att byta kol först. Är det en nyare generator så finns det färdiga enheter som innehåller både elektronik och kol. Kolla generatorsidorna på Biltema så förstår du lätt.
Om det nu är en gammal likströmsgenerator, så går det att byta kol, men det brukar vara lite jobb med lödkolv och smala fingrar. Det är dock inte omöjligt. Är det nu så illa att lagret är slut så finns det fabriksnya och moderna växelströmmare på Biltema för under tusenlappen. Då byter du lätt ut den. Det finns trådar om detta på forumet och är inte speciellt svårt. Fråga här annars om du känner dig osäker.

[Chroomer]

Tackar så mycket för svaret!
Jag antar att det är hälla rätt ner i kylaren som gäller. Men finns det något sätt att kontrollera hur mycket kylaren innehåller? (annat än att tömma systemet och mäta). Så att man får en uppfattning om hur mycket man ska fylla på.

Det är en växelströmsregulator med separat laddningsregulator.
Jag fick med en "ny" generator när jag köpte bilen, som ser lite annorlunda ut. Säljaren sa att den skulle passa.
Men det är andra "kontakter" på baksidan.
Istället för att skruva fast kabelskon med en mutter, är den designad för att kabelskon ska vara av "hon" modell och bara klämmas fast. Baksidan på den ser ut ungefär som den jag hade på min tidigare bil (en volvo 740). Alltså att "brickan" som kolen sitter på insidan på, också ser ut som en laddregulator på baksidan. Även andra kabelskor som behövs för att montera dit den.
Någon som har erfarenhet av att koppla förbi laddregulatorn på generatorn, eller använda den..?
Något sätt att se om den har inbyggd laddregulator annat än ockulärbesiktning?

[Rådlös]

Totalt skall ditt kylsystem rymma 8,5 liter. Detta förutsätter ju att du har originalkylaren. Den kan ju i teorin ha blivit utbytt mot något modernare under alla åren som har gått.
Brytpunkten för växelströmmare med separat regulator eller inbyggd regulator ligger runt 1980. Här ser du en systembild på hur en "modern" generator med inbyggd regulator skall kopplas.



Du ser den grova pluskabeln från batteriet till startmotorn. Och sedan ser du en annan från samma pluspol på batteriet till generatorn. Volvo har alltid, vad jag har sett, fortsatt med generatorkabeln från startmotorn. Detta är förmodligen för att spara kabel? Den mellan generatorn och startmotorn behöver inte vara lika grov som första biten till startmotorn. 6 kvadratmm räcker. Om man vill får man även koppla en jordkabel direkt från generatorn till batteriet. Det kan förebygga vissa problem. Men då skall den också vara 6 kvadratmm.
Om du har separat laddningsregulator så har du alltid minst tre kablar från generatorn. Regulatorn är en plåtdosa stor som en lite klumpig och några år gammal mobiltelefon. En modern generator med inbyggd regulator har olika delar på bakgaveln. Det är liksom indelat som en "treklöver" där man kan skruva bort det ena "klöverbladet". Det är regulatorn som man lossar och drar ut försiktigt. Kolen är fjäderbelastade så dom kan sprätta iväg om man är lite oförsiktig. Om man skall byta ut den så kvittar det då den ändå skall bytas.
När man sätter in den nya, kan det vara lite pilligt. Kolen sitter som i ett trappsteg på kollektorn. Så det går inte att bara trycka in den nya. Man får göra som ett skohorn så att kolen kommer upp på sina trappsteg. Det gör man lätt med en kartongbit eller liknande. Många tycker att det går med en liten skruvmejsel också, men det blir ju bara ett kol i taget. Dom är två. Därför förordar jag "skohornet".
Du kan inte vara utan laddregulatorn. Den måste finnas med för att anpassa laddspänningen till vad batteriet behöver. Annars kokar batteriet sönder.
Beskrivningen på kabelskorna låter lite underligt. Kan du lägga in ett foto? Du skall hursomhelst bara ha två kablar från generatorn. En tunn till laddningslampan och en grövre till batteriet via startmotorn.

[LarsBd]

Hel/delsyntetolja i en original B18 är bara trams, en ren mineralolja 10W-XX (15W-XX fungerar under vår sommar höst) av billigaste sort är ljusår bättre än vad motorn konstruerades för under sent 50-tal. Det viktigaste som gäller motorolja är att byta ofta (minst var 500:e mil) istället för att köpa dyr olja och byta sällan. Underhåll bilen för pengarna du sparar på mineraloljan istället för att till ingen nytta skänka pengar till ett multinationellt oljebolag. Endast om motorn är kraftigt trimmad kan man överväga syntetolja men en bra mineralolja är bättre än en "dålig" syntet, det är ingen naturlag som säger att all syntetolja är bra. Irv Gordon i Amerika har kört sin 1800S över 400000 mil på mineralolja
Att laddningslampan glöder har inget med dålig laddning att göra, endast om den lyser lika starkt som när tändningen är på och motorn är avstängd kan man misstänka laddningsfel. Om elsystemet är original lovar jag att endast de förbrukare som behöver tändning på kan få laddningslampan att glöda och att ljuset inte påverkar laddningslampan. Fenomenet beror i 99 fall av 100 på spänningsfall (dålig kontakt) i säkringsdosan vid den korta 25A säkringen. En laddspänning på mindre än 14V verkar vara i minsta laget för att batteriet ska laddas på ett korrekt sätt och må bra i längden men du kan utan problem köra bilen 30 mil med den spänningen som anges.
Glykol byter jag aldrig in en gjutjärnsmotor eftersom det fria syret i vattnet förbrukas vilket innebär att korrosionen upphör en tid efter att rostskyddsmedlet i glykolen är förbrukad. En aluminiummotor är däremot något annat.

[lennarte]

Det är en växelströmsregulator med separat laddningsregulator.
Jag fick med en "ny" generator när jag köpte bilen, som ser lite annorlunda ut. Säljaren sa att den skulle passa.
Men det är andra "kontakter" på baksidan.

Rent generellt kan man nog säga att en generator med inbyggt laddningsregulator har ett stift (flatstift hane) medans den med regulatorn utanför ha tre. Laddningsströmmen i båda fallen sitter skruvat med en M6 mutter. Det sitter ibland också en jordkabel mellan generatorn och motorblocket. Det kan finnas fler varianter (hel kabel) men i princip är det skillnaden, Det enda flatstiftet ska i så fall kopplas till laddningslampan.

Mvh
Lennart

[robinb3rgsten]

Nät du öppnar kylarlocket så ska du se att vattnet i kylaren ligger ca 1 cm över cellerna mer är ingen idé då de försvinner nästa gång motorn blir varm.