- fre 10 sep 2010, 22:04
#444347
Jag tycker det är så faschinerande att folk glömmer så lätt. Man intresserar sej inte heller för hur historien sett ut. Det är så lätt att peka o döma ut tillkommande partier. Det är så lätt att man redan tidigt i sverige gjorde en överenskommelse mellan socialdemokraterna och moderaterna att ändra valsätt. Man införde så den metod som finns idag som kräver 4% för att få komma in i riksdagen. Detta för att man var trött på att det dök upp småpartier som störde.
Sd är inga guds barn kan jag anta annat än möjligen i religionens tecken för dom som tror på det. Men dom finns för att folk sympatiserar med åsikterna, dom har skapats i demokratisk ordning och därmed så ska dom också få en chans vid ett val.
Som sagt det är så lätt att glömma..
Vi kikar lite på vad som hänt?
Kontigt nog går det alltid att förneka sin historia.. Men gräver man lite så hittar man alltid nåt.
V tänker jag inte ens skriva nåt om för jag vill inte överhuvudtaget göra en tvåsidors uppsats med dumheter..
Var ska vi börja då?
Ska vi börja med sossarna?
Partiet bildades 1889 för att kämpa för arbetarnas intressen.
Förändringarnas vind hade allt starkare börjat blåsa över det gamla svenska klass- och fattigsamhället, präglat av godsägar-, bruksägar- och ämbetsmannavälde. Arbetarklassens egen frigörelseprocess hade tagit sin början under 1800-talets andra hälft.
1888 dömdes nio socialdemokratiska ledare till sammanlagt 61 månaders fängelse och böter, bland de dömda fanns både Palm och Branting.Den svenska arbetarklassen var vid denna tidpunkt utestängd från såväl kommunal- som riksdagsval. Detta på grund av de då gällande rösträttsbestämmelserna som enbart tillät rika att rösta.Efter omfattande opinionsyttringar i form av strejker, demonstrationer och en stor folkopinion lyckades Socialdemokraterna få de konservativa att gå med på en rösträttskompromiss. Liberalerna spelade också en framträdande roll då kompromissen kom till stånd. Den innebar att alla män som fyllt 24 år skulle få rösträtt till Riksdagens andra kammaren men inte till den första. Rösträtten till de kommunala församlingarna var fortfarande graderade efter inkomststreck något som gynnade de rika. De allra rikaste kunde därmed ha upp till 40 röster! På detta sätt styrde överklassen fortfarande själva hur Riksdagens första kammare var sammansatt. 1918 antog Riksdagen den nya stora författningsreformen om allmän och lika rösträtt. Socialdemokraterna har strax före kriget och under kriget samarbetat med kommunisterna då dessa inte kom i närheten av riksdagen. På senare år kan ingen har missat toblerone affären eller för den delen en hel del kortdragande och kvittoklippande socialdemokrater. Ingen kan heller ha missat när Persson stod i rutan osympatisk och sa.. mmm .. mmhm.. aa.. mm och drog en fet lön. Avgick och blev godsägare.. sådär helt i strid med sin valfigur.
Moderaterna..
Riksdagens många konservativa grupper bildade 1904 Allmänna valmansförbundet. Då stod framför allt rösträtts- och försvarsfrågan i centrum. Partiet, eller valorganisationen som det egentligen var, ledde den regering som i början av seklet genomförde en rösträttsreform, men rösträtten gällde då bara män och var kopplad till ekonomisk ställning. Partiet accepterade den allmänna och lika rösträtten och parlamentarismen först efter första världskriget. (se historien om det i sossarnas skrift ovan.)Moderaterna har sina rötter i Lantmannapartiet och var vid sitt bildande mycket konservativt och betonade vikten av institutioner som den svenska monarkin, rättsväsendet och försvaret, samt vikten av att skynda långsamt i rösträttsfrågan. Från det nya partiets sida ville man dessutom värna den individuella och ekonomiska friheten mot det man benämnde "socialismens kränkningar"
Under 1933 och början av 1934 följde en splittring med bakgrund i olika hållningar gentemot nazismen. Partiets fristående ungdomsförbund Sveriges Nationella Ungdomsförbund hade under en tid uppvisat dragningar mot denna ideologi. Man organiserade uniformerade "kampgrupper", något som väckte mycket negativa reaktioner i moderpartiet. Partiledaren Arvid Lindman markerade vid samma tid mycket kraftigt mot nazismen i Tyskland och Sverige. Partiet bröt allt samarbete med ungdomsförbundet 1934, och lät i stället bilda ett nytt, som fick namnet Ungsvenskarna.
Man gjorde ett katastrofalt valresultat 2002. En av orsakerna till valförlusten var det så kallade ”valstugereportaget” i SVT:s Uppdrag Granskning där moderater avslöjades i valrörelsen med rasistiska uttalanden.
Centern..
Centerpartiet startade som Bondeförbundet 1913. Från början var partiet nationalistiskt och protektionistiskt.
Riksdagsvalet 1928 gick till historien som ”kosackvalet” på grund av en affisch från högern. Den föreställer en ruskig typ som under röda fanor rider bort från liket av mördad man. Till och med hästen ser skurkaktig ut. Texten lyder: ”Envar som röstar på arbetarepartiet röstar på Moskva.” Affischen betraktades länge som ett verkligt lågvattenmärke i svensk partipropaganda.
I dagarna (skrivet 20091117 i DN)) sprider Centerpartiet en folder med rubriken ”varning för röd gubbe” där argumentet låter bekant: en röst på socialdemokraterna är en röst på, just det, kommunismen. Man skriver: ”Den 9 november är det 20 år sedan Berlinmuren föll och kommunismen kollapsade. Men i Sverige kan de gamla kommunisterna efter nästa års val för första gången ta plats i en svensk regering”.
”Låt inte den ideologi som begått bland de värsta övergreppen i mänsklighetens historia, få inflytande över vårt land”, uppmanar partiledarens politiskt sakkunniga, Catrin Mattson, på sin blogg. Men konstigt nog glömmer man så fort sin historia..
Det var 1933 som Bondeförbundet i sitt program infogade en passus om det nödvändiga i ”den svenska folkstammens bevarande mot inblandning av mindervärdiga utländska raselement samt motverkandet av invandring till Sverige av icke önskvärda främlingar”. Den stod kvar ända till 1946. Under 1920- och 30-talet dyker det upp gott om formuleringar i Bondeförbundets press om hur man ser på de judiska flyktingar som söker sig till Sverige. Det är bondeförbundaren Otto Wallén som öppet kallar sig ”antisemit” i Sveriges riksdag. Ord som ”judelakej” är under en tid etablerat språkbruk i Bondeförbundets tidningar.
Centerpartiet kallar idag sin egen ideologi för ”ekohumanism”. Enligt partiets idéprogram är det en blandning av humanismens ”respekt för människovärdet och tro på varje människas möjligheter” och ekologins ”insikter om de villkor naturen ger”. Fyra värden anses centrala: självbestämmande, livskvalitet, lika möjligheter och företagsamhet.
Med Maud Olofsson som partiledare har Centerpartiet åter tydligt positionerat sig som "icke-socialistiskt" och ser Socialdemokraterna som huvudfiende.
Visst är det fantastiskt så fina partier vi har idag att rösta på..
Källor: wikipedia, partiernas egna hemsidor, Dn, Ola larsmo´s inlägg på kulturdebatt på DN 2009.
Senast redigerad av 2 *pettson*, redigerad totalt 0 gång.
- By Bilfaan