[rosefors]

Klonk är standard på dom här framvagnarna.

Det kan vara några millimeter glapp på fjäderbenet.
Det säger inget egentligen, men dåligt övre fjädersäte är vanligt.
6-700kr/sidan för fjädersäte + styrlager.

Det sitter också en "gummislang" på fjädern, som kan ge upphov till knirk och knack.
Även nedre gummimellanlägg mot fjädertallriken.
.

Jag har suttit och analyserat det här problemet under en period. Kanske tar jag till och med och jagar rätt på någon jag känner på chalmers/volvo för att fråga ang det här "glappet" som är där per design.

Problemet är iallafall att fjäderbenstallriken även fungerar som en bussning för att ta upp mer högfrekvetna vibrationer från vägunderlaget. Det finns därför ett spann i fjäderbensrörelsen där stötdämparen inte arbetar.

Ett följdproblem är att tredjepartstillverkare sedan inte har följt toleranserna/OE-specifikationerna. Problemet sitter i att det är fel avstånd på klackarna som sitter på undersidan av den övre fjäderbenstalriken som trycker mot brickan som ligger på stötdämparstången när denna trycks ihop (compression). Dessa klackar är lägre på många tredjeparttillverkade övre fjäderbenstalrikar än vad de ska vara. Detta innebär att bussningen rör sig längre axiellt innan kolven på fjäderbenet tar i fjäderbenstalriken, och följdaktligen slits bussningen ut fortare. Dessutom är brickan som sitter ihop med genomslagsgummina förmodligen ofta deformerad (på min var dessa brickor som ska va helt plana skålformade). När denna bricka är deformerad så ökar rörelserna i bussningen vilket återigen bidrar till att dessa slits ut i förtid. Dessa brickor byts ihop med genomslagsgummina och damaskerna och ska således bytas när man byter fjäderbenstalriken.

Samma sak gäller åt andra hållet när fjäderbenet expanderar (rebound). Då är det den gummibeklädda brickan man ser på ovansidan av fjäderbenstornen som ska slå i fjäderbenslagret innan kolven dras ut. Denna bricka finns på V70 i olika tjocklek. Nu har jag inte rett ut vilka varianter som finns som OEM på volvo men jag tror att det åtminstone finns två där den äldre är tjockare. De tjockare lämnar ett mindre glapp och således mindre rörelser axiellt.

Dessa övre brickors tjocklek dikteras i sin tur av den vingmutter som sitter under och spänner ner fjäderbenstalriken. Så när det gäller bussningens rörelse axiellt i rebound så kan man minska höjden på denna vingmutter. Effekten borde vara hägst markinellt mer vibrationer vid ojämn väg men betydligt längre livslängd på de övre fjäderbenstalrikarna och deras bussningar.

[MickeM]

Feltänk om var krafterna tas upp!

Nej, den fyrvingade muttern är ingen justering.
Den håller ihop det hela, och dras stumt mot det stålrör som går igenom fädersätet.
Fjädersätets ingjutna stålrör går ner dikt mot en kant på stötdämparstången.
Släpper man lite på den muttern, blir det klonkande utav bara den.....

Brickan under huven, håller samman fjädersäte och styrlager, och "belastas" egentligen bara när hjulet lyfts från marken av en domkraft tex..
Annars skulle fjädersätet kunna glida ur de splinesliknande spåren i styrlagret, och rasa ner.
Men sannolikt inte, eftersom länkarmens bussningar i det läget pressar uppåt, och sannolikt håller kvar alltsammans uppe ändå.

Fjädersätet är ju det som håller ihop fjäder och stötdämparens kolvstång, och tar därmed all kraften av stötdämparens bromsande i upp och ner-rörelserna.
Inte brickan där uppe.
För det är ju inte BILENs chassie som lyfter stötdämparen i upprörelsen om du tänker efter.
Det är alltid FJÄDERN som lyfter.

Däremot är det riktigt att gummit i fjädersätet håller ojämn kvalitet.
Dyr eller billig verkar kvitta.
Man kan heller inte räkna med att en ny detalj bland andra slitna skall hålla lika länge som när allt var nytt.
Dom slitna sliter ut en ny i förtid.
Ska man ha max livslängd skall man byta hela fjäderbenet komplett, tillsammans med alla leder och länkarmar.
Det kostar ganska mycket pengar, men lönar sig på lååååång sikt.
Så lång sikt har man i regel inte på äldre bilar, och har man god ekonomi köper man nyare bil......

[rosefors]

Feltänk om var krafterna tas upp!

Nej, den fyrvingade muttern är ingen justering.
Den håller ihop det hela, och dras stumt mot det stålrör som går igenom fädersätet.
Fjädersätets ingjutna stålrör går ner dikt mot en kant på stötdämparstången.
Släpper man lite på den muttern, blir det klonkande utav bara den.....

Brickan under huven, håller samman fjädersäte och styrlager, och "belastas" egentligen bara när hjulet lyfts från marken av en domkraft tex..
Annars skulle fjädersätet kunna glida ur de splinesliknande spåren i styrlagret, och rasa ner.
Men sannolikt inte, eftersom länkarmens bussningar i det läget pressar uppåt, och sannolikt håller kvar alltsammans uppe ändå.

Fjädersätet är ju det som håller ihop fjäder och stötdämparens kolvstång, och tar därmed all kraften av stötdämparens bromsande i upp och ner-rörelserna.
Inte brickan där uppe.
För det är ju inte BILENs chassie som lyfter stötdämparen i upprörelsen om du tänker efter.
Det är alltid FJÄDERN som lyfter.

Däremot är det riktigt att gummit i fjädersätet håller ojämn kvalitet.
Dyr eller billig verkar kvitta.
Man kan heller inte räkna med att en ny detalj bland andra slitna skall hålla lika länge som när allt var nytt.
Dom slitna sliter ut en ny i förtid.
Ska man ha max livslängd skall man byta hela fjäderbenet komplett, tillsammans med alla leder och länkarmar.
Det kostar ganska mycket pengar, men lönar sig på lååååång sikt.
Så lång sikt har man i regel inte på äldre bilar, och har man god ekonomi köper man nyare bil......

Nej nej nej.

Jag har rätt och du har fel. Vänligen läs vad jag skrev igen och om det fortfarande är oklart kan jag förklara utförligare.

[rosefors]

Det viktiga att förstå i det här är att själva kolven sitter inte dikt mot fjäderbenstalriken utan enbart hålls på plats av själva bussningen och att det per design låter hjulet röra sig i höjdled utan att kolven rör sig i stötdämparcylindern. Olika komponenter gör att längden på bussningens rörelse blir för stor så att denna slits ut i förtid och bland annat vingmuttern bestämmer hur lång denna rörelselängd är.

[rosefors]

Ang fjäderbenstalriken så kan du skälv mäta skillnaden i höjd mellan hylsans anläggningsyta mot kolven och stödklackarna som kolvens bricka slår mot när bussningen flexar max. Det avståndet ska enligt OEM bara va 2-3 mm men ä mrr än dubbelt så stort om man köper skiten någon annanstans.

[rosefors]

Och omvänt gäller alltså samma sak på ovansidan.

[MickeM]

Detta är mitt sista inlägg i denna tråden, om inte trådskaparen ställer någon ny fråga.
Jag tänker inte bidra till en ivägfluten tråd med massor av offtopic.
Detta blir min sista synd här.

Övre fjädersäte/tallrik tjänar också en smula som bussning. Korrekt så långt.

Men nedan är till övriga som läser detta inlägg, så ingen får för sig tokigheter:

Fyrvingade muttern (3) är ingen justering av något slag alls.
Den håller fjädersätet/tallriken (6) fast mot stötdämparkolven som saknar nummer men är övre delen av (13).
Den muttern dras, och låser då fjädersätet mot stötdämparen. Sätet har ett stålrör innerst mot stötdämparen, som man drar emot, precis som vilken bussning som helst. Sen kan fjädersätet flexa i sig själv, men inte mycket. (Om det är helt)

Fel mått på detaljer ökar självklart spelet mellan brickan (2) och styrlagret (5), men dom jag fixat med oljud, har det inte varit någon kontakt dom emellen som skapat ljudet. Dock skulle det kunna kunna inträffa om fjädetsätets bussning havererar totalt, så brickan (2) får träda in och dra upp stötdämparen i utfjädringen.
Det gör den annars bara vid extrema rörelser. Tex full fart genom tvättbräda.

I början, provkörde jag faktiskt en bil lite kort utanför verkstaden helt utan brickan (2) och ljudet kvarstod.

När man demonterar fjäderbenet, och har det i skruvstäd kan man helt släppa mutter (1) och ta bort bricka (2) samt lyfta bort lager (5) utan risk att fjädern flyger.
(förutsatt att den är hel)
Fjädersätet håller fjädern på plats helt och hållet av specialmutter (3). För att släppa den, behövs fjäderspännare först som avlastar.

[rosefors]

Detta är mitt sista inlägg i denna tråden, om inte trådskaparen ställer någon ny fråga.
Jag tänker inte bidra till en ivägfluten tråd med massor av offtopic.
Detta blir min sista synd här.

Övre fjädersäte/tallrik tjänar också en smula som bussning. Korrekt så långt.

Men nedan är till övriga som läser detta inlägg, så ingen får för sig tokigheter:

Fyrvingade muttern (3) är ingen justering av något slag alls.
Den håller fjädersätet/tallriken (6) fast mot stötdämparkolven som saknar nummer men är övre delen av (13).
Den muttern dras, och låser då fjädersätet mot stötdämparen. Sätet har ett stålrör innerst mot stötdämparen, som man drar emot, precis som vilken bussning som helst. Sen kan fjädersätet flexa i sig själv, men inte mycket. (Om det är helt)

Fel mått på detaljer ökar självklart spelet mellan brickan (2) och styrlagret (5), men dom jag fixat med oljud, har det inte varit någon kontakt dom emellen som skapat ljudet. Dock skulle det kunna kunna inträffa om fjädetsätets bussning havererar totalt, så brickan (2) får träda in och dra upp stötdämparen i utfjädringen.
Det gör den annars bara vid extrema rörelser. Tex full fart genom tvättbräda.

I början, provkörde jag faktiskt en bil lite kort utanför verkstaden helt utan brickan (2) och ljudet kvarstod.

När man demonterar fjäderbenet, och har det i skruvstäd kan man helt släppa mutter (1) och ta bort bricka (2) samt lyfta bort lager (5) utan risk att fjädern flyger.
(förutsatt att den är hel)
Fjädersätet håller fjädern på plats helt och hållet av specialmutter (3). För att släppa den, behövs fjäderspännare först som avlastar.

Då tar vi det här en vända till för att klargöra vad som är vad. Sen kan MickeM göra vad han vill med informationen men det vore ändå trevligt om han kommer med feedback för att föra diskussionen framåt.

Spelet som sliter ut bussningen som sitter i fjäderskålen (6) i förtid bestäms av:

- Fjäderskålen (6) själv. Här finns tre mått. Dels höjden på klackarna som brickan (8) slår i vid större stötdämparrörelser. Detta leder till att hylsan i (6) flexar uppåt. Det andra måttet är positionen av hylsan i fjäderskålen i sig själv. På cke OEM / OE-fjädersäten stämmer inte dessa mått. Det tredje måtten är höjden på hylsan i sig själv. Den totala stackhöjden som hylsan påverkar kan i sin tur kompenseras av distansen (3), som alltså är vingmuttern.
- Bricka (8). Denna blir deformerad om man råkat ut för hårt genomslag. Då blir avståndet till (6) större.
- Bricka (2). Denna finns i olika tjocklek på gummiklackarna som slår i fjäderbenslagrets ovansåda. Dessa gummiklackar har SAMMA funktion som fjäderskålens klackar på undersidan, bara att dessa verkar i rebound istället för i compression. Om höjden på gummiringen/klackarna är högre så minskar rörelserna på hylsan i bussningingen axiellt och således sliter mindre på den, precis på samma sätt som för klackarna på (6) med den enda skillnaden att de verkar på rörelser åt andra hållet.
- Den sammanlagda höjden av (5) upp till anläggningshytan av lagret på ovansidan där (2) slår i. En minskning av denna totala höjd motsvaras av samma ökning av distanstjockleken av (3), och vise versa.
- Mutter (3). Denna kan man ändra tjocklek på av att slipa ner den. Jag har inte sagt att man kan "justera" denna skruv. Denna skruvas ner så den bottnar mot hylsan, eftersom den är dess distans.

Problemet som MickeM inte förstår är att bricka (8) inte ligger dikt mot (6). Dämparen sitter alltså inte styvt mot fjäderbenssätet och därmed fjäderbenstornet utan enbart mot hylsan i (6) Syftet är att det är bussningen som ska ta upp högfrekventa smårörelser med mindre amplitud och inte dämparen.

Detta måste dock fungera på två håll och därför ligger inte (2) dikt mot (5) heller utan här finns också ett utrymme så att hylsan i (6) kan röra sig nedåt. Detta avstånd mellan (2) och (5) är tyvärr ofta större än vad det är tänkt att avståndet mellan (8) och (6) är och detta avstånd kan man ÄNDRA på om man minskar tjockleken på vingmutter (3). (3) är alltså primärt en distansbricka för att som nämnt ovan se till att stackhöjden som utgörs av bussningens hylsa i (6) blir korrek, och inte en mutter som håller något på plats. Det arbetet sköter (1). Stackhöjden är alltså det som bestämmer hur mycket bussningen och därmed fjäderbenet kan röra sig innan dämparkolven rör sig.

I en sammanfattad version. För att bli av med klonket och för att försäkra sig om att man är klonkfri mer än 6 månader måste man försäkra sig att rörelselängden axielt på hylsan i bussningen i (6) inte är större än vad den ska vara. Då får man se till att ha nya och rätt grejer av alla delar upprabblade ovan.Rörelserna i rebound, dvs när kolven dras ut från dämparen, kan man dock enkelt justera på egen hand genom att minska på tjockleken av vingmutter (3).

Så är det.

[MickeM]

Ok, jag bryter löftet från mitt förra inlägg, för att jag är ganska säker på att diskutionen är över efter detta.

Om senaste inlägget varit det första, hade jag aldrig skrivit ett svar överhuvudtaget.
Det är korrekt, även om brickan under huven sällan jobbar.
Tvivlar man på det, kan man titta noga på den yta som brickans klackar skulle möta.
Inte ett spår i smutsen efter klackarna. Inte ens på de som haft missljud.
Men bara det, hade jag inte ens orkat kommentera.

Det som jag hakat upp mig på är påståendet att "specialmuttern är en justering".
Släpper man på den så blir det inget bra, och många som aldrig hållit i ett fjäderben kan få intrycket att man kan vridjustera den.
Den muttern kan man inte justera med. Inte genom att vrida.
Det är vi nog helt överens om, eller hur?

Om inte det är "feedback för att föra diskutionen framåt" i mina tidigare inlägg vet jag inte vad "rosefors" är ute efter.

Men att helt BYTA UT den specialmuttern mot en tunnare/tjockare dito, som diskuteras i det senaste inlägget, är en annan sak.
DÅ är jag med på noterna ang "justering".
Om det sen finns sådana muttar, eller övre bricka av varierande tjocklek i sortiment för denna "justering" är mer än jag vet.
Aldrig sett eller hört, men därmed inte sagt att det inte finns.

Jag har skruvat isär och ihop åtskilliga av dessa fjäderben, samt massor av andra bilmärken, så hur dom fungerar, det fattar jag, min gode "rosefors".
Så är det!

Nu när vi (så gott som) har samsyn, stoppar vi detta ganska onödiga sidospår, och hoppas att trådskaparen gör framsteg istället.

[rosefors]

Tänk den här tanken MickeM.

Är det verkligen meningen att det är gummit runt hylsan som ska ta upp all last när fjädern drar ut kolven? Om det är så som du säger så är det enbart skjuvningskrafter som verkar mellan hylsa och gummi och det finns ingen konsteuktör i hela världen som hade designat något på det viset.