Här kan ni klottra av er sport, politik, efterlysningar m.a.o offtopic!!!

Moderator: Moderatorer

Användarvisningsbild
av Funk
#1563724
Kärnkraft var då mycket dyr att bygga. Det är den fortfarande. Men kärnkraft är förhållandevis billig att ha i drift. Det betyder att om kärnkraften får producera tillräckligt många timmar per år till normala elpriser så blir avskrivningstiden rimlig för investerare.

Fast det är ju detta de konservativa investerarna inte kan eller vill... utan ropar på statlig finansiering till nysatsningar.

/Thomas
Användarvisningsbild
av Camel
#1563731
Funk skrev:
Camel skrev:Kärnkraft var då mycket dyr att bygga. Det är den fortfarande. Men kärnkraft är förhållandevis billig att ha i drift. Det betyder att om kärnkraften får producera tillräckligt många timmar per år till normala elpriser så blir avskrivningstiden rimlig för investerare.
Fast det är ju detta de konservativa investerarna inte kan eller vill... utan ropar på statlig finansiering till nysatsningar.

/Thomas

Du läste nog inte hela texten. Det är ganska enkelt att förstå om man vill förstå. Men det är upp till var och en om man vill förstå. Jag skrev även:


Camel skrev:Att bygga ny kärnkraft idag är faktiskt lönsamt, men bara på vissa villkor. Man måste få avsättning tillräckligt många timmar per år till rimliga priser. Då erhålls rimliga avskrivningstider, men det blir ändå många år. Det betyder att kärnkraften passar bäst som baskraft. Men det absolut viktigaste är LÅNGSIKTIGHET. Ingen investerare är beredd att slänga ut kanske 80 miljarder för en reaktor med dagens politiska nyckfullhet. Det krävs en helt annan politisk stabilitet för att investerare ska våga sig på kärnkraft. Redan i nästa val kan politiska vindarna skifta och kärnkraft förbjudas igen. Det går helt enkelt inte idag. Detta är huvudskälet till att man vill att staten antingen medfinansierar eller står för kreditgarantier. Även om t.ex. 80 miljarder låter mycket, så erhålls intäkter på 4,5 miljarder per år räknat på 50 öre/kWh och 1300 MW under 7000 timmar per år (tillgänglighet 80%). Därtill kommer underhåll, avsättning till fonder för avfallshantering och rivning, drift och räntor. Driften är billig i sammanhanget. Som man kan se är det inte så omöjligt att få ihop en kalkyl med tanke på att en reaktor har en livslängd på 50-60 år. Det blir vinst sett över lång tid. För konsumenterna blir det stabila och förhållandevis låga elpriser. Men riktigt billigt blir det aldrig. Men inte heller riktigt dyrt. Ändå är exemplet konservativt. Men dessa typer av investeringar kräver politisk långsiktighet som vi inte har i Sverige.

Huvudproblemet är alltså att ingen investerare i kärnkraft är beredd att chansa. Man vill binda upp staten ekonomiskt så att investeringen inte går förlorad bara för att ev. en ny regering inte vill fullfölja den. Kärnkraft är långsiktig verksamhet med tidshorisonter på 50-60 år. Då duger det inte med att den omprövas vart 4:e år i riksdags val där de politiska vindarna helt plötsligt kan skifta i motsatt riktning.

Som jag tidigare skrev. Det handlar om vad man prioriterar: antingen fokuserar man på samhällets behov av elenergi, eller så struntar man i samhället och fokuserar helt på vilka kraftslag man vill ha resp. inte vill ha.

Om man envist vill bygga ut intermittent vindkraft så blir det lönsamhetsproblem för t.ex. kärnkraft som är förhållandevis dyr att bygga. Men det blir lönsamhetsproblem även för vindkraften i sig själv. Den kannibaliserar på sig själv genom att skapa mycket låga, eller t.o.m. negativa elpriser när det blåser. Då blir det inga intäkter. Och när det inte blåser, ja då blir det inga intäkter. Vindkraften står inför enorma lönsamhetsproblem. En betydande del av vindkraften är konkurshotad. Men det allra värsta är: ingen tar ansvar för utebliven elproduktion när det inte blåser med enorm prisexplosion som följd. Det drabbar hela samhället på ett mycket negativt sätt.

När man byggde ut vindkraften har man haft ett kraftverksperspektiv. Det har helt saknats ett systemperspektiv och insikt om att elproduktionen måste matcha samhällets behov.
Användarvisningsbild
av Funk
#1563839
Man kan ju läsa det uppenbara du skriver.
Att bygga ny kärnkraft idag är faktiskt lönsamt, men bara på vissa villkor. Man måste få avsättning tillräckligt många timmar per år till rimliga priser.
Statlig garanti för att hålla uppe priserna alternativt subventioner som tas ur den skattefinansierade statsbudgeten i reda pengar är väl de sätt som står till buds då..

Kanske dags att förstatliga den infrastruturen igen, om det ändå alltid är där räkningen hamnar ändå.

/Thomas
Användarvisningsbild
av Camel
#1563844
Funk skrev:Man kan ju läsa det uppenbara du skriver.
Att bygga ny kärnkraft idag är faktiskt lönsamt, men bara på vissa villkor. Man måste få avsättning tillräckligt många timmar per år till rimliga priser.
Statlig garanti för att hålla uppe priserna alternativt subventioner som tas ur den skattefinansierade statsbudgeten i reda pengar är väl de sätt som står till buds då..
Planerbar kraft som vattenkraft och kärnkraft är mycket dyra att bygga men ganska billiga i drift. De måste få avsättning många timmar per år till rimliga priser för att det ska bli lönsamt. Inget konstigt med det. Båda kraftslagen har långa tidshorisonter i sina investeringskalkyler. Den befintliga kärnkraften som lades ner var till stor del avskriven och var lönsam ända tills man subventionerade vindkraften och belade kärnkraft med straffskatt. Inget konstigt med det. Det var den politiska viljan. Det var inget som råkade hända, man visste mycket väl vad man gjorde. En enorm kapitalförstöring.

Att få någon att bygga ny kärnkraft frivilligt med detta politiska landskap är helt uteslutet. Det minsta är nog att staten åtminstone garanterar investeringen som sådan, även om den betalas av den som investerar i kärnkraft. Om staten av någon anledning ändrar sin politik så att investeringen inte kan fullföljas, ja först då hamnar kostnaden på staten. Om investeringen kan fullföljas med den kalkylerade tidshorisonten ska inga kostnader hamna på staten eftrsom staten då har uppfyllt sin del. Det skulle kunna fungera. Men det är ju bara att lyssna på MP så förstår man att staten inte kommer att fullfölja någon vettig tidshorisont för kärnkraftsinvestering i Sverige. Om S vill regera så måste hänsyn troligen tas till MP i vanlig ordning.

Vindkraften har idag mindre subventioner än förut, och den börjar bli riktigt olönsam den också. Att bygga ut vindkraften mera skulle ytterligare sänka lönsamheten. I dag är ca 1000 vindkraftverk konkurshotade. Om vindkraft börjar gå i konkurs får det ytterligare konsekvenser eftersom en betydande del av den planerbara kraften lagts ner. Men även om man "räddar" vindkraften (t.ex. så är företagsrekunstruktion inledd med konkursskydd för Markbygden Ett) så kommer nog investeringsviljan att avta betydligt för vindkraft i takt med att den byggs ut eftersom möjligheterna att tjäna pengar avtar.

Man har saknat systemperspektiv och man har uppvisat total avsaknad av förmåga att förstå hur ett elsystem fungerar och varför planerbar kraft inte bara behövs för samhällets behov. Den planerbara kraften är i regel uppbyggd med stora generatorer som ger elnätet flera stödtjänster som inte t.ex. vindkraft klarar av att ge. Dessa stödtjänster har man tagit för givet och inte prissatt. Vindkraften försämrar elnätets stabilitet utan att man behöver ta ansvar för det. Ekonomiskt är vindkraften en parasit, både på sig själv och elnätet. Vindkraften orsakar låga elpriser när det blåser så investeringar i planerbar kraft inte blir av. Men pga av de låga elpriserna är intäkterna även till vindkraften låga. När det inte blåser så tjänar vindkraften inga pengar. Vindkraften behöver inte ta ansvar för den ersättningskraft som är nödvändig när det inte blåser. Inte heller behöver vindkraften ta ansvar för de ändrade energiflöden som uppkommer pga att ersättningskraften inte alltid finns där behovet finns. Överföringskapaciteten i befintliga stamnätet har minskad sedan nedläggningen av kärnkraften pga mindre marginal mot fel samt minskad förmåga att hantera reaktiv effekt. Man har inte haft ett systemperspektiv när man lagt ner planerbar kraft och ersatt denna med vindkraft. Man har varit förblindad av en sak: att bli av med kärnkraft. Till varje pris. Oavsett konsekvenserna.

Kort sagt: vindkraften är en parasit på de andra kraftslagen. Både tekniskt och ekonomiskt. Man behöver ännu inte ta ansvar för detta. Men någon måste ju förr eller senare ta kostnaderna för detta och det blir i vanlig ordning elkonsumenterna. Vi har bara sett början på detta. Övertron på vindkraft kommer att bli mycket kostsam i framtiden för oss alla.


Funk skrev:Kanske dags att förstatliga den infrastruturen igen, om det ändå alltid är där räkningen hamnar ändå.

/Thomas
Linje 2 som vann kärnkraftsomröstningen förordade att all viktig elproduktion skulle vara statligt eller kommunalt ägd. Det var folkets vilja då. Man skulle inte heller avveckla kärnkraften så snabbt att samhället blev lidande. Sedan dess har gröna politiker fått för sig att vi skulle klara oss utan kärnkraft. Sverige har även gått med i EU som kräver fri elhandel mellan länder. Inget av detta rimmar med resultatet av folkomröstningen. Men vi får se hur man tänker lösa detta. Vi kan ju helt enkelt inte fortsätta med övertron på t.ex. vindkraft. I Tyskland har detta medfört att man stängt all sin kärnkraft och eldar nu brunkol istället med utsläpp bara från brunkolseldningen som ger koldioxidutsläpp som är 7 ggr större än hela Sveriges totala koldioxidutsläpp. Man är tvungen eftersom Tyskland behöver elenergi även när det inte blåser. Här har de gröna politikerna ett enormt stort ansvar. Hur har de tänkt? Inte med hjärnan i alla fall. Samtidigt skriker man att vi har klimatnödläge. Men det gäller nog bara folket. Inte de gröna politikerna själva.

I England (som trätt ur EU) har man också stora lönsamhetsproblem med vindkraften. Man provar nu fastpris på elen som en modell. Elkonsumenterna får betala. Som alltid.
Användarvisningsbild
av Camel
#1563853
Camel skrev:Vindkraften har idag mindre subventioner än förut, och den börjar bli riktigt olönsam den också.
Markbygdens vindkraftspark fullt utbyggd beräknas att producera ca 10 TWh vilket motsvarar ca 6 procent av Sveriges totala elproduktion. Den totala investeringsvolymen uppgår till ca 60 miljarder SEK. Satsningarna i Markbygdens vindkraftspark ser inte optimala ut. Här är några bolag som ingår i satsningarna. Listan innehåller företag med ordet "markbygden" i namnet. Det finns sannolikt många fler bolag inblandade. En del verkar klara sig men majoriteten verkar inte kunna klara sig på lång sikt.

Några aktörer i Markbygdens vindkraftspark:
Markbygden Net AB
Markbygden Net Väst AB
Markbygden Ett AB Företagsrekonstruktion inledd 2023-11-14
Markbygden Vind AB Likvidation beslutad 2022-06-28
Markbygden Etapp 2 AB
Markbygden West AB

Hästliden Vind AB (Etapp 3)

Några moderbolag för ovanstående aktörer i Markbygdens vindkraftspark:
Svevind AB
Enercon Eipp Sweden AB
North Pole Vindkraft Holding AB
Enercon Project Development AB

CGN:s skuldberg 15 Miljarder kronor
Afv skrev:Umeå tingsrätt beviljar rekonstruktion för Markbygden ETT, en del av Europas största landbaserade vindkraftparker. Bolaget har via ogynnsamma avtal byggt upp en skuld på 6 mdr kr. Det är ett mönster som går igen i alla parker som ägs av det kinesiska statskontrollerade företaget CGN. Totalt har deras parker i Sverige en skuld som uppgår till 15 mdr kr, visar Afv:s kartläggning.
Hur ska detta räddas? Är det med statliga medel? Eller är det elkonsumenterna som ska stå för notan? Oavsett så får vi alla betala för detta.

Havsbaserad vindkraft är inte heller alltid lönsamt: "Världens största havsbaserade vindkraftspark är olönsam" Vi får se hur det blir när full kommersiell drift startat i sin helhet.
av Lövet
#1563911
Camel skrev:Hur ska detta räddas? Är det med statliga medel? Eller är det elkonsumenterna som ska stå för notan? Oavsett så får vi alla betala för detta.
Bolagen ska gå i konkurs och sen ska någon köpa konkursboet. Frågan är då vem som lånat ut pengar? Om det är affärsbanker så drabbas vi inte, om det finns kreditgivning från staten så drabbas vi.
av Malmstroem
#1563916
Sannolikheten att skattebetalarna inte drabbas är rätt låg. Åtminstone kommer en konkurs med stor sannolikhet medföra missade skatteinbetalningar. Även om skatteskulder är prioriterade fodringar räcker pengar i konkursbon sällan till att betala dem. Utöver det har du t.ex. lönegarantin till de anställda.

Jag vet inte hur det ser ut när det gäller kreditgarantier. Jag skulle inte bli förvånad om det finns sådana inblandade.

I övrigt håller jag med. Om bolaget inte är konkurrenskraftigt ska det gå i konkurs. Då ska aktieägarna förlora alla pengar, och övriga fordringsägare får hitta en köpare och dela på intäkterna. Tyvärr är det något av en utopi att övriga samhället inte alls drabbas när detta händer.

(Men jag har inga förslag på hur det kan hanteras bättre. Med facit i hand är det lätt att hitta fel.)
Användarvisningsbild
av Camel
#1563921
Lövet skrev:
Camel skrev:Hur ska detta räddas? Är det med statliga medel? Eller är det elkonsumenterna som ska stå för notan? Oavsett så får vi alla betala för detta.
Bolagen ska gå i konkurs och sen ska någon köpa konkursboet. Frågan är då vem som lånat ut pengar? Om det är affärsbanker så drabbas vi inte, om det finns kreditgivning från staten så drabbas vi.
Malmstroem skrev:Jag vet inte hur det ser ut när det gäller kreditgarantier. Jag skulle inte bli förvånad om det finns sådana inblandade.

Ägandet är brokigt. Det finns t.ex. samhällsägda energibolag som ägare till vindkraft. Det finns pensionsfonder. Så ja, vanligt folk kommer att drabbas oavsett.

Säkerhetsmässiga konsekvenser av utländskt ägande
Den absoluta majoriteten av alla investeringar som görs i svensk vindkraft kommer från utländska investerare. Det är en brokig skara av bland annat pensionsbolag, investmentbanker, kapitalförvaltare och energibolag som ser en möjlighet att tjäna pengar när den svenska vindkraften byggs ut. En av de allra största investerarna är en statligt ägd kinesisk kärnkraftsjätte som på kort tid även blivit en av de största energiinvesterarna i resten av världen, inte minst i Europa. Av de 90 miljarder kronor som investerats i ny vindkraft i Sverige mellan 2017 och 2022 är China General Nuclear Power Corporation, CGN, inblandat i nästan en femtedel, rapporterade Ekot.


Elkonsumenterna har även belastats med kostnader för elcertifikat som subventionerat t.ex. vindkraft.

Elcertifikatsystemet så fungerar det
Elcertifikatsystemet infördes 2003 för att underlätta utbyggnaden av förnybar elproduktion.
Stödet påverkar inte statsfinanserna utan finansieras av elkonsumenterna.
2020 kom regeringen med en proposition på lagförslag som i januari 2021 godkändes av riksdagen, med innebörden att elcertifikatsystemet avslutas 2035. Därmed kommer inga nya anläggningar som tas i drift efter 2021 tilldelas elcertifikat, och alla investeringsbeslut som nu fattas görs det utan förväntningar om extra stöd.
Vindkraft en dålig affär
Just nu byggs enorma vindkraftparker på många håll, tusentals nya vindkraftverk planeras nu. Men vindkraft är i dagsläget ingen bra affär och skulle vara en ännu sämre om den inte subventionerades av alla oss elabonnenter.
Slopat certifikatsystem sparar miljarder
Per-Olov Johansson, professor emeritus i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och numera gästprofessor vid Umeå universitet, har för forskningsprojektet EFORIS studerat vilka intäkter och kostnader för samhället som elcertifikatsystemet ger. Han har ingen faktiskt siffra på hur mycket pengar som har betalats ut genom certifikatsystemet från dess början. Hans uppskattning är dock att det rör sig om betydande nivåer, någonstans mellan 50 och 150 miljarder kronor.
– Elcertifikatsystemet innebär en omfattande omfördelning i samhället, från vanliga elkonsumenter till ägarna av framför allt vindkraft.
En elmarknad som blåser bort
Sedan 2003 har svenska elkunder betalat 50 miljarder i subventioner för svensk vindkraft via Elcertifikat-systemet. Elproduktion som inte elmarknaden har efterfrågat, och som nu börjar nå de volymer som gör att el vid vissa tillfällen måste dumpas på elmarknaden.
Den mest allvarliga konsekvensen är att elproducenter drar sig för framtida investeringar i Sverige. Varför investera på en marknad där du inte får avkastning på investerat kapital? Det här drabbar undantagslöst alla elproducenter – om de så äger och driver kärnkraft, vattenkraft eller vindkraft.
Inte blir det bättre av att den energipolitiska intentionen fortsatt är att subventionera vindkraft i en andra omgång fram till 2030.


Utöver allt detta så har det funnits statliga gröna kreditgarantier.

Gröna kreditgarantier
Regeringen beslutade den 3 juni 2021 att ge Riksgälden i uppdrag att ställa ut statliga kreditgarantier för nya lån som företag tar upp hos kreditinstitut för att finansiera stora industriinvesteringar i Sverige och som bidrar till att målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket nås.
Uppdraget genomförs enligt förordningen (2021:524) om statliga kreditgarantier för gröna investeringar som trädde i kraft den 22 juni 2021.
Garantier inom programmet kan ställas ut till och med 2024. Ramen uppgår då till 80 miljarder kronor.

Folket har indirekt ägande i vindkraften genom en del samhällsägda energibolag. Folket har pensionsplaceringar i vindkraften genom pensionsfonder. Staten har gett gröna kreditgarantier, oklart i vilken omfattning. Dessutom har nätanslutningar av vindkraft i stor utsträckning betalats av elkonsumenterna. Vindkraften har även erhållit andra subventioner, t.ex. sänkt fastighetsskatt. Det verkar alltså som att folket förlorar oavsett.
Användarvisningsbild
av lennarte
#1564115
Camel skrev:Havsbaserad vindkraft är inte heller alltid lönsamt: "Världens största havsbaserade vindkraftspark är olönsam" Vi får se hur det blir när full kommersiell drift startat i sin helhet.
Det har diskuterats "högt och tygligt" här om en "jättepark" med vindkraftverk i södra Kattegatt i flera år nu. Det har blivit "så tysst" Samma med den vindkraft park på Kriegers flak söder om Trelleborg (4 ggr större) verkar också "gott i stå"
Användarvisningsbild
av Camel
#1564160
lennarte skrev:
Camel skrev:Havsbaserad vindkraft är inte heller alltid lönsamt: "Världens största havsbaserade vindkraftspark är olönsam" Vi får se hur det blir när full kommersiell drift startat i sin helhet.
Det har diskuterats "högt och tygligt" här om en "jättepark" med vindkraftverk i södra Kattegatt i flera år nu. Det har blivit "så tysst" Samma med den vindkraft park på Kriegers flak söder om Trelleborg (4 ggr större) verkar också "gott i stå"
Havsbaserad vindkraft är dyrt att bygga. Utan subventioner är det inte lönsamt. Vattenfall hade räknat med att nätanslutningen för vindkraft på Kriegers flak skulle betalas av någon annan. Kalkylen sprack när det inte blev så.

Miljardkostnad kan försena vindkraft på kriegers flak
Krigers_flak_dyrt.jpg
Krigers_flak_dyrt.jpg (419.48 KiB) Visad 180 gånger
  • 1
  • 218
  • 219
  • 220
  • 221
  • 222
  • 245

Det ska vara 302 bak, jag har samma på min[…]

Mja, det är väl tämligen förv[…]

Köpråd XC90

Tack för råden! Har tyvärr inte bu[…]

Njae inte säkert, koden säger ju i princ[…]