[dawoo]

Aha så lite två-takt då och då. Det hade jag inte tänkt på. Hur ofta typ, 1 gång /år eller var tredje tank ?

[Hilmer]

Aha så lite två-takt då och då. Det hade jag inte tänkt på. Hur ofta typ, 1 gång /år eller var tredje tank ?

Jag brukade ta det en gång i månaden i snitt. Beror ju lite på hur mycket man kör också.

[Tungviktarn]

Har för mig att b21 har ventilsäten som slits onormalt fort om man inte använder blyersättning men brån b200/b230 går det bra med blyfritt

[PNI]

När blybensinen förbjöds av myndigheterna frågade jag Volvoverkstaden om B21A behöver blyersättningsmedel.
Svaret var då att toppen håller för blyfritt, men du kan få ett ökat slitage i förgasaren, runt nålen.
Själv kör jag alltid på 98 och slattar i en skvätt blyersättning. Resonerar på samma sätt när det gäller motoroljor,
köper alltid högre klassad olja än vad som står i instruktionsboken.
Kostar mig uppskattningsvis runt 150kr extra per år, inga stora pengar alltså.
Nä hobbybilar är inget man har för sin försörjning. Utan något man lugnt får räkna med, att de kostar.
Ockerskatt och försäkring, retar en smålänning betydligt mer.

[Rådlös]

Behovet av blyersättning är grovt och betydligt överdrivet. Här skulle jag ha länkat till en sida som Sveriges Motorhistoriska Förening har skrivit och där flera "tunga bil- om motormän" har deltagit. Bl.a Per Gillbrand, känd som en av konstruktörerna bakom Volvo B18 och B20-motorerna. Samt även mannen bakom SAAB's framgångar med turbomotorerna. Utredningen förklarar hur det i verkligheten ligger till med blyersättning, men jag sökte sidan och det var något datakrångel så det gick inte att öppna den. Vill någon annan försöka så är sökordet De Tomaso blyersättning.
Jag vill minnas att även den kände "kamaxeltillverkaren" Nisse Hedlund också var med i den utredningsgruppen.
Så blyersättningsmedel är helt bortkastat. Jag skrev i början på den här tråden 2007 att topplocket är av aluminium i Volvos rödblockare. Det är ett måste med inpressade ventilsäten av högvärdigt stål i en aluminiumtopp. Den klarar sig därför utan blyersättning. Det uppgavs från början i instruktionsböcker etc. etc. att det skulle vara bly i bensinen, men det berodde ju enbart på att det inte fanns blyfri bensin på den svenska marknaden 1976.

[rid54]

Jag har alltid funderat över detta med blyad bensin, sedan jag hade en 164 mod '71 som var byggd för USA-export från början. Där hade man ju redan då börjat med diskussioner om att inte ha bly i bensinen och de var ju långt före oss med blyfri bensin (typ'75). Så småningom blev ju blyfri 95 standard i Sverige också och jag körde alla mina gamla bilar (Amazon, 145, LandRover etc) på den soppan utan att uppleva några som helst problem. Detta är ju bara ett exempel, jag kanske hade tur eller nå't, men jag undrar om inte det fanns lite "skräckpropaganda" i detta med att motorer skulle förstöras av blyfri bensin, som många sade när det blev aktuellt. Vore intressant med rapporter om faktiska erfarenheter av problem, egentligen.
Mvh
/RID

[Frrla]

de som händer är att den börjar spika eller nått vid 7000rpm ist för 7100rpm.

körde en förgasare på 1år gammalt bränsle och den rök lite och började spika eller nått när man varvade högt.
slog i nytt bränsle och de vart bra :D å de är väll oktanet som tappas vid ålder och säkert andra egenskaper som smörjning osv..?

[Rådlös]

Man kan ju tillägga att det har inte alltid varit bly i bensinen. Det var något som kom efter 2:världskriget, ungefär. Före det var det blyfri bensin.
Lite mer fakta som talar emot bly. Förr kördes många traktorer och båtmotorer på motorfotogen. Det gick att köra bilar på det också, men var förbjudet på grund av att det var skattebefriat. Det fanns dom som gjorde det ändå på sådana trakter där det var långt till polisstation. Motorfotogen har aldrig innehållit något bly! Betänk då att både en traktor och en båt kan i realiteten gå på förhållandevis höga varv lång tid i sträck.

[volvobaggen]

Jag kör en 1977 Volvo 245 b21 på motorgas och har läst mycket information om ventilsäten och bränslekvalité. Volvo satte tidlig inn ventilsäten tilvärkade från kobolt-krom legering(eng: Stellite) aller högsta kvalité i alla motorer med aluminiumstopp. Och när min b21 tål motorgas bättre en vad moderna Volvo motorer klarar av, ska nog b21 klara av blyfri 95.

Jag tror mycket förvirring kommer av oktan-frågan. Förrut i tiden tilsatte man bly inte bara för at smöra och skydda svaka ventilsäten, men bly ökade också oktantalet i stor grad. Här i Norge har jag hört historier om at man anpassade tidliga Volvo 245 med dubbel toppackning för at stoppa "pinking" och predetonasjon när bly försvann från försäljing. Numera finns så mycket additiv och bensinkvaliten har gått så mycket upp at låg oktan och bränslekvalite inte är nått problem när man tankar.

Här finns alt man behöver veta om bly och bensin: http://en.wikipedia.org/wiki/Tetraethyllead

[Rådlös]

Nu fungerar länken till Motorhistoriska Föreningen om onyttan eller överflödet med blyersättning. Den krånglade ju för några veckor sedan när den här tråden var aktuell.
http://www.detomaso.nu/pdf/blyers.pdf
Men jag mindes lite fel, kamaxelkonstruktören Nisse Hedlund var inte med i utredningen.