- mån 04 jul 2011, 08:36
#544180
Ja, här handlas det inte i onödan. Det är snart 18 år sedan jag senast köpte en ny bil, då en 854 Turbo av 1994 års modell. En bil som jag för övrgit fortfarande har kvar, drygt 46000 mil senare. Däremellan har det dessutom kommit och gått en del begagnade bilar, men de har varit "sidofordon", så att säga.
Nu har jag dock trillat dit på en ny bil igen, en XC70 D5 AWD automat. Intressant att jämföra vad som har hänt på 18 år. 850 Turbo var ju en extrem Volvo på sin tid, med den starkaste motor Volvo någonsin satt i en personbil på den tiden. Men det var konventionellt elsystem och mer traditionellt Volvotänk i bilen på den tiden.
Mycket har förstås blivit bättre, eller åtminstone mer automatiskt. Att fördriva nästan två timmars väntan på uppröjningen av trafikolyckan mellan Borlänge och Ludvika igår genom att se nästan hela Pearl Harbor på bilens inbyggda infotainmentdisplay hade förstås inte hänt om vi kört 850. Mycket trafik mellan Borlänge och Örebro gjorde att den adaptiva farthållaren verkligen var en pärla. Man behöver inte hela tiden ha stenkoll på vad som händer framför en i kön. Bilen stannar ändå snällt när det bromsas i kön. Ljudet för övrigt har jag inga klagomål på, vare sig det kommer från radio eller någon annan mediekälla.
Den övriga uppsjön av säkerhetsfunktioner, med fler förkortningar än vad jag kan komma ihåg, fungerar rätt bra. Det är sällan de klagar på nåt som inte är farligt. Om de verkligen reagerar och bromsar när det blir riktig kris har jag inte behövt ta reda på, tack och lov. Men man kan provocera genom att exempelvis köra ikapp en annan bil och sen i sista sekunden köra vid sidan om den, och då tutar det och blinkar som dyklarm i en ubåt, ungefär. Så någon funktion finns. Fotgängare kan den också spana in, ibland i onödan, om vägen exempelvis svänger och det därför ser ut som om man är på väg rakt mot fotgängaren, tills bilen börjar följa kurvan längs vägen.
Navigatorn fungerar, men den ger ibland rätt märkliga förutsägelser om när ankomst till målet beräknas ske. Vet inte om de har någon slags lärfunktion, som ska utbildas på hur respektive bil brukar framföras på olika sorters vägar innan den blir någorlunda korrekt i sina förutsägelser.
Pling-plonget för fartkamerorna fungerar också, när jag väl blev klok på hur filen skulle läsas in i navigationssystemet.
Keyless go är hur smidigt som helst. Den nya "appen", som kommunicerar med bilens Volvo On Call, fungerar också. Ska bara fundera ut vad jag ska ha den till, mer än impa på vänner och bekanta.
Automatlåda är förstås smidigt. Tidigare har jag undantagslöst haft manuella, bland annat för att före Geartronicepoken var de automatiska helt hopplösa till husvagnsdragning. Ett ihärdigt hoppande upp och ner mellan växlarna, alternativt ständigt lågväxelsurr. Men den här lådan fjantar inte med en massa växlande i onödan, om man låter den ligga i D. Vill man ha den nervös finns läge S, och vill man i stort sett bestämma själv kan man göra det också.
Motorn går utmärkt. Morrar lite, som för att inge respekt, när man drar på, men hörs annars inte av mycket. Utmärkt effektutveckling vid i princip alla varvtal som automatlådan tycker man ska använda. Förbrukningen är sansad, runt 0,7 liter/mil vid helgens utflykt, om än inte förbluffande låg. Går billigare än den gamla 850 Turbon i alla fall.
Backkameran fungerar utmärkt när man ska in med bakänden någonstans. Men den får tårar i ögat ibland, speciellt om det regnar när man öppnar bakluckan. Då får man torka den om nosen innan man kör, eller stå ut med bluppar i bilden. Rejäla backspeglar på bilen är bra när man backar åt höger med släp efter bilen. Tack vare att man hos Volvo äntligen har fattat att det behövs vidvinkel till höger också ser man släpen rätt långt ut åt den sidan också.
Automatisk nivåreglering höll bilen på rätt nivå trots packning upp till taket och två personer i baksätet från Borlänge. Den elmanövrerade bakluckan är synnerligen smidig att ha.
Regnsensorn fungerar till belåtenhet, när jag väl hittat en känslighetsinställning som jag trivs med.
Den progressiva servon tycker jag är utmärkt. Lättstyrt när man ska snurra omkring i låg fart, stabil i högre hastigheter.
Ljuset verkar utmärkt, med aktivt Bi-Xenon. Ska ju vara bättre än de klassiska halogenljusen. Dimstrålkastarna fram kan man undra vad de ska vara bra till. Lyser ännu mindre än de gör på 850 och 940, känns det som. Eller så är det för att man jämför med bilens övriga belysning.
Hill Descent Control är förstås tänkt för terrängkörning, sån den nu blir med den här sortens bil, men visar sig även vara perfekt när man ska rangera släpkärror. Den försiktiga gasresponsen gör det betydligt lättare att genomföra sådana manövrer som att backa upp en husvagn på några bräder/plattor med ena hjulet, för att kompensera för lutande terräng. Där är det annars lätt att först händer inget alls, och sen skuttar ekipaget över brädorna, när man väl får rull på det.
Det 13-poliga släpvagnsuttaget levererades med alla stift aktiva, inklusive +12V matning, både ständig och när motorn går. Adaptern som följde med, till sjupoligt, inkluderar dimbakljus på släpkärran. Det demonterbara draget lämnar en snygg, men inte speciellt robust täckkåpa över dragbalken, när kulan inte sitter på.
Mest framsteg, med andra ord. Fast det finns förstås det som är sämre också. En XC70 lämpar sig i klart sämre grad för att kasta omkring på en krokig länsväg i otillåtna farter, jämfört med min 854 Turbo. Det är inte direkt så att XC70 trillar av vägen i första kurvan, men den inbjuder helt enkelt inte till den sortens körning. XC70 är mycket mer en glidarbil.
Tråkigast är nog att min kropp klart säger ifrån att stolarna i den nya bilen är sämre än i den gamla. Jag kan köra dubbelt så långt med 850:n innan jag behöver räta på mig. Då har jag det som kallas Dynamic sportstol i XC70, medan den gamla 850:n har de stolar som introducerades i Turbo 1994. De kom i alla 850 året efter.
Innerbackspegeln sitter i lägsta laget, men inte värre än att det går. Jag vill kunna se annan trafik under spegeln, när jag sitter normalt, en egenskap som allt färre nyare bilar har. A-stolparna är förstås odugliga, som på alla bilar idag. De lutar så mycket att man kan missa både det ena och det andra där bakom. Men det är ju i princip ingen personbil idag som har stolpar vinklade som på en 850 eller 940 längre.
Däremot ser jag båda husvagnsspeglarna från förarplats utan att någon stolpe kommer i vägen, något som är värre i 850:n.
Jag köpte ingen taklucka den här gången. Tillsammans med den låga framkanten på taket känns det lite instängt, speciellt jämfört med glasluckan i det högre taket på 850. Men det var ju ett medvetet val, så det är inte bilens fel.
Nu har jag dock trillat dit på en ny bil igen, en XC70 D5 AWD automat. Intressant att jämföra vad som har hänt på 18 år. 850 Turbo var ju en extrem Volvo på sin tid, med den starkaste motor Volvo någonsin satt i en personbil på den tiden. Men det var konventionellt elsystem och mer traditionellt Volvotänk i bilen på den tiden.
Mycket har förstås blivit bättre, eller åtminstone mer automatiskt. Att fördriva nästan två timmars väntan på uppröjningen av trafikolyckan mellan Borlänge och Ludvika igår genom att se nästan hela Pearl Harbor på bilens inbyggda infotainmentdisplay hade förstås inte hänt om vi kört 850. Mycket trafik mellan Borlänge och Örebro gjorde att den adaptiva farthållaren verkligen var en pärla. Man behöver inte hela tiden ha stenkoll på vad som händer framför en i kön. Bilen stannar ändå snällt när det bromsas i kön. Ljudet för övrigt har jag inga klagomål på, vare sig det kommer från radio eller någon annan mediekälla.
Den övriga uppsjön av säkerhetsfunktioner, med fler förkortningar än vad jag kan komma ihåg, fungerar rätt bra. Det är sällan de klagar på nåt som inte är farligt. Om de verkligen reagerar och bromsar när det blir riktig kris har jag inte behövt ta reda på, tack och lov. Men man kan provocera genom att exempelvis köra ikapp en annan bil och sen i sista sekunden köra vid sidan om den, och då tutar det och blinkar som dyklarm i en ubåt, ungefär. Så någon funktion finns. Fotgängare kan den också spana in, ibland i onödan, om vägen exempelvis svänger och det därför ser ut som om man är på väg rakt mot fotgängaren, tills bilen börjar följa kurvan längs vägen.
Navigatorn fungerar, men den ger ibland rätt märkliga förutsägelser om när ankomst till målet beräknas ske. Vet inte om de har någon slags lärfunktion, som ska utbildas på hur respektive bil brukar framföras på olika sorters vägar innan den blir någorlunda korrekt i sina förutsägelser.
Pling-plonget för fartkamerorna fungerar också, när jag väl blev klok på hur filen skulle läsas in i navigationssystemet.
Keyless go är hur smidigt som helst. Den nya "appen", som kommunicerar med bilens Volvo On Call, fungerar också. Ska bara fundera ut vad jag ska ha den till, mer än impa på vänner och bekanta.
Automatlåda är förstås smidigt. Tidigare har jag undantagslöst haft manuella, bland annat för att före Geartronicepoken var de automatiska helt hopplösa till husvagnsdragning. Ett ihärdigt hoppande upp och ner mellan växlarna, alternativt ständigt lågväxelsurr. Men den här lådan fjantar inte med en massa växlande i onödan, om man låter den ligga i D. Vill man ha den nervös finns läge S, och vill man i stort sett bestämma själv kan man göra det också.
Motorn går utmärkt. Morrar lite, som för att inge respekt, när man drar på, men hörs annars inte av mycket. Utmärkt effektutveckling vid i princip alla varvtal som automatlådan tycker man ska använda. Förbrukningen är sansad, runt 0,7 liter/mil vid helgens utflykt, om än inte förbluffande låg. Går billigare än den gamla 850 Turbon i alla fall.
Backkameran fungerar utmärkt när man ska in med bakänden någonstans. Men den får tårar i ögat ibland, speciellt om det regnar när man öppnar bakluckan. Då får man torka den om nosen innan man kör, eller stå ut med bluppar i bilden. Rejäla backspeglar på bilen är bra när man backar åt höger med släp efter bilen. Tack vare att man hos Volvo äntligen har fattat att det behövs vidvinkel till höger också ser man släpen rätt långt ut åt den sidan också.
Automatisk nivåreglering höll bilen på rätt nivå trots packning upp till taket och två personer i baksätet från Borlänge. Den elmanövrerade bakluckan är synnerligen smidig att ha.
Regnsensorn fungerar till belåtenhet, när jag väl hittat en känslighetsinställning som jag trivs med.
Den progressiva servon tycker jag är utmärkt. Lättstyrt när man ska snurra omkring i låg fart, stabil i högre hastigheter.
Ljuset verkar utmärkt, med aktivt Bi-Xenon. Ska ju vara bättre än de klassiska halogenljusen. Dimstrålkastarna fram kan man undra vad de ska vara bra till. Lyser ännu mindre än de gör på 850 och 940, känns det som. Eller så är det för att man jämför med bilens övriga belysning.
Hill Descent Control är förstås tänkt för terrängkörning, sån den nu blir med den här sortens bil, men visar sig även vara perfekt när man ska rangera släpkärror. Den försiktiga gasresponsen gör det betydligt lättare att genomföra sådana manövrer som att backa upp en husvagn på några bräder/plattor med ena hjulet, för att kompensera för lutande terräng. Där är det annars lätt att först händer inget alls, och sen skuttar ekipaget över brädorna, när man väl får rull på det.
Det 13-poliga släpvagnsuttaget levererades med alla stift aktiva, inklusive +12V matning, både ständig och när motorn går. Adaptern som följde med, till sjupoligt, inkluderar dimbakljus på släpkärran. Det demonterbara draget lämnar en snygg, men inte speciellt robust täckkåpa över dragbalken, när kulan inte sitter på.
Mest framsteg, med andra ord. Fast det finns förstås det som är sämre också. En XC70 lämpar sig i klart sämre grad för att kasta omkring på en krokig länsväg i otillåtna farter, jämfört med min 854 Turbo. Det är inte direkt så att XC70 trillar av vägen i första kurvan, men den inbjuder helt enkelt inte till den sortens körning. XC70 är mycket mer en glidarbil.
Tråkigast är nog att min kropp klart säger ifrån att stolarna i den nya bilen är sämre än i den gamla. Jag kan köra dubbelt så långt med 850:n innan jag behöver räta på mig. Då har jag det som kallas Dynamic sportstol i XC70, medan den gamla 850:n har de stolar som introducerades i Turbo 1994. De kom i alla 850 året efter.
Innerbackspegeln sitter i lägsta laget, men inte värre än att det går. Jag vill kunna se annan trafik under spegeln, när jag sitter normalt, en egenskap som allt färre nyare bilar har. A-stolparna är förstås odugliga, som på alla bilar idag. De lutar så mycket att man kan missa både det ena och det andra där bakom. Men det är ju i princip ingen personbil idag som har stolpar vinklade som på en 850 eller 940 längre.
Däremot ser jag båda husvagnsspeglarna från förarplats utan att någon stolpe kommer i vägen, något som är värre i 850:n.
Jag köpte ingen taklucka den här gången. Tillsammans med den låga framkanten på taket känns det lite instängt, speciellt jämfört med glasluckan i det högre taket på 850. Men det var ju ett medvetet val, så det är inte bilens fel.
Anders, XC90 D5 AWD Inscription 2019.
- By EbbevonVolvo
- By freak1
- By Filipgroon