[rid54]

Kylvätskor kan ju skilja på annat sätt än vad gäller själva frysskyddet (glykolen); bland annat finns ju korrosionshämmare av olika slag. Det tycks vara en skiljelinje mellan "long-life" som har nåt specifikt kemiskt system kallat Dex-Cool och mer konventionella tillsatser (silikater, bl.a). Om jag fattat det hela rätt, så har man i USA åtminstone ett embryo till färgkodning och de olika tillverkarna använder sig av "färgrelaterade instruktioner" ("Do Not use yellow anti-freeze" eller liknande) och däröver menar man tydligen att blandning av kylvätskor med olika korrosionshämmare inte är en bra idé. Vissa tillverkare avråder också tydligt från Dex-Cool i sina motorer, eftersom vissa packningsmaterial inte mår bra. Glykolen är dock samma (etylenklykol). Det bästa vore om nån kunnig kunde hugga sig fram genom djungeln och få fram de tekniska specifikationerna, som säkert finns bakom de vackra fraserna om "Long-Life" och liknande, dvs finns det ett klassningssystem och visar det vilka kemikalier som kylvätskan innehåller och finns det risker med att blanda?

[Rådlös]

Jag har inget bra svar på detta. Men läs inläggen i början av tråden.
Det är så här också att det skall finnas ett Produktdatablad och ett Säkerhetsdatablad för produkten. Detta eftersom den är presumtivt giftig. (Presumtivt = tänkbart giftig om den används fel) Där skall det framgå vad produkten innehåller och vilka egenskaper den har m.m m.m. Dom här databladen finns i många fall på nätet. Återförsäljaren är skyldig att tillhandahålla den, men det är ju opraktiskt att stoppa med ett par A4-papper till varje kund som köper glykol. Därför får den som är intresserad gå in på nätet och hämta info där. Man börjar med den som har tillverkat produkten. Om det är t.ex ett bensinbolag som säljer den i eget namn så har dom ju ofta inte tillverkat den själv utan köper en färdig produkt av någon annan i bensinbolagets namn. Gäller även Volvos glykol. Många t.ex bensinbolagen har ett enkelt upplägg. Det står Produkter och där får man upp bränslen och oljor. Längst ner brukar det stå Datablad eller något motsvarande. Där hittar man dessa uppgifter. Om det är stormarknader, typ Ö&B eller ICA stormarknad, Ullared etc. etc. som har sålt glykolen så kanske det inte är lika lätt, men vi utgår från att dom skall ha uppgifterna någonstans. Biltema och andra liknande är nog jämförbara med bensinstationer?

[Sceptic]

Jag har också den gula färgen på locket (finns det annan färg?) men när jag nyligen hade bilen inne på Bilia pga att en o-ring till kylaren var något otät så fick jag med en flaska Volvo Coolant ifall det bildats en luftficka. Man får väl utgå från att en auktoriserad Volvoverkstad vet vilken typ av glykol som används i kylaren men den är hursomhelst grön till färgen.

[Rådlös]

Jo rid54, du ger goda reflektioner.
Jag har berättat här förut om mina "studier" av glykol och färgkoder. Obefintliga sådana. Eftersom frågan återkommer varje år så finns det ett behov av information.
Jag trodde som många andra, att det var någon sorts färgkod på etylenglykol och propylenglykol. Men så började jag titta på det här med datablad och upptäckte ganska snart att det stämde inte med den tilltänkta färgkoden. "Det varrrr en rrrödgrrrön rrrörrra" skulle man kunna travestera en känd politiker. Och det var inte nog med detta, hur kunde man veta vilken glykol man hade i bilen? Man kan ju behöva efterfylla i kylaren, eller ännu värre, köra i diket och kylaren börjar läcka i marklager och vattendrag.
Så jag skrev till några bensinbolag och någon tillverkare av glykol. Jag frågade om det fanns någon färgkod och vad säger i så fall den? Samt hur man skulle kunna veta vilken sorts glykol man har?
Det blev dåligt med svar. Några bensinbolag svarade ungefär: "Våran glykol är grön!" (Eller någon annan passande färg) Men i stort sätt inget mer av värde. Dom enda som gav lite mer var OK-Q8. Dom visste inte hur man tar reda på vilken sort man har, men visste att man skall inte blanda dom två sorterna. Det fungerar visserligen som frysskydd, men det blir en brun rostliknande sörja av det om man blandar. Man kan inte heller med några instrument mäta den lägsta "arbetstemperaturen" innan det fryser. Senare har jag läst på det här och andra forum om den bruna sörjan att det kan i värsta fall bilda slamklumpar som riskerar att sätta igen kylkanaler. Men jag har aldrig sett det själv. OK-Q8 hade ingen förklaring på någon färgkod.
Med detta hade jag kommit ett steg framåt: Man skall inte blanda dom två sorterna!
Men det här med färgkoden, hur är det med den? Jag skrev till Kemikalieinspektionen och påpekade att det finns ett stor informationsbrist och att det saknas raka regler. Samt att man inte vet hur man får veta vilken sort man har. Det dröjde ganska länge innan jag fick svar. Kanske ett ½-år eller så. En jurist, av alla människor på Kemikalieinspektionen svarade att han förstog problemet, men hade ingen lösning på det.
Ungefär samtidigt hade jag fått klart för mig att det fanns ingen gällande färgkod. Och den färg som är har ingen som helst inverkan på produkten. Ren glykol är färglös. Färgen är tillsatt av tillverkaren som en varningssignal att "Detta är inte rent dricksvatten!" Och tillverkaren väljer själv vilken kulör han skall hälla i.
Så långt hade jag kommit då. Jag skrev till Näringsdepartementet och föreslog att dom från högsta ort skulle ta tag i detta och bestämma att "Nu skapar vi en färgkod!" Gärna ihop med EU och andra industriländer. Det blir liksom mer mening om flera resonerar lika.
Jag fick ett "snorkigt" svar från Industridepartementet att Industriministern hade inte tid med sådant. Hon hade annat att göra! Ville jag framföra en åsikt fick jag skriva en motion och skicka till Riksdagen!
Suck! ?:-/
Jag sökte vidare på detta med hur man kan veta vilken glykolsort man har. Jag läste på kemiforum på nätet och ställde frågan. Bl.a på någon sorts läxhjälpforum. Inget svar. Jag läste mitt eget inlägg i gott och väl ett ½-år, men det förblev obesvarat. Senare träffade jag på en kemilärare (grundskolenivå). Det var han som förklarade den metoden som jag har skrivit här i tråden med att först koka bort vattnet, sedan höja temperaturen och mäta nästa kokpunkt. Klart och enkelt. Det vill säga, det krävs lite utrustning, men det är inga hemligheter längre.
Detta blev också ett steg framåt, även om jag inte har prövat det handgripligen själv. Men jag tror på vad den här kemiläraren sade.
Senare hittade jag på ett annat bilforum, BMW tror jag, lite klargörande om olika glykoler. Där framgick också klart och tydligt att det finns ingen färgkod. Jag länkade in detta här på Jag Rullar. Senare "anslöt" sig den "författaren" av inlägget här på Jag Rullar och förklarade lite till. Han har skrivit lite annat också. Men texten är i vissa stycken en översättning från USA, så det nämns att man har lite olika rutiner och traditioner med glykoler och som rid54 påpekar, korrosionsskyddet i dom olika staterna i USA. Man kan väl i och för sig ha det och dom är ett stort utbrett land, så dom kan ha det så. Men det bästa hade ju varit om alla hade lika.

Alltså: Det finns ingen färgkod för glykoler. Det är direkt olämpligt att blanda olika glykolsorter. Läs på den aktuella förpackningen vad den innehåller. (Glöm bort vilken färg det är) Skriv upp i någon sorts körjournal eller bildagbok när du bytte kylarvätska och vilken sort det var. Låter du en bilverkstad sköta detta så spara kvitton eller fakturor på det. Skulle man sälja bilen, så tycker i alla fall jag att det låter positivt om säljaren påpekar att "Kylarvätska byttes XXYY och här är kvittot på det".

[volvo i norr]

Har haft igång en tråd med just samma ämne för en tid sen och ser att frågorna lever kvar.
VARFÖR vet inte killarna på verkstan vad en bil levereras med för glykol? Vet dom, men vill inte berätta eller vet de INTE? Kanske dags att de tar reda på detta och ge svar åt frågande kunder. Misstänksamheten gror ju bara vidare när samtliga verkstäder rycker på axlarna och "påstår" sig ovetande om detta.

[Rådlös]

Jag jobbar inte på någon verkstad så jag behöver inte veta, men jag kan ha en hypotes i alla fall. Etylenglykol är så totalt övervägande vanlig så det finns liksom ingen anledning att fundera på något annat. Och förmodligen skulle en verkstad hälla i etylenglykol om man lämnar in bilen och säger "Byt glykol". Man säger alltså inte mera och det finns ingen skylt eller etikett som säger något annat heller. Då blir det etylenglykol.
Mig veterligt finns det bara två fordonstillverkare som förordar propylenglykol, Scania och Mercedes. Och i det senare fallet handlar det bara om någon enstaka modell. I Scanias fall kan jag tänka mig att det är ett sätt att uppfylla miljöpolicyn. Alltså, Scania kan säga i sin marknadsföring "Titta här så miljöinriktade vi är. Vi förordar miljövänlig propylenglykol!". Jag har själv jobbat i periferin när alla företag skulle bli ISO-certifierade. Bl.a det företag jag jobbade på då. Det var mycket goda och bra egenskaper som bara fanns på papper. I verkligheten var det något helt annat.

Hursomhelst, dom här två är bara som jag har hört talas om ryktesvis. Så det är möjligt att det finns fler? Berätta gärna, ni som vet några fler.
Men vi kan fastställa till mina tidigare slutsatser här i tråden att: Etylenglykol är den övervägande vanligaste glykolsorten!