[VolvoB20]

Vår förra XC60 köpte vi för 375 körde i 11 mån, ca 200 mil/mån, den drog ca ,75 i snitt och kostade ca 300 i försäkring och 450 i skatt. Vi bytte in den för 335.

Extremt gynnsamt läge att bara få ett tapp på 40000 på en sådan bil.

Min Supra TT har fördubblats i värde sedan jag köpte den, (Kan nog heller räknas som ett normalfall vid bilaffärer)

[bjornw]

Man kan göra sådana klipp om man köper en nylanserad bil utan att plocka på den massa extragrejer och sedan säljer medan den fortfarande är ny och eftertraktad. "Problemet" är ju om man vill ha större motor, lite extra paket, kanske krok, motorvärmare etc. Det plockar på rätt fort och dessa pengar går rätt i sjön vid en försäljning, det samma gäller egentligen vid begagnatköp. För mig var det viktigt att hitta en bil med så mycket som möjligt av det jag ville ha i utrustningsväg då det är riktigt dyrt att komplettera i efterhand och det är pengar du aldrig ser röken av igen.

Precis Martin, det har en väldigt stor effekt på värdeminskningen. Vad som är en ekonomiskt smart affär är dock inte alltid en rolig affär, man får prioritera.

Jag brukar räkna på 60% restvärde (40% värdeminskning) efter 3 år och knappt 6000 mil. Har inte tvingats gå lägre de senaste 5 bilbytena. Men så har vi inte köpt någon T6 Summum ++++ heller.

Huruvida kalkylen stämmer eller inte är svårt att säga. Det är mycket lättare att räkna på en ny bil eftersom man oftast inte har några oväntade kostnader. Beggade bilar blir fort mycket dyrare än tänkt, speciellt om man slår ut det per månad eller mil. Jag tror man måste ner till spannet mellan 100 och 150kkr för att vara säker att det blir billigare än en ny bil kring 350. Beggade bilar kring 200-250 måste man ha tur med för att kunna räkna hem. Några jobbiga reparationer så är den plötligt dyrare än den nya och man åker runt i en äldre bil utan att spara på det.

Är man ute efter en bil som kostar 550-600 kkr eller mer så blir resonemanget ett annat. Då är det förmodligen mindre dåligt att köpa en några år beggad eftersom de sjunker lika fort och tungt som titanic.

[Herkulez]

Man kan göra sådana klipp om man köper en nylanserad bil utan att plocka på den massa extragrejer och sedan säljer medan den fortfarande är ny och eftertraktad. "Problemet" är ju om man vill ha större motor, lite extra paket, kanske krok, motorvärmare etc. Det plockar på rätt fort och dessa pengar går rätt i sjön vid en försäljning, det samma gäller egentligen vid begagnatköp. För mig var det viktigt att hitta en bil med så mycket som möjligt av det jag ville ha i utrustningsväg då det är riktigt dyrt att komplettera i efterhand och det är pengar du aldrig ser röken av igen.

Precis Martin, det har en väldigt stor effekt på värdeminskningen. Vad som är en ekonomiskt smart affär är dock inte alltid en rolig affär, man får prioritera.

Jag brukar räkna på 60% restvärde (40% värdeminskning) efter 3 år och knappt 6000 mil. Har inte tvingats gå lägre de senaste 5 bilbytena. Men så har vi inte köpt någon T6 Summum ++++ heller.

Huruvida kalkylen stämmer eller inte är svårt att säga. Det är mycket lättare att räkna på en ny bil eftersom man oftast inte har några oväntade kostnader. Beggade bilar blir fort mycket dyrare än tänkt, speciellt om man slår ut det per månad eller mil. Jag tror man måste ner till spannet mellan 100 och 150kkr för att vara säker att det blir billigare än en ny bil kring 350. Beggade bilar kring 200-250 måste man ha tur med för att kunna räkna hem. Några jobbiga reparationer så är den plötligt dyrare än den nya och man åker runt i en äldre bil utan att spara på det.

Är man ute efter en bil som kostar 550-600 kkr eller mer så blir resonemanget ett annat. Då är det förmodligen mindre dåligt att köpa en några år beggad eftersom de sjunker lika fort och tungt som titanic.

Det verkar som vi är av samma uppfattning. Har själv köpt 3 år gammla bilar vid ett par tillfällen ( 150k-200k) och kört dom 5000-10000 mil. De har inte haft några större utsvävningar när det gäller rep. mest en jäkla massa slitdelar/underhåll mm. Ekonomin i dessa bilar har varit i linje med en precis som du skriver en vettigt utrustad ny bil. Jag har alltid haft bilarna ca 3år oavsett bil, lessnar sedan och vill byta.

Åker man 3000 mil/år och byter vid 3år utnyttjar man de fasta kostnaderna samtidigt som man i stort minimerar de rörliga. Finns för mig ingen större ekonomi (anser jag i alla fall) i att köpa liknande bil som är 3år gammal. Definitivt inte om den beggade bara rasat 20-40%.

[UffeXC]

Intressant att se hur olika man är som person när man gör sina bilval. Stod i samma beslutsvånda med XC60/XC70 eller XC90 vid förra bytet.
Konstaterade rätt snart att ekonomin avseende inköp landade på samma summor med de utrustningsval jag ville ha.
Körningsmässigt var XC60n kul, XC70n sa mig ingenting och XC90 kände jag sedan gammalt då jag kört ett antal. XC90 kör man inte utan här åker man komfortabelt med god sikt.
Bagaget på XC60 var så klent att jag ganska snart fick lägga den åt sidan. Kidsen tyckte inte de såg ut bra när de satt i baksätet jmf med den gamla XC90n.
Då man som fotbollsförälder kör till diverse matcher så insåg vi till slut att flexibiliteten som XC90 ger är oslagbar. Säker, rymlig, komfortabelt landsvägskryssare som dessutom drar vår 2tons husvagn utan bekymmer.
Gammal är äldst även om drivlinan i såväl XC60/70 är bättre.

[apersson850]

Jag kom fram till att XC90 ger mig ingenting mer än ett sämre motorutbud, omodernare inredning, färre utrustningsalternativ, högre luftmotstånd, sämre utrymme bak på grund av ett extra säte som jag inte har någon användning för och några kg högre dragvikt, som jag inte har behov av.

Så jag valde XC70.

[Lövet]

Jag åker bara begagnat, kör runt 1000 mil per år och byter varje år. Utöver normal service har jag fått byta 1 elhiss totalt senaste 3 bilarna. Värdeminskningen har legat på runt 10-15k/år.
Vad är det för problem ni räknar med på begagnade bilar hela tiden? Tycker att kvaliteten på moderna bilar är fantastisk även när de är 3-4 år gamla. Det mesta som går sönder brukar vara tillverkningsfel och de visar sig ju under garantitiden. Däremot att köpa en 1.5 år gammal bil känns inte bra, för då är däcken utslitna, garantin tar slut, och det är dags för service men ändå brukar skillnaden mot ny vara märkligt liten.

(Däremot tror jag att jag kommer gå på en nit värdeminskningsmässigt med 3.2an. Slängde ut den på annons billigast i Sverige i våras men ändå 0 intresse. Misstänker att jag kommer behöva rabattera den mer än vad jag önskar för att bli av med den. Småsurt - men suget efter dieselsexa är svårt just nu.)

[kave]

Nackdelen med att köpa en impopulär bil billigt, det är svårare att sälja den sen. Se är det väl alltid svårare att sälja en dyrare bil privat, de flesta vill kanske ha garantier etc hos en handlare på en beg bil.