[llesrof]

Det jag kan störa mig på i svensk politik är det odemokratiska motståndet mot SD, och att det accepteras av så många. SD finns av en anledning, och den anledningen är att ganska många är missnöjda med den invandrarpolitik som förts i Sverige sen 80-talet. Vi kan inte på något sätt föra en sansad diskussion kring invandringen och dess olika följder utan att på något sätt anklagas för rasism, främlingsfientlig eller 2000 andra lika nedsättande skällsord.
Vi har politiskt målat in oss i ett hörn angående detta problem, och det är svårt att se en väg ut ur det också.

Helt sant. Men högst personliga uppfattning är att alla med främlingsfientliga och odemokratiska åsikter skall få göra sin röst hörd. Inte minst för att folk skall få höra hur fel de har. Att tiga och utfrysa dom är att ta till samma metoder som många av dessa högerextremister förespråkar. Detta är den klassiska paradoxen: skall en demokrati acceptera de som är emot demokrati?

Jag kan också tycka att man lägger för stor vikt på småsaker som HBT-frågor, feminism, utanförskap och en rad andra liknande saker. Politik ska omfatta i stort sett allt, utan att för den skull lägga köra ner sig i småsaker som jag tycker dessa är, det finns andra viktiga saker som måste göras istället. Som miljö, energilösningar, välstånd, ekonomi, globalisering, kriminalitet o.s.v.

Det kanske är småsaker för dig men det kan vara avgörande saker för andra. Men visst kan det bli löjligt när det exempelvis mer eller mindre skall finnas HTB-alternativ till... allt. Bilforum för homo och bi. Restauranger för homo och bi. Parkeringsplatser för homo och bi. Speciella matbestick för homo och bi. Operativsystem för homo och bi. Bredband för homo och bi. Armbandsur för homo och bi. Ta mig fan allt skall ha ett homo- och bi-alternativ :lol: Jag kan inte tänka mig att homo- och bi-personer har speciellt annorlunda behov i vardagen än vad andra har. Ja ja, don´t get me started... Det är ju lite inne att vara kränkt. Själv är jag en medelålders, vit, etniskt svensk, icke handikappad hetrosexuell tjänsteman. Jag får inte klaga på något. Vi som inte tillhör en minoritetsgrupp det är synd om är i minoritet.

[DogWalker]

Helt sant. Men högst personliga uppfattning är att alla med främlingsfientliga och odemokratiska åsikter skall få göra sin röst hörd. Inte minst för att folk skall få höra hur fel de har. Att tiga och utfrysa dom är att ta till samma metoder som många av dessa högerextremister förespråkar. Detta är den klassiska paradoxen: skall en demokrati acceptera de som är emot demokrati?

Ja, det är väl det som är demokrati, d.v.s. att man får framföra vad man tycker. Då blir det lite märkligt när sk. demokrater anser att andra är odemokratiska när de vill framföra det de tycker är fel.
Än mer märkligt blir det när man har fullt rimliga skäl att ifrågasätta vissa saker blir kallad för odemokratisk, främlingsfientlig.

Det kanske är småsaker för dig men det kan vara avgörande saker för andra. Men visst kan det bli löjligt när det exempelvis mer eller mindre skall finnas HTB-alternativ till... allt. Bilforum för homo och bi. Restauranger för homo och bi. Parkeringsplatser för homo och bi. Speciella matbestick för homo och bi. Operativsystem för homo och bi. Bredband för homo och bi. Armbandsur för homo och bi. Ta mig fan allt skall ha ett homo- och bi-alternativ :lol: Jag kan inte tänka mig att homo- och bi-personer har speciellt annorlunda behov i vardagen än vad andra har. Ja ja, don´t get me started... Det är ju lite inne att vara kränkt. Själv är jag en medelålders, vit, etniskt svensk, icke handikappad hetrosexuell tjänsteman. Jag får inte klaga på något. Vi som inte tillhör en minoritetsgrupp det är synd om är i minoritet.

Exakt så känns det. Undrar vilken nästa sexuella minoritet vill ha något?
Men det är väl just här du påpekar det jag ville få fram, men missade. Dessa jävla minoritetsgrupper som hela tiden skall ha något extra, politiken lägger för stor tid och vikt åt detta istället för andra tyngre och viktigare frågor. Allt för att vara PK.
Man beter sig som att samhället var färdigbyggt och klart, men så är det inte. Samhället håller på att rasa samman och det har gått jävligt långt i den processen.
Samhället kan inte hantera ett problem som att barn kastar sten på ambulanser, brandbilar, polisbilar, plus personal. Då är det illa, riktigt illa.
Eller att samhällsvalda ger uttryck för sin sexualitet i det offentliga typ Fredrik Federley....äh, jag orkar inte mer.
Vart tog det normala vägen?
Vart tog de vägen de man kunde se upp till och känna fullständigt förtroende för?(kan ju ha varit illusion också)
Hittar man en sån person idag så undrar man ju när skiten ska bubbla upp, den ena värre än den andre.

:?:

[*pettson*]

Utförsäkringen från sjukkassan är ett bra exempel på hur en god tanke inte tas vid av en realistisk handling när F-kassan skickar ut svårt cancersjuka personer för att söka jobb.

Jag förstår inte vad det är för fel att de sjukskrivna efter ett visst antal dagar (många) "Prövas mot arbetsmarknaden". Om det då visar sig att det inte går att hitta ett arbete så får de ju återgå till sjukskrivning.

Så var det ju tänkt och så står det ju. I praktiken är det omöjligt.
Dom läkarintyg du sparkades ut ur Fkassan med är ogiltiga och går alltså inte att bara lämna in igen. Du returneras av AF då du inte är arbetsför, men dom hjälper dej inte med nånting i övrigt.
Nu ska du bara ha nya intyg. Alltså en tid på vårdcentralen, en remiss till en specialist och en undersökning samt ett utlåtande. Varje position har 90 dagar på sej förutom husläkaren.
90 dagar på vårdcentralen, upp till 7 dagar inna du får träffa lokala doktorn,90 dagar i väntetid på remiss svar, 90 dagar i väntetid på undersökning. 90 dagar väntetid på ett svar. Under tiden klassar du inte in som sjuk och inte som arbetsför. GRATTIS du är inte under någons vinge och du får inte en spänn. SÅ ser verkligheten ut. Du kan vara hur sjuk som helst egentligen, för det är ju inte sant förräns det finns på papper.
Sen pungsparkar man sjuka för långa sjukskrivningstider trots att det är landstinget som är proppen.
Jag har just kommit ur en lång sjukskrivning på grund av två axeloperationer. Min läketid var beräknad till 180 dagar av totalt två år. Resten är väntetid i vårt system, känns det som att systemet fungerar?
Januari 2008 var jag hos lokala läkaren. Men det var inget fel på mej, den där svullna pingisbollen på nyckelbenet berodde på överbelastning, som dessutom berodde på att jag är fet. Att jag är vänsterhänt och inte höger som nu var svullet spelade ingen roll. Efter mera tjat på grund av denna ömhet som dessutom krasade när det hände, så valde läkaren att göra en remiss, jag sjukskrevs. Det var i februari 2008. Redan i slutet på februari kom ett svar att man hade tjockt med jobb. Man återkom när man ville kalla mej. Man hade 90 dagar på sej att kalla mej. Redan i slutet av Mars så fick jag träffa en ortoped. Jodå det där var en skadad AC led. Rutinjobb på 40 minuter. 16 Juni 2010 fick jag opereras. Rutinjobbet som var 40 minuter blev 4 timmar och leden gick inte att rädda då den läkt ihop felaktigt på grund av väntetiden. Man amputerade nyckelbenet. Fräste bort senor och ligament samt ledresterna i axeln. Nu skulle jag sjukskrivas 90 dagar sen var jag fit for fight. September kom och man kikade på det. Det hade inte blivit särskilt bra, jag hade rörlighet men var öm och huvudvärken samt allt annat var kvar. Jag fick ett brev att ta till AF, jag var så läkt jag kunde bli. Resten var att leva med.
Jag fick vänta inom AF på att få en vuxenutbildning, mekaniker var inget jag kunde fortsätta med proffesionellt då axeln inte hade stöd längre. Jag behövde nytt yrke. Inom AF var man tvugna att kommunicera med Fkassan och dom kom inte fram till nåt. Jag var inte frisk nog för AF, men jag var inte sjuk nog för kassan.
Januari 2009 började jag läsa CNC. Parallellt med detta kom läkarn fram till att jag helt enkelt ska äta smärtstillande i resten av mitt liv. Han skrev ut 2 kilo panodil. Alltså 2000 1 grams samt nåt halvkilo voltaren, man plussade på med tradolan i stor dos. Det borde hålla värken i skick. Eftersom jag var vid maskiner hela dagarna så åt jag inga tabletter på dagarna. Jag fick däremot ta precis innan jag lade mej. På så sätt hade jag en chans att få sova. Från mars började jag på sjukgymnastik, eller ja.. det var ju en sjukgymnast, det gick ju inte att röra axeln på grund av ömhet ända ut vid huden. Så man satte istället nålar och körde på. Jag blev sämre, inte bättre. Vid juni så insåg jag att jag kommer aldrig nånsin att kunna köra CNC, skruvstyckena och arbetsstyckena är för tunga för en arm och jag pallar inte värken. Jag fick avbryta vid titeln CNC operatör. Alltså första provningen. Jag var hos läkarn igen, där var jag för fet. Gå ned i vikt så ska du se. Efter en blick och att jag valde att svälja ett utbrott så gick jag. Två veckor senare hade jag beställt tid igen, dock försäkrat mej om att inte komma till samma läkare, menar första gången var jag fet men hade ac:leds fraktur. När jag återkommer är jag alltså fet fortfarande och det är fortfarande mitt problem? Jag fick träffa en ny läkare, den andra hade sagt upp sej. Hon skickade återremiss till ortopeden. Jag sjukskrevs igen, det är definitivt nåt fel. December 2009 får jag komma in på återremissen, inget tvivel, jag ska opereras om, fortsatt sjukskrivning. Valborgsmässoaftonen 2010 opereras jag, man har fuskat vid första operationen och inte sugit upp alla frässpån, dom har hamnat mellan muskellagren och rivit upp muskelfibrerna. Det var dessutom en vass kant som dom sågades av emot. Jag sjukskrivs till 1:a juli i år. Därefter flyttades jag direkt över till AF och fas 3. Ingen rehab, ingenting. Däremot provas jag direkt mot arbetsmarknaden, jag har nu 25% av muskelmassan kvar på högersidan. Men eftersom jag nu kommit till Fas 3 så delas jag kortfattat ut på praktik. En praktikplats gör att jag blir bunden 24 månader till arbetsstället för 65% av ursprungslönen som a-kassan räknades på.
Jag har lite tur och min förmedlare hatar denna typen av praktik. En deal görs på ett annat sätt, dock samma lön och samma praktik men med kortare beslut, jag har möjlighet att få jobb på detta stället (vilket är olagligt enligt praxis, har man arbetarbehov får man inte ta emot praktik).

Jag har nu suttit mellan stolarna TVÅ ggr. Och räddats av mina a-kassedagar och en förmedlare som var bra. Den som inte har det, har ingenting.
Det som däremot hade varit bra är om landstingen hade fungerat. All väntetid jag varit sjukskriven hade varit onödig om man fått komma in inom rimlig tid.
Som det är idag har varje instans 90dagar på sej att utföra nånting. Det gör att dagar går, år går. Jag skäms inte en sekund då det inte är jag som strulat och som tagit sån j-la tid på mej. Jag har gjort exakt vad som förväntas av mej och mera därtill.
Såhär ser det OFTA ut på marknaden och ändå väljer dom flesta att spotta lite på dom sjukskrivna, ingen väljer landstingen som mål för irritationen.

[matzen10]

textmassa..

Tack för beskrivningen av verkligheten! Jag känner igen väntetiderna och den usla allmänläkarkontakten sedan jag blev påkörd.. Då var det sossarna som styrde FK och det var precis lika jävla illa då.. Och med tanke på att de haft så lååång tid på sig att få en fungerande rehabkedja utan att lyckas, kommer jag troligen aldrig mer att rösta ( S).

M V H
---> Matz

[Michaelvecel]

De har skött sig mycket bra i denna ekonomiska kris som varit, med Anders Borg i spetsen. Det är inte många andra länder som lyckats under denna period, men vi har klarat oss bra med en vad jag tycker ansvarsfull politik.

Jag håller med dig. Man kan undra hur vårt utgångsläge hade varit om Mona Sahlin varit statsminister med Thomas Östros som finansminister. Med den överbudspolitik som de bedrivit under "krisen" med mer pengar till den sektorn och ännu mer till en annan. Vi hade om inte varit bankrutt så väldigt långt ner. Nu står vi väl rustade och är bland de länder i omvärlden som har bäst utgångsläge.

Ja, hade de rödgröna suttit under denna period så hade Sverige köpt ett utländskt företag som gått med förlust, kanske man t.o.m. hade köpt 2 st, vem vet.
Nä, dem rödgröna politiken känns allt annat än ansvarsfull i dagsläget. Och idag verkar det vara en hel del flum med också, som butlers i tunnelbanan, clowner till äldreboende. Snacka om att tappa greppet om verkligheten.
Ändå känns det förvånande att så många ändock kan tänka sig rösta på de rödgröna, är man inte alls intresserad om landet man bor i och sig själv?

Vi kan aldrig veta hur det hade varit, hur Rödgröna hade agerat. Så att ha förutfattade meningar och att säga att det hade varit skit, är inte lönsamt, för vi kommer aldrig få veta det.

Så du menar också att om man röstar på Rödgrönt så har man inte intresse av Sverige och sig själv, hur kom du fram till det?

[*pettson*]

Problemet är omsättandet av teorier och förslag i praktiken.
INGET parti har lyckats med detta oavsett om dom är gräddelina röda eller blå. Det är stora käftar och pekande med hela handen mot dom andra partierna om vad dom gjort för fel. INGEN har tagit på sej att införa nånting som fungerar och ingen lär göra det. Då får man sonika rösta på det som lär skada en minst och som förmodligen inte kör vårt land längre ned i botten än vi är.

[SvenB]

Vi kan aldrig veta hur det hade varit, hur Rödgröna hade agerat. Så att ha förutfattade meningar och att säga att det hade varit skit, är inte lönsamt, för vi kommer aldrig få veta det.

Jag utgick bara ifrån vad Mona Sahlin och Thomas Östros sade sig vilja göra om de haft makten. Menar du att de inte är trovärdiga?

[DogWalker]

Vi kan aldrig veta hur det hade varit, hur Rödgröna hade agerat. Så att ha förutfattade meningar och att säga att det hade varit skit, är inte lönsamt, för vi kommer aldrig få veta det.

Så du menar också att om man röstar på Rödgrönt så har man inte intresse av Sverige och sig själv, hur kom du fram till det?

Nja, det där är inte riktigt heller sant som du säger. De rödgröna gick ut med att man skulle ha köpt upp Volvo för att rädda svenska jobb. Och det är väl ingen hemlighet att de rödgröna sagt vid otaliga tillfällen att vi ska som KKR säger satsa oss ur krisen.

Gällande ditt andra stycke så är det vad jag tror om folk när man lägger sin röst i ett val p.g.a.:
Jag har alltid röstat rött! Jag är född socialdemokrat!
Min mamma och pappa röstade rött, därför gör jag också det!
Detta är några av orsakerna, andra är:
Hur man som låglönetagare tycker det är helt okej att betala mer skatt, bara det går till vården t.ex. Vi har höjt skatterna i omgångar, men vi har inte fått bättre vård för det.
Likaså hur man tycker att höjda skatter på andra områden som miljö. Hur tror du att t.ex. koldioxidskatten kommer att slå? Tror du att det kommer gynna våra jobb, eller priser i affärerna?
Hur kommer vår industri att agera?, kommer de investera eller flytta till annat land?

Med tanke på att det är de rödgröna som lagt det förslaget, och att väldigt många arbetare röstar på först o främst Socialdemokraterna. Tycker du att det låter vettigt? Eller ansvarsfullt förslag?

Jag vill ha ett jobb att gå till, och därför röstar jag på Alliansen.
Varför röstar du på de rödgröna?

[bjompa]

Menar du att de inte är trovärdiga?

Välkommen till världen, de finns väl ingen politiker som kan kalla sej trovärdig.

[Michaelvecel]

Väl formulerat svar, tummen upp.

Jag röstar på Rödgrönt för att jag är för välfärden och att folk ska ha ett jobb att gå till. Jag tror på investeringar så att fler jobb och praktikplatser kan skapas, minst 100000 st. Sverige har för tillfället en av Europas högsta arbetslöshet inom ungdomen. Att avskaffa aktivitetsförbudet, och arbetsgivaravgiften för den som anställer en ungdom är nåt jag tror på. Att minska skatterna för småföretagen är också nåt jag tror hårt på, då jag själv är sugen på att ha ett eget företag. Alliansen vill sänka skatterna ytterliggare, För att spara 100 miljarder kronor krävs att nära var tionde anställd i alla skattefinansierade verksamheter sägs upp. I den offentliga sektorn motsvarar det ungefär 12 000 lärare och 14 000 undersköterskor och 1 500 poliser och så vidare. Sammanlagt handlar det om omkring 100 000 anställda, vilket inte känns så bra, jag väljer hellre välfärd en skattesänkningar. I miljösyn så har Rödgrönt planerat detta med Lastbilar, att deras kilometer skatt inte ska införas förrän 2013, och de skattepengarna ska gå till infrastruktur. Och för oss som bilpendlar, jag åker 22 mil T/R varje dag så kommer reseavdraget höjas, och med 1500 mil/ år så blir det inte många extra kronor att lägga på bränsle.

Därför röstar jag på Socialdemokraterna.