Funk skrev:https://sverigesradio.se/artikel/vatten ... tlig-hjalp
Statligt stöd ? Fler skatter på energi då... känns inte som det blir bättre.
/Thomas
Gårdagens elsystem bestod i huvudsak av vattenkraft och 12 st kärnkraftsreaktorer som gav oss stabil, ren och förhållandevis billig elenergi som har gagnat Sveriges utveckling väl. Den befintliga kärnkraften byggdes med ambitionen att göra Sverige mindre beroende av dyra importerade fossila bränslen.
Kärnkraft var då mycket dyr att bygga. Det är den fortfarande. Men kärnkraft är förhållandevis billig att ha i drift. Det betyder att om kärnkraften får producera tillräckligt många timmar per år till normala elpriser så blir avskrivningstiden rimlig för investerare.
Men som vi alla vet hatar man kärnkraft från vissa politiska läger. Man byggde ut vindkraft med stora subventioner i form av elcertifikatsystem, rabatt på fastighetsskatt, subventionerad infrastruktur, mm. Man visste att detta skulle skapa låga elpriser och man hoppades givetvis på att kärnkraften därigenom skulle bli olönsam. Men till politikernas förskräckelse fortsatte kärnkraften att tuffa vidare. Den vägrade att dö. Den befintliga kärnkraften var till största del avskriven och eftersom driften är förhållandevis billig så klarade kärnkraften denna utmaning hyfsat. Då slog man till med straffskatt på kärnkraften för att se till att slå sista spiken i kistan. Det lyckades och flera reaktorer stängdes trots att man redan då från politiskt håll börjat inse att det inte var så klokt. Men det hjälpte inte då kärnkraftsverksamhet är långsiktig verksamhet.
Då undrar väl alla: vad är problemet med vindkraft? Det man inte insåg från början var i huvudsak tre konsekvenser:
1. När det inte blåser har man inte tillräckligt med baskraft kvar eftersom den delvis är nedlagd med prisexplosion som följd.
2. Vindkraften i liten skala gick hyfsat att driva runt ekonomiskt. Man fick inga intäkter när det inte blåste, men genom olika avtalskonstruktioner kom man runt detta. När det blåste så sjönk inte priserna lika mycket som idag och man erhöll intäkter. Nu när vissa subventioner är borttagna i kombination med att vindkraften är kraftigt utbyggd med prisdumpning som följd har man fått problem. När det inte blåser = inga intäkter. När det blåser = små eller inga intäkter.
3. Stora generatorer ger stödtjänster som inte små generatorer eller växelriktare kan ge i samma utsträckning, t.ex. stabilisering vid fel, hantering av reaktiv effekt, mm. Detta gör att överföringskapaciteten minskar från norr till söder. Dvs. minder del av vattenkraftens reglerkapacitet kan utnyttjas i söder. Dessutom tvingas vattenkraften agera baskraft i högre utsträckning i takt med att kärnkraft läggs ner.
Tyskland har drivit detta mycket längre än Sverige. Man lade ner all kärnkraft och har mer vindkraft procentuellt sett än Sverige. Man var då tvången att ha gasturbiner som ersättningskraft med koldioxidutsläpp som följd. Man byggde Nordstreamrören för att importera rysk fossilgas. Som bekant går inte detta längre. Man eldar nu brunkol i astronomiskt omfattning. Bara från brunkolseldningen i sig släpper man ut 7 ggr mer koldioxid årligen än vad hela Sverige släpper ut totalt inkl. alla sektorer. Bara för att bli av med kärnkraften.
Hur fixar man detta?
Det finns ingen snabb lösning. Att bygga ut vindkraften ännu mera är rent ut sagt hål i huvudet. Till slut står flera länder där med mössan i hand när det inte blåser med kraftiga kablar som förbinder ländernas elsystem. De frågar alla på samma gång: vem ska nu importera från vem?
Man måste erkänna att dagens elsystem med stort inslag av intermittent elproduktion inte passar samhällets behov. Detta bevisas av att elpriserna ibland exploderar och ibland imploderar. Hade produktionen matchat behovet hade detta inte uppstått.
När man väl erkänt detta måste man inse att man måste ha så stor del planerbar baskraft att den reglerkraft som är rimligt att ha också klarar svängningar i elbehovet till rimlig kostnad.
Att bygga ny kärnkraft idag är faktiskt lönsamt, men bara på vissa villkor. Man måste få avsättning tillräckligt många timmar per år till rimliga priser. Då erhålls rimliga avskrivningstider, men det blir ändå många år. Det betyder att kärnkraften passar bäst som baskraft. Men det absolut viktigaste är LÅNGSIKTIGHET. Ingen investerare är beredd att slänga ut kanske 80 miljarder för en reaktor med dagens politiska nyckfullhet. Det krävs en helt annan politisk stabilitet för att investerare ska våga sig på kärnkraft. Redan i nästa val kan politiska vindarna skifta och kärnkraft förbjudas igen. Det går helt enkelt inte idag. Detta är huvudskälet till att man vill att staten antingen medfinansierar eller står för kreditgarantier. Även om t.ex. 80 miljarder låter mycket, så erhålls intäkter på 4,5 miljarder per år räknat på 50 öre/kWh och 1300 MW under 7000 timmar per år (tillgänglighet 80%). Därtill kommer underhåll, avsättning till fonder för avfallshantering och rivning, drift och räntor. Driften är billig i sammanhanget. Som man kan se är det inte så omöjligt att få ihop en kalkyl med tanke på att en reaktor har en livslängd på 50-60 år. Det blir vinst sett över lång tid. För konsumenterna blir det stabila och förhållandevis låga elpriser. Men riktigt billigt blir det aldrig. Men inte heller riktigt dyrt. Ändå är exemplet konservativt. Men dessa typer av investeringar kräver politisk långsiktighet som vi inte har i Sverige.
Men vi har alla förlorat enormt på att fullt fungerande kärnkraftsreaktorer lades ner. De var avskrivna och hade kunnat producera el i åratal om bara politikerna inte haft fingrarna i syltburken med sina styrmedel och straffskatter. Kapitalförstöring i stort format.
Då återstår frågan: måste den planerbara elproduktionen vara kärnkraft? Svaret rent tekniskt är nej. Det finns flera andra elproduktionsslag.
Man kan i stort sett välja på t.ex. följande planerbara elproduktionsslag:
1. Vattenkraft
2. Kärnkraft
3. Kolkraft
4. Gaskraft
5. Oljekraft
6. Geotermisk kraft
7. Kraftvärme från biobränslen
Nr 1 och 6 begränsas av geografiska och topologiska skäl. Ej möjligt i södra Sverige.
Nr 3, 4 och 5 går bort av klimatskäl och resursskäl.
Nr 7 går bort av resursskäl, går inte att skala upp tillräckligt.
Kvar är Nr 2 kärnkraft som uppfyller både resurskrav och klimatkrav. Men kärnkraften har andra nackdelar som de flesta känner till. Det handlar alltså om vad man prioriterar.
Att komma med intermittenta elproduktionsslag som sol och vind som en totallösning fungerar ej som samhällets behov ser ut idag. Då måste man antingen komma på ett sätt att lagra elenergi i mycket stor skala. Hela länders elförbrukning i veckor. Dagens batteriteknik är inte ens i närheten av vad som behövs. Eller så får vi helt enkelt ändra på hela samhället, helt enkelt tagga ned ett par snäpp och gå tillbaka till en betydligt enklare tillvaro. Ungeför som att bonden fick vänta tills väderkvarnen snurrade för att mala skörden till mjöl. Fast då skulle det gälla hela samhället, industrier såväl som privat konsumtion. Finns det folkligt stöd för det?
Eller hatar man kärnkraften så mycket att man kanske ska vänta på morgondagens batteriteknik? Det verkar som klimathotet framställs som att vi inte kan vänta på något. Det är bråttom, bråttom. Man kan inte ens vänta på den förhållandevis korta byggtiden för kärnkraft. Det är naturligtvis bara ett svepskäl. Byggtiden för kärnkraft är definitivt kortare än att batterier plötsligt kan lagra hela länders elkonsumtion i samma storleksordning som vinden kan mojna, dvs. flera veckor. Och hur blir det med resursåtgången för den storleken på batterier?
Ska de progressiva politikerna kunna behålla någon trovärdighet alls måste de bekänna färg och presentera vad folket har för konsekvenser att vänta beroende på om man är beredd att satsa på t.ex. kärnkraft eller inte. Nu ljuger man folket rakt upp i ansiktet med den mest verklighetsfrämmande argumentation man kan tänka sig. Det är inte rättvist mot folket. Man kan inte kräva att gemene man ska förstå dessa stora sammanhang. Men om man förstår dem blir man rent ut sagt förbannad på dagens politiker som de beter sig.
För att återknyta till Vattenfalls VD: Anna Borg har mycket kvar att bevisa när det gäller kärnkraft. Anna Borg tillsattes efter Magnus Hall, som var mycket mera kärnkraftsvänlig, eftersom det inte passade dåvarande S-MP regering att vara kärnkraftsvänlig. Man såg även till att ha uttalade kärnkraftsmotståndare i styrelsen. Hennes uttalande tar jag därför med en stor nypa salt. Samtidigt har jag respekt för hennes uppdrag och jag som privatperson kan omöjligt veta mer än vad hon vet. Men det jag vet räcker för att konstatera att det råder stor distans med vad den nuvarande regeringen vill och vad hon var tillsatt att driva för den föregående regeringen. Återstår att se vad som händer. Jag skulle inte bli förvånad om hon byts ut. Precis som förra regeringen gjorde med Magnus Hall. Det är viktigt att statligt ägda bolag lyder sin ägare.
så det är ju inte så honstigt att det blir varmare. Det blir alltid varmare före nästa istid. Hade dom börjat mäta på 500-talet hade vi redan legat bra mycket över den temperatur som sägs utplåna jorden. Hade vi däremot börjat mäta år 500 (BC) hade vi haft en bit kvar till "brytpunkten". Det stora problemet på denna planet är att det finns alldeles fär många innevånare (både människor och djur) på vissa ställen, och alldeles för mycket ödemark på andra ställen.
- By S6024t