llesrof skrev:Det är väl bättre att ta ett deltidsjobb under tiden man söker ett heltidsjobb, än att vara heltidsarbetslös?
Mycket text i den här tråden. Förtydligar lite av redan skrivet tidigare och lite nytt i debatten.
Strö jobb kunde jag fixa själv. Men det gillade dom inte när jag gjorde utan börja strula då och krångla.
Sen helt plötsligt när jag inte strö jobba då kom dom på att jag skulle göra det åt en hel skum firma som var registrerad på någon som inte gick att få tag i ens.
Det var därför jag sa till dom ' var det inte hel tids jobb jag söker nu plötsligt '
jag gjorde detta test med AF för att se om det gick att få tag i ett vettigt normal jobb.
Har ju kört eget som konsult kan vi enklast förkorta min karriär till samt under ett antal år levde på att handla med papper. ( var ju därför det var rätt enkelt för mig att fixa lite strö jobb, men det var ju inte det jag sökte hos dom)
Var trött på osäkerheten att aldrig veta hur det kom in nya uppdrag. Eller om det gick att omsätta några papper. Tänkte man skulle testa det så kallade tryga alternativet att vara heltidsanställd.
Men gick tillbaka till konsult verksamheten igen efter att jag insåg att min bakgrund är helt fel för dom flesta arbetsgivare. Samt AF var ju inte intresserade eller till någon hjälp. Utan dom flesta idéer lede snarare till = Stjälpa istället för att hjälpa.
Det Petsson tar upp att vissa saker har man inte råd att börja med. Jobba gratis eller för väldigt minimalt innebär ju att andra parametrar ändras. Samt gör man det för länge så påverkar det andra saker som vad man får i A-kassa, sjukbidrag om man skulle ha otur att verkligen bli sjuk och behöva hjälp ett längre tag. Just då hade jag haft ett längre uppdrag som gav väldigt bra pengar, så dom flesta ideer dom kom med motsvarade inte ens det jag hade i bidrag just då. Känns ju väldigt motiverande att gå till något man verkligen inte har lust med då och samtidigt känna ja då jobbar vi och tjännar lite mindre än tidigare. Men jobba gratis det händer ju fortfarande. Så är det när man kör eget vissa projekt går inte som tänkt och går inte att skicka faktura på utan blir skriv upp det på lärokontot, och gör inte om det. Man kan väll säga att det är en sorts nöjd kund garanti.
Samt mina bidrag jag fick har jag betalat tillbaka 10 faldigt i skatt, så jag är inte den som orsakat höga skatter. Innan någon kommer på att skriva något om det.
Snarare känner jag när jag läser tidningen om vissa saker nu får dom väll ge sig, såna idiotier vill jag inte vara med och betala till. Men vad ska man göra man kommer ju inte undan.
Men det är ju osäkra tider och man känner ju av svängningarna, men på något tursamt sätt så ramlar det in uppdrag fortfarande till en konsult. Även om jag fortfarande funderar hur ska jag komma på en tryggare och säkrare inkomstsätt. Då en del fallit bort och måste ersättas inom en inte för lång framtid.
Men tittar och lär av en äldre kompis som kört som konsult ännu längre. Han tar det med ro och övervintrar på något konstigt sätt hela tiden.
En helt annan sak. Funderar ibland på hur börja jag med såna här jobb? Får nog ändå säga att jag mer eller mindre ärvde det. Även om jag format om det till mitt eget sätt till viss del. Samt det är verkligen svårt att byta inriktning om man jobbat med en sak och skulle få för sig att göra något annat.
Hur hamna ni in i det ni jobbar med nu?
Jag tycker att då Man går i 8-9 an och ska välja yrke för resten av sitt liv då är man egentligen alldeles för omogen för att kunna fatta ett så viktigt beslut. Blir nog mest påverkan från släkt och föräldrar som avgör det även om man inte själv tycker det då i alla fall. Men visst kan säkert finnas en och annan som är mogen och helt klar med vad han vill göra. Men dom flesta kompisar är det när jag nu i efterhand tittar på det släkt föräldrar eller slumpen som styrde vad det blev. Har en polare som gjorde allt för att inte gå i sin pappas fotspår men idag tackar han nog sin far i tystnad att han gick i hans fotspår i alla fall till viss del.