Här kan ni klottra av er sport, politik, efterlysningar m.a.o offtopic!!!

Moderator: Moderatorer

av *pettson*
#500763
Stora djur..hästar, kor, tjurar. Absolut inte rädd för dom på nåt sätt, men eftersom jag inte hanterat dom nånting så vet jag heller inte vad jag ska göra OM jag behöver hantera, ja lagom då menar jag, ja ska förklara vad jag menar med det. För en tid sedan blev jag inklämd av en häst i ett stall, jag blev rejält klämd mot väggen när jag gick förbi enligt den instruktion jag fått. Ägarinnan log och sa att, du vet sådär gör han för att jävlas lite med dej så log hon. Mjae.. jag tror inte illa om djur så jag rättade till mej och skulle ta mej bort, då missade en hov precis mitt öra med.. ja jag vet inte avståndet.. men så lite att du hör luftdraget. Det blev tvärtyst. Pållen hade vänt sej lite när hon pratade med mej..
Då brann det för mej, då jävlar... ursäkta hästägare, jag är inte stolt, men då jävlar tacklade jag upp hästen i andra väggen så det small. Jag väger mina 160 kilo och jag lovar att jag använde varenda gram för att det skulle göra ont för hästen i motsatt vägg. Dit åkte häst och ägare och hela helvetet i en hög och det skedde förmodligen till ett primalvrål.. Jag blev så galen att jag säkert hade sparkat hästen blodig om jag inte vänt och gått ut. För INGEN.. då menar jag INGEN gör så mot mej, människa eller djur, särskilt inte när jag inget gjort, skulle en människa behandla mej likadant är det inget hinder, då brinner det så enkelt är det, annars tar det 3 månader att reta upp mej, men strykhot, eller stryk och orätt, då blir jag fel på en sekund... jag lyssnade inte om ägarinnan gett mej eller hästen reprimander..
Men hade jag vetat vad jag gjorde fel.. och vad jag skulle gjort, så kunde jag kanske gjort nåt annorlunda så jag inte hade blivit klämd och inte nästan blivit sparkad i huvudet.
Då kanske pållen sluppit smaka fläsk också.. Enligt ägarinnan är jag inte välkommen mer till stallet eftersom hästen numera är rädd och kikar sej om hela tiden.
Gällande kor och tjurar är tanken bara att dom är i samma storlek. Nu vet jag inte om det här är *Fobi* eller om vi ska kalla det respekt bara? Jag är inte rädd att gå in bland djuren som sagt.
Användarvisningsbild
av Fluffen
#500772
Helt klart ska man ha respekt både kor och hästar, speciellt om man inte känner till deras små egenheter som ju varje djur har.
Farsan har kor och morsan har hästar så det är jag uppvuxen med så man vet ju på ett ungefär hur de ska handskas. Visst händer det att man åker på lite "stryk" ibland när de ska hanteras och ofta är jag glad att jag inte är lättare om man säger så, man måste ju ha lite att sätta emot när de börjar dra och leva...
Ibland händer det att jag "ger tillbaka" när de är riktigt jäkla dumma men man får inte glömma att de också kan komma ihåg saker långt framöver. :mrgreen:
Vad gäller hästar så skulle jag aldrig gå in till en helt okänd häst då de flesta har dåligt psyke och vissa t om helt knäppa i huvudet, det gäller väl iofs flertalet hästägare med... :lol:
Jag tycker du gjorde rätt iallafall, hästen ska inte komma undan med vad som helst. :-)-)

Min egna fobi är höga höjder, har blivt bättre med åren men är fortfarande inte bekväm med det.
Användarvisningsbild
av Ticken
#500801
*pettson* skrev:Pettsons historia..
:shock:

En annan hade aldrig vågat gå in i stallet, there u go. Det är min störta fobi - hästar.

/Ticken
av *pettson*
#500832
Fluffen skrev:Helt klart ska man ha respekt både kor och hästar, speciellt om man inte känner till deras små egenheter som ju varje djur har.
Farsan har kor och morsan har hästar så det är jag uppvuxen med så man vet ju på ett ungefär hur de ska handskas. Visst händer det att man åker på lite "stryk" ibland när de ska hanteras och ofta är jag glad att jag inte är lättare om man säger så, man måste ju ha lite att sätta emot när de börjar dra och leva...
Ibland händer det att jag "ger tillbaka" när de är riktigt jäkla dumma men man får inte glömma att de också kan komma ihåg saker långt framöver. :mrgreen:
Vad gäller hästar så skulle jag aldrig gå in till en helt okänd häst då de flesta har dåligt psyke och vissa t om helt knäppa i huvudet, det gäller väl iofs flertalet hästägare med... :lol:
Jag tycker du gjorde rätt iallafall, hästen ska inte komma undan med vad som helst. :-)-)

Min egna fobi är höga höjder, har blivt bättre med åren men är fortfarande inte bekväm med det.
Förmodligen är mitt ego mer skadat än hästens liv. Jag är säker på nånstans i mitt inre att det jag gjorde gör inte ondare än ett rejält bett hästar emellan eller en fet hov i sidan. Men att jag poängterade mitt ogillande.
Som du sa, det som ofta säkert ses som viss fobi är väl att man inte vet om dom egenheter som finns och krävs, man blir då väldigt osäker. Själva har vi kaniner och folk undrar varför såna små sötingar blir rädda av att bli lyfta? Tja.. ta perspektivet, gillar du att hänga på en arm hos en främmande 15 våningar upp utan skyddsnät?
av irie
#501163
Morsor med barn i bilen.
Ser jag denna kombination så flyr jag från parkeringsplatsen. ;)

(har fått min beskärda del av parkeringsskador från denna grupp av avskum till trafikanter)

/irie
Användarvisningsbild
av Ticken
#504868
Träffade en entrepenör på jobbet en natt som berättade att han var totalt livrädd för folksamlingar, kanske inte helt ovanligt men han åkte bil överallt. Han kunde inte tänka sig att åka buss, tunnelbana eller annat. Helt otänkbart..

/Ticken
av matzen10
#504967
Ticken skrev:Träffade en entrepenör på jobbet en natt som berättade att han var totalt livrädd för folksamlingar, kanske inte helt ovanligt men han åkte bil överallt. Han kunde inte tänka sig att åka buss, tunnelbana eller annat. Helt otänkbart..

/Ticken
Mmm...En s.k. social fobi. Ganska vanligt! De allra flesta får "en släng" av detta under någon period av sitt liv. Precis som mycket annat man får "en släng" av. De flesta analyserar inte vidare kring detta/förstår vad det är, utan konstaterar bara att det var en dålig dag eller dagar. Sedan återgår livet till det normala, precis som det ska.
För en del sitter dock problemen kvar en längre tid och förmågan att lösa knutarna behöver man hjälp med (psykolog eller KBT-terapeut) då man behöver förstå hur tankar formas och hur man alternerar sitt tankemönster.

M V H
--_> matz
av llesrof
#505000
Ticken skrev:Träffade en entrepenör på jobbet en natt som berättade att han var totalt livrädd för folksamlingar, kanske inte helt ovanligt men han åkte bil överallt. Han kunde inte tänka sig att åka buss, tunnelbana eller annat. Helt otänkbart..

/Ticken
Ochlofobi heter det. Jag brukar få en släng av det varje gång jag närmar mig Stockholm.
C20 D2 Bult till remskiva gått av

Nog inga problem men du behöver värma[…]

Motorn tappar kraft och dör.

Har en nissan micra k11 1998 som tappar kraft och […]

Hittade du felet med lampan i lastutrymmet? Jag ha[…]

Tryckslang v70 D5

Hej, undrar om någon vet vad nedre delen av […]