[svedan]

Jo, men det var tanken med inlägget. Korrekt är ju vad tillverkaren säger är en skruv (dvs det som fäster mitt hjul på bilen). Dock säger jag ändå hjulbult (och oftast även rondell).

[*pettson*]

Hur ska vi ha det då? Ska det döpas efter form eller funktion?
Rondell= Formen rund. Även Rundel på svenska.
Cirkulationsplats= Namnet på platsen enligt trafikverket, efter hur trafiken leds.

Rondell heter det även inom t.ex verkstad. Sliprondell, kaprondell. Men även slipskiva, kapskiva. Det ena efter rund form på slipmaterialet. Det andra efter dess form som bearbetande skiva.

Vi har även det udda namnet smärgel? Alltså slipmedel.
Där finns två märkliga ting. När vi pratar om att slipa trä och spackel till exempel, då pratar vi om slippapper. När vi pratar om att slipa metall, då blir det genast smärgelduk?

[semmelman]

Tja i linje med det jag sagt om bult så säger jag och fortsätter säga rondell då det är många fler som säger så, och dessutom mer språkligt korrekt då cirkulationsplats är så onödigt långt, tänk er en roman där författaren skriver att "kärleksparet stämt träff vid cirkulationsplatsen i centrala delarna av tätorten" istf för "de sågs vid centrumrondellen".... alltså även där är det femton överbetalda myndighetsherrar som vill göra skäl för sina löner och sitter och hittar på ord som inte har nån verklighetsanknytning bland folket, folket som gör språket. De vill ju att vi ska säga motorfordon istället för bil, skruv istf bult, cirkulationsplats istf rondell, ja så kan vi säkert hålla på ett bra tag. :D

Men för smärgelduk och slipa på trä är det väl olika typer av slippapper, ganska smart att särskilja dem åt? För trä finns rubank/hyvel och för metall fräs/svarv...

[*pettson*]

Tja i linje med det jag sagt om bult så säger jag och fortsätter säga rondell då det är många fler som säger så, och dessutom mer språkligt korrekt då cirkulationsplats är så onödigt långt, tänk er en roman där författaren skriver att "kärleksparet stämt träff vid cirkulationsplatsen i centrala delarna av tätorten" istf för "de sågs vid centrumrondellen".... alltså även där är det femton överbetalda myndighetsherrar som vill göra skäl för sina löner och sitter och hittar på ord som inte har nån verklighetsanknytning bland folket, folket som gör språket. De vill ju att vi ska säga motorfordon istället för bil, skruv istf bult, cirkulationsplats istf rondell, ja så kan vi säkert hålla på ett bra tag. :D

Men för smärgelduk och slipa på trä är det väl olika typer av slippapper, ganska smart att särskilja dem åt? För trä finns rubank/hyvel och för metall fräs/svarv...

För metall... fräs, svarv, chiphyvel och ett antal olika hyveltyper till. Jodå man hyvlar även metall. ;-//

Men skönlitteratur har ju inget med facklitteratur att göra så varför du tänker på så sätt att du blandar dom vet jag inte?
Visst ser raden fånig ut som du beskriver den, utan tvekan.

Men har du fundera på hur ett länkarmsbyte skulle se ut i samma skönlitterära ordbajseri? Du börjar med att köra in bilen i det rödmålade garaget med dom vita sköna knutarna, liggandes bland böljande åkrar på den gyllene östgötaslätten. Garaget har anor sedan tidigt 80tal, idyllen du byter i andas frihet och en smula fuktig betong. Utan vidare svingar du fram det väl uttänkta bytesdonet för att sakta, sakta utan att repa smeker det över hjulets gummi för att se hur det passar i mitten. Som den man du är låter du gravitationen ihop med synkroniserade rörelser lossa på hjulet lite grand. Lika svepande glider du bak för att utan tvekan hämta domkraften.
Du låter domkraften sakta sakta smeka sej in under bilens rundade former tills den hittar en punkt där den passar. Du bestämmer dej för att visa din manlighet och skruvar sakta upp domkraften.

Det lär bli 108 sidor med blaj och egentligen ingen anvisning alls på hur du ska göra, med vad du ska göra nåt, och vart du ska göra det.

[semmelman]

Du skulle ju blitt författare pettson! Av kiosklitteratur. :D
Fast nu var det ju facklitteraturens gubbar som ordbajsa i mitt exempel, jag använde romanen som exempel hur folk pratar och skriver "naturligt". I en roman bör och är oftast språket vässat till sin yttersta spets och inte som fikonspråk som politiker t ex är väldigt bra på, och dit hör såna onaturliga påhitt som cirkulationsplats, typisk skrivbordskonstruktion.
Alltså i den mesta facklitteraturen skrivs det väl så folk förstår, med uttryck som läsaren ska förstå, sen så måste det ju till specialord visst, men går jag och köper några biltidningar - så nära jag nånsin kan komma facklitteratur så används säkert hjulbult i 95% av texten, skulle jag gissa, kan ha fel.

[len]

Hur ska vi ha det då? Ska det döpas efter form eller funktion?
Rondell= Formen rund. Även Rundel på svenska.
Cirkulationsplats= Namnet på platsen enligt trafikverket, efter hur trafiken leds.

nja, Cirk.plats är där vi kör dvs vägen.
Rondell är platsen i mitten. Och det kommer från franskan tror jag. (Fast det betyder inte cirkulationsplats på franska).
Sedan har vi tidigt kallat det rondell, då det för många år sedan var en cirkelplätt i en något bredare väg. Sedan kom den större cirkulationsplatsen. Låter väl logiskt eller...?

[Nybbe_gefle]

Måste lite OT säga att jag är grymt imponerad av *pettsons* "erotikifiering av bilmekandet!! :lol: :lol:

//David

[I.H.P]

Nu har Ny Teknik vaknat också:
http://www.nyteknik.se/popular_teknik/t ... 489360.ece
//Björn

[Sunschreem]

Min definition,

SKRUV, till detta använder man SKRUVMEJSEL


BULT, har sexkantig skalle, kallas bult oavsett gänga (inga gängor/ingen sexkantig skalle = sprint)

Jo så säger man ju vanligen, men ska man vara helt korrekt heter det skruv :) Annars undrar jag varför man inte säger liten tallrik ist. för aschett (stavning). Dom ser ju likadana ut som en vanlig tallrik men att dom är mindre. obs menar inte sån som man har tex under kaffekoppen utan som du har tex bakelse på :)

[kvillebäck]

I instruktionsboken till M-B står det hjulskruv. Men hjulbult är väl lika allmänt vedertaget även om det inte är korrekt. För 25 år sedan fanns inte "dom" (de) med i svenskan men de flesta använde och förstod det ändå. Språket utvecklas men facktermer ändras sällan ordlistan.