- tor 19 okt 2017, 23:20
#1205703
Du hoppade än en gång över de besvärande frågor och uppmaningar jag givit dig. Att du gång på gång undviker dem talar sitt tydliga språk.
Du ger mig nu anledning att lägga ytterligare ett antal frågor till den långa raden av dem jag tidigare ställt, både i den här tråden och i andra trådar.
1. Vem har i praktiken byggt en vindkraftpark som är avsedd för att ladda just batteribilar? Var finns något exempel på en anläggning av det slag du exemplifierar, där du kan ladda din bil direkt från vindkraftparken? Det är självfallet bra att det byggs vindkraftverk men jag har ännu inte sett någon annan än du påstå, än mindre visa, att de tillkommit just för att ladda batteribilar och har en massa laddplatser intill kraftverken för det ändamålet eller att utbyggnaden drivs fram av batteribilsutvecklingen. Den vindkraft som byggts och byggs är ett led i den omställning i riktning mot förnyelsebar produktion som vi behöver i det nordcentraleuropeiska elnät vi är en del av och som försvåras, inte underlättas, för varje ny batteribil som sätts på laddning. För att snabba på omställningen av elnätet behöver vi därför minska snarare än öka den elförbrukning som vi belastar nätet med.
2. Hur laddar du batteribilarna från din vindkraftsanläggning när det knappast blåser alls eller blåser så mycket att man måste stänga av kraftverken? Att man kan räkna med ca 25 procent i genomsnittlig produktion betyder ju inte att man kan räkna med att alltid ha den kraften eller ens någon kraft alls tillgänglig från en viss anläggning.
3. Hur klarar elnätet att svälja överskottet när anläggningen producerar för fullt, vem skall stå för de investeringar i regler- och distributionskapacitet som i behövs för det ändamålet och hur skall regleringen gå till när nu vattenkraftens reglerkapacitet redan är intecknad (se citat nedan)? I Tyskland har man som jag berättat för dig många gånger förut stora problem med sin vindkraft därför att det saknas tillräcklig regler- och distributionskapacitet. Man har därför tvingats att kraftigt minska utbyggnadstakten. I Sverige närmar vi oss nu samma punkt där det finns risk för negativa elpriser av samma anledning. Kungliga Vetenskapsakademin varnade redan för snart ett decennium sedan för de konsekvenser en alltför snabb och långtgående utbyggnad av vindkraft kopplad till elnätet skulle få om man inte på ett eller annat sätt förstärkte elnätets regler- och distributionskapacitet.
"Om vindkraft ingår i ett större energisystem medför intermittensen att bortfallet av kraft, när det slutar blåsa eller blåser för mycket, snabbt måste ersättas med s.k. reglerkraft för att upprätthålla stabiliteten i systemet. Elen måste nämligen produceras i samma ögonblick som den används. Ett problem för den planerade utbyggnaden av svensk vindkraft är att vattenkraftens kapacitet som reglerkälla redan är i stort sett fullt utnyttjad (se t.ex. Energimyndighetens rapport ER 2008:24, Vattenkraften och energisystemet)."
http://hamiltonsblandning.blogspot.se/2 ... -kyla.html
Som jag påpekat många gånger tidigare blir inte heller batteribilens miljökalkyl ett dugg bättre av att elnätet långsamt utvecklas i riktning mot en större andel förnyelsebar el. Den merproduktion av el som batteribilen medför när den sätts på laddning förblir fossil ända fram till den punkt långt fram i tiden då det råder överskott på förnyelsebar el i hela det aktuella nätet och då de batteribilar som tillverkas idag med all sannolikhet är utskrotade. Skälet förblir precis detsamma som det jag tidigare givit. När man tillför en ny förbrukare blir den merproduktionen den förbrukaren kräver normalt fossil eftersom andra kraftkällor, exempelvis i form av nybyggda vindkraftverk, redan är tagna i anspråk.
När det gäller förnyelsebar vätgas är det dock enkelt att peka på exempel (se mina tidigare inlägg) på förnyelsebar elproduktion som tillkommer enkom för just det behovet, inte för något annat behov. Med andra ord driver bränslecellsbilar på ett omedelbart och direkt sätt uppbyggnaden av den infrastruktur för förnyelsebar vätgasproduktion som behövs för att köra bilarna på miljömässigt hållbart bränsle. Bilarna är i det fallet den direkta orsaken till att en investering i förnyelsebar elproduktion görs och några problem till följd av kraftkällans intermittens av det slag jag pekat på ovan uppstår inte. Man producerar helt enkelt vätgas i proportion till vad den förnyelsebara energikällan för tillfället förmår leverera och lagrar den sedan till den behövs.
Du ger mig nu anledning att lägga ytterligare ett antal frågor till den långa raden av dem jag tidigare ställt, både i den här tråden och i andra trådar.
1. Vem har i praktiken byggt en vindkraftpark som är avsedd för att ladda just batteribilar? Var finns något exempel på en anläggning av det slag du exemplifierar, där du kan ladda din bil direkt från vindkraftparken? Det är självfallet bra att det byggs vindkraftverk men jag har ännu inte sett någon annan än du påstå, än mindre visa, att de tillkommit just för att ladda batteribilar och har en massa laddplatser intill kraftverken för det ändamålet eller att utbyggnaden drivs fram av batteribilsutvecklingen. Den vindkraft som byggts och byggs är ett led i den omställning i riktning mot förnyelsebar produktion som vi behöver i det nordcentraleuropeiska elnät vi är en del av och som försvåras, inte underlättas, för varje ny batteribil som sätts på laddning. För att snabba på omställningen av elnätet behöver vi därför minska snarare än öka den elförbrukning som vi belastar nätet med.
2. Hur laddar du batteribilarna från din vindkraftsanläggning när det knappast blåser alls eller blåser så mycket att man måste stänga av kraftverken? Att man kan räkna med ca 25 procent i genomsnittlig produktion betyder ju inte att man kan räkna med att alltid ha den kraften eller ens någon kraft alls tillgänglig från en viss anläggning.
3. Hur klarar elnätet att svälja överskottet när anläggningen producerar för fullt, vem skall stå för de investeringar i regler- och distributionskapacitet som i behövs för det ändamålet och hur skall regleringen gå till när nu vattenkraftens reglerkapacitet redan är intecknad (se citat nedan)? I Tyskland har man som jag berättat för dig många gånger förut stora problem med sin vindkraft därför att det saknas tillräcklig regler- och distributionskapacitet. Man har därför tvingats att kraftigt minska utbyggnadstakten. I Sverige närmar vi oss nu samma punkt där det finns risk för negativa elpriser av samma anledning. Kungliga Vetenskapsakademin varnade redan för snart ett decennium sedan för de konsekvenser en alltför snabb och långtgående utbyggnad av vindkraft kopplad till elnätet skulle få om man inte på ett eller annat sätt förstärkte elnätets regler- och distributionskapacitet.
"Om vindkraft ingår i ett större energisystem medför intermittensen att bortfallet av kraft, när det slutar blåsa eller blåser för mycket, snabbt måste ersättas med s.k. reglerkraft för att upprätthålla stabiliteten i systemet. Elen måste nämligen produceras i samma ögonblick som den används. Ett problem för den planerade utbyggnaden av svensk vindkraft är att vattenkraftens kapacitet som reglerkälla redan är i stort sett fullt utnyttjad (se t.ex. Energimyndighetens rapport ER 2008:24, Vattenkraften och energisystemet)."
http://hamiltonsblandning.blogspot.se/2 ... -kyla.html
Som jag påpekat många gånger tidigare blir inte heller batteribilens miljökalkyl ett dugg bättre av att elnätet långsamt utvecklas i riktning mot en större andel förnyelsebar el. Den merproduktion av el som batteribilen medför när den sätts på laddning förblir fossil ända fram till den punkt långt fram i tiden då det råder överskott på förnyelsebar el i hela det aktuella nätet och då de batteribilar som tillverkas idag med all sannolikhet är utskrotade. Skälet förblir precis detsamma som det jag tidigare givit. När man tillför en ny förbrukare blir den merproduktionen den förbrukaren kräver normalt fossil eftersom andra kraftkällor, exempelvis i form av nybyggda vindkraftverk, redan är tagna i anspråk.
När det gäller förnyelsebar vätgas är det dock enkelt att peka på exempel (se mina tidigare inlägg) på förnyelsebar elproduktion som tillkommer enkom för just det behovet, inte för något annat behov. Med andra ord driver bränslecellsbilar på ett omedelbart och direkt sätt uppbyggnaden av den infrastruktur för förnyelsebar vätgasproduktion som behövs för att köra bilarna på miljömässigt hållbart bränsle. Bilarna är i det fallet den direkta orsaken till att en investering i förnyelsebar elproduktion görs och några problem till följd av kraftkällans intermittens av det slag jag pekat på ovan uppstår inte. Man producerar helt enkelt vätgas i proportion till vad den förnyelsebara energikällan för tillfället förmår leverera och lagrar den sedan till den behövs.
Senast redigerad av 2 andersuw, redigerad totalt 0 gång.
Nuvarande Volvo: V70 T5 -02 Geartronic; V70 D4 -15 Geartronic
Tidigare Volvo: 145 DL -72 B20D man; 245 DL -75 B21A man; 745 GL -87 B230F man; 855 T5 -94 aut
Tidigare övriga: Saab 99 -71 1,7 man; Volkswagenbuss T1 -66 man; Cadillac Coupe de Ville -75 aut
Tidigare Volvo: 145 DL -72 B20D man; 245 DL -75 B21A man; 745 GL -87 B230F man; 855 T5 -94 aut
Tidigare övriga: Saab 99 -71 1,7 man; Volkswagenbuss T1 -66 man; Cadillac Coupe de Ville -75 aut